Undersökningen om den lokala demokratin i kommuner och regioner 2024
Lokal demokrati i kommuner och regioner
Statistiknyhet från SCB 2025-03-06 8.00
I undersökningen om den lokala demokratin i kommuner och regioner undersöker SCB vilka möjligheter medborgarna har att påverka mellan valen. Även uppgifter om bland annat nämndorganisation, medborgarrelationer, revision, service och samhällsinformation ingår i undersökningen.
Tre av tio kommuner har ett politiskt organ som jobbar med demokratifrågor
Hur kommunerna väljer att sätta demokratiarbetet på dagordningen kan ske på olika sätt. 32 procent av kommunerna som deltog i undersökningen har under innevarande mandatperiod ett politiskt organ som särskilt arbetar med demokratifrågor eller demokratiutveckling. Det är ungefär samma andel som under föregående mandatperiod. Även andelen kommuner som anger att de har en särskild strategi för demokratifrågor och demokratiutveckling ligger på en liknande nivå som tidigare mandatperiod, 17 procent. Andelen kommuner som avsätter särskilda medel för demokratifrågor har minskat och är under innevarande mandatperiod 14 procent, jämfört med 21 procent under föregående mandatperiod.
Sammantaget har 10 kommuner, motsvarande 4 procent av dem som deltog, både ett politiskt organ, en strategi och särskilt avsatta medel för demokratifrågor eller demokratiutveckling. 15 procent av kommunerna, tillämpar två av tre former för att stärka demokratiarbetet (varav politiskt organ och särskilt avsatta medel är den vanligaste kombinationen) och 43 procent praktiserar en av de tre delarna. 57 procent av kommunerna som deltog har varken ett politiskt organ, en strategi, eller särskilt avsatta medel för demokratifrågor eller demokratiutveckling.
Medborgardialoger vanligt i kommunerna
Att sätta demokratiarbetet på agendan är inte den enda åtgärden kommunerna kan vidta för att stärka demokratin på lokal nivå. Det finns till exempel flera åtgärder som kommunerna kan använda för att ta tillvara kommunmedborgarnas synpunkter under mandatperioden. Hit räknas bland annat att kommunerna använder sig av medborgardialoger, möjligheten för kommuninvånare att lämna medborgarförslag samt att skicka in e-förslag.
Att medborgarna kan kommunicera direkt med förtroendevalda och tjänstemän i kommunerna, exempelvis i form av dialogmöten, fokusgrupper eller medborgarpaneler går under namnet medborgardialog. Av de svarande kommunerna uppgav 68 procent att det under 2023 förekommit en eller flera medborgardialoger. Av de kommuner som hade en medborgardialog var det 34 procent som uppgav att det var möjligt att medverka via kommunens webbplats.
Medborgare kan också väcka ärenden i fullmäktige, vilket kallas medborgarförslag. Totalt 115 kommuner, 45 procent av dem som svarade på frågan, uppgav att det var möjligt att lämna medborgarförslag till kommunen. Det är en lägre andel jämfört med föregående mandatperiod då andelen var 60 procent. Totalt uppgav kommunerna att det kommit in cirka 2 100 medborgarförslag under 2023.
Ett annat sätt att lämna synpunkter till kommunerna är genom e-förslag. Ett e-förslag är en idé eller ett förslag från en medborgare som publiceras på en webbsida, och som andra medborgare kan ge sitt stöd till genom någon form av digital signering. 32 procent av de svarande kommunerna uppgav att det är möjligt för medborgarna att lämna in e-förslag, vilket är en ökning jämfört med föregående mandatperiod. Flest e-förslag 2023 kom in i Malmö, 454 stycken, följt av Linköping och Gävle med 343 respektive 220 e-förslag.
Andra resultat baserat på undersökningen 2024
Andra exempel på resultat från dagens publicering av den lokala demokratin i kommuner och regioner är följande:
- Direkt efter valet 2022 var Moderaterna med och styrde i 61 procent av kommunerna och är därmed det parti som i störst utsträckning satt med i kommunernas politiska styre.
- Av de svarande kommunerna uppgav 31 procent att det under 2024 fanns minst en ledamot i kommunfullmäktige som satt kvar efter att ha lämnat partiet som ledamoten valdes in för, så kallad politisk vilde.
- Kommunfullmäktige har fattat beslut om rätt till föräldraledighet bland hel- eller deltidsarvoderade förtroendevalda i 60 procent av kommunerna. Motsvarande andel i regionfullmäktige är 94 procent.
- Det utgår kommunalt stöd till partiernas ungdomsförbund i 7 procent av kommunerna som deltog i undersökningen. Motsvarande andel för regionalt stöd är 78 procent.
- 66 procent av de svarande kommunerna har ett medborgarkontor (fysiskt eller icke fysiskt). Motsvarande andel i regionerna är 17 procent, varav samtliga är icke fysiska.
- Det är mer vanligt förekommande med helägda kommunala bolag än delägda. Bland de kommuner som svarade fanns det totalt 1 061 helägda och 549 delägda kommunala bolag 2024. I regionerna är det tvärtom vanligare med delägda bolag jämfört med helägda.
- Under innevarande mandatperioden har 64 procent av kommunerna genomfört eller deltagit i en medborgarundersökning. Motsvarande andel i regionerna är 41 procent.
- I sju av tio kommuner finns en utsedd funktion dit förtroendevalda kan vända sig om de utsätts för hot, hat eller våld. I regionerna finns denna funktion i samtliga regioner som deltog i undersökningen.
Definitioner och förklaringar
SCB publicerar resultat från 2024 års undersökning om den lokala demokratin i kommuner och regioner. Det är sjätte mandatperioden som SCB genomför undersökningen. Enkäter skickas ut till samtliga 290 kommuner och 20 regioner. Totalt deltog 257 kommuner och 18 regioner. Statistiken bygger på beräkningar som har gjorts för de kommuner och regioner som svarat på undersökningen. Bortfall i undersökningen har exkluderats vid andelsberäkningarna.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.