Den 9 juni hålls det svenska valet till Europaparlamentet, men redan från den 22 maj går det att förtidsrösta i Sverige. Med en månad kvar till valdagen publicerar SCB en rapport med val- och demokratistatistik inför Europaparlamentsvalet.

Allt fler svenskar för EU-medlemskapet

Frågor om synen på det svenska medlemskapet ingår sedan 1996 i Partisympatiundersökningen. Och väljarkåren har blivit alltmer positiv över tid, andelen som är för EU-medlemskapet har gått från 30 till 60 procent. Samtidigt har andelen som är kritiska minskat från drygt 50 procent till drygt 10 procent.

Stödet för EU-medlemskapet har under perioden genomgående varit högt bland Liberalernas och Moderaternas sympatisörer. För de andra riksdagspartierna var stödet länge betydligt lägre men andelen positivt inställda har över tid ökat i samtliga partier. Bland Miljöpartiets sympatisörer har andelen som är för EU-medlemskapet ökat från 10 procent i maj 1996 till 85 procent i maj 2023 och därmed var stödet på en liknande nivå som bland Liberalernas och Centerpartiets sympatisörer.

Lägst stöd finns bland Sverigedemokraternas sympatisörer. I början av 2010-talet låg EU-sympatierna bland Sverigedemokraternas sympatisörer i nivå med Vänsterpartiets men under det senaste decenniet har stödet för EU-medlemskapet bland Vänsterpartiets sympatisörer ökat i snabbare takt. I maj 2023 var 57 procent av Vänsterpartiets sympatisörer för EU-medlemskapet jämfört med 36 procent av Sverigedemokraternas sympatisörer.

Svenska valdeltagandet högre än EU:s genomsnitt

I det senaste valet 2019 blev valdeltagandet i Sverige 55 procent mot 51 procent i hela unionen. Men så har det inte alltid sett ut. I de första tre valen sedan det svenska inträdet 1995 hade Sverige ett valdeltagande under genomsnittet för hela EU. I de tre senaste valen har i stället det svenska valdeltagandet varit högre än genomsnittet i EU.

Sverige hade därmed det nionde högsta valdeltagandet i det senast EU-valet 2019. Högst valdeltagande, 88 procent, hade Belgien följt av Luxemburg, med 87 procent. Gemensamt för dessa länder är att de har röstplikt. Studerar man det senaste parlamentsvalet i respektive EU-land hade Sverige det tredje högsta i riksdagsvalet 2022, endast Belgien och Luxemburg hade högre.

Kort rapport inför EU-valet 9 juni

Inför EU-valet den 9 juni publicerar SCB nu en kort rapport med val- och demokratistatistik. Rapporten, som främst fokuserar på det svenska EU-valet, beskriver utvecklingen av antalet röstberättigade, valdeltagandet, hur det har gått för partierna, könsfördelning bland svenska ledamöter, EU-sympatiernas utveckling, samt en bild av andelen osäkra väljare inför 2019 års val.

Inför EU-valet 9 juni (pdf)