Syftet med undersökningen är att ge en beskriv­ning av de förtro­ende­valda efter ett antal bak­grunds­variabler, vilket bland annat kan tjäna som underlag för att bedöma de förtro­ende­valdas sociala represent­ativitet. 2019 byter undersökningen namn från Undersökningen av förtroendevalda i kommuner och landsting till Undersökningen om förtroendevalda i kommuner och regioner.

Undersökningen av förtro­ende­valda i kommuner och regioner utfördes av SCB år 2003 på uppdrag av regeringen, Svenska Kommun­för­bundet och Lands­tings­för­bundet. Under­sök­ningarna år 2007 och 2011 genom­fördes inom ramen för SCB:s anslag till demo­krati­statistik och med finans­iellt stöd från Sveriges Kommuner och Lands­ting. Därefter genomförs undersökningen helt inom ramen för SCBs anslag till demokratistatistik.

Motsvarande under­sök­ningar har genom­förts av Svenska Kommun­för­bundet sedan år 1971. SCB:s under­sök­ningar skiljer sig från tidigare under­sök­ningar genom att de förtro­ende­valdas person­nummer samlats in, vilket ger möjlig­het att använda register­statistik för att mer ingående analysera de förtro­ende­valda. Dessutom har, till skillnad från tidigare studier, även information om de förtro­ende­valda i lands­tingen samlats in.

Undersökningens upplägg och genomförande

Inom ramen för Undersökningen av förtro­ende­valda i kommuner och regioner samlas uppgifter om förtro­ende­valda samt hel‑ eller del­tids­arvod­erade in från samtliga kommuner och regioner. För de förtro­ende­valda samlas uppgifter om namn, person­nummer, parti­till­hörig­het, nämnd­till­hörig­het och position i nämnd in, samt för hel‑ eller del­tids­arvod­erade även uppgifter om arvoden.

Samtliga kommuner och regioner har skickat in efter­frågade upp­gifter om de förtro­ende­valda. Under­sök­ningen har därmed inte något bort­fall i form av kommuner eller regioner.

Genom att utnyttja information från register vid SCB har olika bak­grunds­variabler avseende de förtro­ende­valda kunnat tas fram. I samband med behand­lingen av de inskickade upp­gifterna har även olika former av kontroller av materialet genomförts.

Definitioner

Samtliga undersökningar som SCB genomför utgår från samma definition av förtro­ende­valda. Den defini­tionen innebär att med förtro­ende­valda avses ledamöter och ersättare i full­mäktige, nämnder och full­mäktige­bered­ningar samt revisorer. I 2003 års definition ingick även revisors­ersättare, men den föränd­ring av kommunal­lagen som riks­dagen beslutade om 2006, lag 2006:369, innebar att minsta antal revisorer utökats från 3 till 5 samtidigt som ersättar­posterna avskaffats. Till de förtro­ende­uppdrag som därmed exkluderas hör framför allt uppdrag i olika råd, nämnd­utskott, styrelser i kommunala bolag och olika samarbets­organ.

Definitionen är baserad på kommunallagens defini­tion av förtro­ende­valda. Kommunal­lagens defini­tion har förändrats något genom ett riks­dags­beslut 2006, lag 2006:369, men för att behålla jämför­barhet över tid används samma defini­tion som vid 2003 års under­sökning.

De direkt folkvalda, som sitter i full­mäktige, utgör således endast en del av det totala antalet förtro­ende­valda i kommuner och lands­ting.

Redovisning av resultat

Huvudresultaten från undersökningen redovisas i rapporter och tabeller på http://www.scb.se/me0001. Resultat från undersökningen finns även i SCB:s Statistikdatabas.

Annan statistik

SCB genomför även sedan 1982 under­sök­ningar av nominerade och valda kandidater vid val till riksdag, lands­tings­full­mäktige och kommun­full­mäktige. Dessa valda kandidater är direkt folkvalda och utgör en del av det totala antalet förtro­ende­valda.

Allmänna val, nominerade och valda