Partisympatiundersökningen (PSU) i maj 2024 – Val idag
Partisympatiundersökningen maj 2024
Statistiknyhet från SCB 2024-06-13 8.00
Partisympatiundersökningen visar valresultatet om det skulle vara riksdagsval i maj 2024, samt de förändringar som har skett sedan maj 2023 och sedan riksdagsvalet 2022.
Data samlades in under perioden 2 maj till 30 maj. Vid ett riksdagsval i maj 2024 skulle rösterna fördela sig på följande sätt (andel ± osäkerhetsmarginal).
Socialdemokraterna: 35,0 procent ± 1,3 procentenheter
Moderaterna: 19,8 procent ± 1,1 procentenheter
Sverigedemokraterna: 19,5 procent ± 1,0 procentenheter
Vänsterpartiet: 8,2 procent ± 0,8 procentenheter
Miljöpartiet: 5,2 procent ± 0,6 procentenheter
Centerpartiet: 4,5 procent ± 0,6 procentenheter
Liberalerna: 3,2 procent ± 0,5 procentenheter
Kristdemokraterna: 2,8 procent ± 0,5 procentenheter
Övriga partier: 1,8 procent ± 0,4 procentenheter
Andelen osäkra i väljarkåren är 21,4 procent (± 1,4 procentenheter) i maj 2024.
Förändringen avser jämförelse mot riksdagsvalet 2022 i procentenheter. Statistiskt säkerställda förändringar markeras med en stjärna (*).
I tabellen nedan redovisas partiskattningar för maj 2024 och maj 2023 samt det senaste valresultatet. I tabellen visas även förändringar jämfört med undersökningsresultatet i maj 2023 och riksdagsvalet 2022. Statistiskt säkerställda förändringar markeras med en stjärna (*).
Frågetyp: Vilket parti skulle du rösta på om det vore riksdagsval någon av de närmaste dagarna ?
| Skattning maj 2024 | Skattning maj 2023 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Parti | Procent | Osäkerhetsmarginal | Procent | Osäkerhetsmarginal | Förändring sedan maj 2023 | Valet 2022 | Förändring sedan valet 2022 |
| C | 4,5 | ±0,6 | 4,2 | ±0,5 | 0,3 | 6,7 | ‑2,2* |
| L | 3,2 | ±0,5 | 3,4 | ±0,4 | ‑0,2 | 4,6 | ‑1,4* |
| M | 19,8 | ±1,1 | 19,1 | ±1,0 | 0,7 | 19,1 | 0,7 |
| KD | 2,8 | ±0,5 | 3,7 | ±0,5 | ‑0,9* | 5,3 | ‑2,5* |
| S | 35,0 | ±1,3 | 38,6 | ±1,3 | ‑3,6* | 30,3 | 4,7* |
| V | 8,2 | ±0,8 | 7,3 | ±0,7 | 0,9* | 6,7 | 1,5* |
| MP | 5,2 | ±0,6 | 4,1 | ±0,5 | 1,1* | 5,1 | 0,1 |
| SD | 19,5 | ±1,0 | 18,0 | ±1,0 | 1,5* | 20,5 | ‑1,0* |
| övr | 1,8 | ±0,4 | 1,7 | ±0,3 | 0,1 | 1,5 | 0,3 |
* Förändringen är statistiskt säkerställd (signifikant).
Partierna i maj 2024
Nedan beskrivs förändringarna för samtliga partier jämfört med undersökningen i maj 2023 samt med riksdagsvalet i september 2022. Dessutom beskrivs väljarflöden mellan partierna, i procent av väljarkåren. Vi redovisar endast väljarflöden som är statistiskt säkerställda.
Centerpartiet
Vid ett riksdagsval i maj 2024 skulle Centerpartiet få 4,5 ± 0,6 procent av rösterna. Det är inte någon statistiskt säkerställd förändring jämfört med maj 2023 men däremot en statistiskt säkerställd minskning jämfört med riksdagsvalet 2022.
Jämfört med riksdagsvalet 2022 har Centerpartiet statistiskt säkerställda nettoförluster på cirka 1,5 procent till Socialdemokraterna, 0,5 procent till Moderaterna och 0,3 procent till Miljöpartiet.
Liberalerna
Liberalerna skulle få 3,2 ± 0,5 procent av rösterna vid ett val i maj 2024. Det är inte någon statistiskt säkerställd förändring jämfört med maj 2023 men däremot en statistiskt säkerställd minskning jämfört med riksdagsvalet 2022.
I förhållande till riksdagsvalet 2022 har Liberalerna statistiskt säkerställda nettoförluster på cirka 0,6 procent till Moderaterna och cirka 0,5 procent till Socialdemokraterna.
Moderaterna
Om det varit val i maj 2024 skulle Moderaterna få 19,8 ± 1,1 procent av rösterna. Det är inte någon statistiskt säkerställd förändring, varken jämfört med maj 2023 eller riksdagsvalet 2022.
Moderaterna har jämfört med maj 2023 en statistiskt säkerställd nettoförlust på cirka 0,8 procent till Sverigedemokraterna.
I förhållande till riksdagsvalet 2022 har Moderaterna statistiskt säkerställda nettovinster på cirka 1,4 procent från Kristdemokraterna, cirka 0,6 procent från Liberalerna och cirka 0,5 procent från Centerpartiet. Samtidigt har Moderaterna en statistiskt säkerställd nettoförlust på cirka 0,9 procent till Socialdemokraterna.
Kristdemokraterna
Kristdemokraterna skulle få 2,8 ± 0,5 procent av rösterna vid ett val i maj 2024. Det är en statistiskt säkerställd minskning jämfört med både maj 2023 och riksdagsvalet 2022.
I förhållande till riksdagsvalet 2022 har Kristdemokraterna statistiskt säkerställda nettoförluster på cirka 1,4 procent till Moderaterna, cirka 0,4 procent till Sverigedemokraterna och cirka 0,3 procent till Socialdemokraterna.
Socialdemokraterna
Socialdemokraterna skulle få 35,0 ± 1,3 procent av rösterna vid ett val i maj 2024. Det är en statistiskt säkerställd minskning jämfört med maj 2023 men en statistiskt säkerställd ökning jämfört med riksdagsvalet 2022.
Socialdemokraterna har i förhållande till maj 2023 en statistiskt säkerställd nettoförlust på cirka 0,6 procent till Miljöpartiet.
I förhållande till riksdagsvalet 2022 noteras statistiskt säkerställda nettovinster på cirka 1,5 procent från Centerpartiet, cirka 0,9 procent från Moderaterna, cirka 0,5 procent från Liberalerna, cirka 0,5 procent från Sverigedemokraterna och cirka 0,3 procent från Kristdemokraterna.
Vänsterpartiet
Vid ett val i maj 2024 skulle Vänsterpartiet få 8,2 ± 0,8 procent av rösterna. Det är en statistiskt säkerställd ökning jämfört med både maj 2023 och riksdagsvalet 2022.
För Vänsterpartiet noteras inga statistiskt säkerställda nettoflöden, varken från maj 2023 till maj 2024 eller från riksdagsvalet 2022 till maj 2024.
Miljöpartiet
Om det varit val i maj 2024 skulle Miljöpartiet få 5,2 ± 0,6 procent av rösterna. Det är en statistiskt säkerställd ökning jämfört med maj 2023 men däremot inte någon statistiskt säkerställd förändring jämfört med riksdagsvalet 2022.
Miljöpartiet har i förhållande till maj 2023 en statistiskt säkerställd nettovinst på cirka 0,6 procent från Socialdemokraterna.
Jämfört med riksdagsvalet 2022 har Miljöpartiet en statistiskt säkerställd nettovinst på cirka 0,3 procent från Centerpartiet.
Sverigedemokraterna
Sverigedemokraterna skulle få 19,5 ± 1,0 procent av rösterna vid ett val i maj 2024. Det är en statistiskt säkerställd ökning jämfört med maj 2023 men en statistiskt säkerställd minskning jämfört med riksdagsvalet 2022.
Sverigedemokraterna har i förhållande till maj 2023 en statistiskt säkerställd nettovinst på cirka 0,8 procent från Moderaterna.
Jämfört med riksdagsvalet 2022 noteras en statistiskt säkerställd nettovinst på cirka 0,4 procent från Kristdemokraterna. Samtidigt har Sverigedemokraterna statistiskt säkerställda nettoförluster på cirka 0,5 procent till Socialdemokraterna och cirka 0,2 procent till gruppen ”övriga partier”.
”Övriga partier"
Gruppen ”övriga partier” skulle få 1,8 ± 0,4 procent av rösterna vid val i maj 2024. Det är inte någon statistiskt säkerställd förändring, varken jämfört med maj 2023 eller riksdagsvalet 2022.
* I figur 1 åskådliggörs statistiskt säkerställda nettoflöden från maj 2023 till maj 2024 för de olika partierna. Siffrorna anger signifikanta nettovinster respektive nettoförluster i procent av väljarkåren. Flödena baseras på samtliga som lämnat partisvar eller svarat "vet ej" på frågan om vilket parti man skulle rösta på i val vid respektive undersökningstillfälle. Flödena kan inte användas för att beräkna totalförändringarna i partiernas väljarandelar från maj 2023, bland annat eftersom endast signifikanta flöden redovisas och då det förekommer flöden mellan partier och ”vet ej”-gruppen. (Ovägda underlag återfinns i tabell 22 i tabellpublikationen.)
* I figur 2 åskådliggörs statistiskt säkerställda nettoflöden i väljarkåren från riksdagsvalet 2022 till maj 2024 för de olika partierna. Siffrorna anger signifikanta nettovinster respektive nettoförluster i procent av väljarkåren. Flödena baseras på samtliga som både lämnat uppgift om valt parti i riksdagsvalet 2022 och vilket parti man skulle rösta på vid val i maj 2024. Flödena kan inte användas för att beräkna totalförändringarna i partiernas väljarandelar från valet 2022, bland annat eftersom endast signifikanta flöden redovisas och då det förekommer flöden mellan partier och ”vet ej”-gruppen. (Ovägda underlag återfinns i tabell 21 i tabellpublikationen.)
| Parti | Kvinnor | Män | Totalt | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Procent | Osäkerhetsmarginal | Procent | Osäkerhetsmarginal | Procent | Osäkerhetsmarginal | ||
| C | 4,7 | ±0,8 | 4,3 | ±0,9 | 4,5 | ±0,6 | |
| L | 3,2 | ±0,7 | 3,2 | ±0,7 | 3,2 | ±0,5 | |
| M | 19,0 | ±1,7 | 20,7 | ±1,7 | 19,8 | ±1,1 | |
| KD | 3,0 | ±0,7 | 2,6 | ±0,7 | 2,8 | ±0,5 | |
| S | 39,8 | ±2,1 | 30,1 | ±1,9 | 35,0 | ±1,3 | |
| V | 10,2 | ±1,3 | 6,3 | ±1,1 | 8,2 | ±0,8 | |
| MP | 6,6 | ±0,9 | 3,8 | ±0,8 | 5,2 | ±0,6 | |
| SD | 13,0 | ±1,5 | 26,1 | ±1,9 | 19,5 | ±1,0 | |
| övr | 0,6 | ±0,4 | 3,0 | ±0,8 | 1,8 | ±0,4 | |
Europaparlamentsvalet 2024
I undersökningen ingick två frågor om Europaparlamentsvalet den 9 juni. Frågorna handlade om man avsåg att rösta och på vilket parti. Resultaten visar att det är vanligast att uppge samma parti i Europaparlamentsvalet som vid ett hypotetiskt riksdagsval i maj 2024. Av dem som uppgav ett parti som svar på frågan om vad de skulle rösta på om det vore riksdagsval de närmaste dagarna var det totalt 63,9 procent som uppgav att de skulle rösta på samma parti även i Europaparlamentsvalet. 12,3 procent uppgav att de skulle rösta på ett annat parti och 23,8 procent uppgav att de inte visste vilket parti de skulle rösta på i Europaparlamentsvalet. I diagrammet nedan redovisas fördelningen per riksdagsparti.
Kommentar: I basen ingår de som uppgett ett partisvar på frågan om vilket parti man skulle rösta på om det vore riksdagsval någon av de närmaste dagarna.
I maj 2024 var det en större andel som var osäkra på vilket parti de skulle rösta på i Europaparlamentsvalet, jämfört med om det vore riksdagsval, 37,5 procent jämfört med 21,4 procent. I gruppen osäkra väljare ingår de som inte vet vilket parti de skulle rösta på, de som inte skulle rösta på något parti och de som skulle rösta blankt. Nedan kommenteras fördelningen av osäkra väljare i Europaparlamentsvalet utifrån kön, ålder, inkomst, utbildningsnivå och födelseland.
Andelen osäkra väljare i Europaparlamentsvalet var större bland kvinnor än män i maj 2024. Sett till ålder var andelen osäkra väljare större bland dem som är yngre än 50 år, jämfört med dem som är 50 år och äldre. Andelen osäkra väljare var större bland personer i inkomstkvintil 1–4, jämfört med personer i inkomstkvintil 5. Sett till utbildningsnivå var andelen osäkra väljare störst bland dem med förgymnasial utbildning. Andelen osäkra väljare var större bland utrikes födda än bland inrikes födda.
Osäkra väljare om vore riksdagsval i maj 2024 och i Europaparlamentsvalet 2024. Procent 
EU- och eurosympatier
Andelen som uppgav att de i huvudsak är För Sveriges medlemskap i EU var 61,5 ± 1,6 procent i maj 2024. Andelen Mot EU-medlemskapet var 11,9 ±1,1 procent, och andelen som saknade uppfattning i frågan var 26,6 ± 1,5 procent. Jämfört med maj 2023 har andelen som uppgav att de är Mot EU-medlemskapet minskat.
Om det hade varit en folkomröstning om euron i maj 2024 skulle 34,4 ± 1,6 procent rösta Ja och 46,1 ± 1,7 procent rösta Nej. Det är 19,5 ± 1,4 procent som uppgav att de inte vet hur de skulle rösta. Jämfört med maj 2023 har andelen som uppgav att de skulle rösta Ja ökat, medan andelen som uppgav att de skulle rösta Nej har minskat.
Definitioner och förklaringar
PSU i maj 2024 genomfördes med ett riksomfattande slumpmässigt urval omfattande 9 236 i riksdagsval röstberättigade personer utan övre åldersgräns. Svar från dessa personer samlas in genom såväl telefonintervjuer som webbenkät. I likhet med tidigare undersökningar används alla tillgängliga telefonnummer, både till mobila och fasta telefoner, för att kontakta de utvalda personerna.
Av urvalet har 34,8 procent ej anträffats, 2,9 procent har varit förhindrade att medverka och 14,4 procent har inte velat delta i intervjun. Det totala individbortfallet uppgår till 52,1 procent. Det totala antalet svarande är 4 427, vilket motsvarar 47,9 procent. En mer utförlig bortfallsredovisning redovisas i undersökningens kvalitetsdeklaration.
Data samlades in under perioden 2 maj till 30 maj.
Resultaten presenteras i form av punktskattningar ± osäkerhetsmarginaler. Det intervall som bildas av procentskattningen ± osäkerhetsmarginalen blir här ett 95-procentigt osäkerhetsintervall, dvs. ett intervall som med 95 procents säkerhet innehåller det riktiga populationsvärdet om inga systematiska fel förekommer.
Publikation
Skattningar av partisympatier i väljarkåren redovisas i publikationen Partisympatiundersökningen maj 2024. I publikationens tabellbilaga återfinns även partisympatierna redovisade efter region, utländsk/svensk bakgrund, civilstånd, barn, inkomst, boendeform, sysselsättning, socioekonomisk grupp, sektor samt facktillhörighet.
Nästa publiceringstillfälle
SCB genomför från och med 2023 Partisympatiundersökningen (PSU) en gång årligen.
Skattning av valresultat vid riksdagsval i maj 2025, partisympatier samt EU-, euro- och Natosympatier publiceras i början av juni 2025.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.