Finansräkenskaper andra kvartalet 2021
Hushållens lån ökade
Statistiknyhet från SCB och Finansinspektionen 2021-09-23 9.30
Hushållen hade under det andra kvartalet 2021 ännu en gång ett positivt finansiellt sparande samtidigt som tillväxttakten i lån fortsatte att öka. Icke-finansiella bolag finansierade sig både via banklån och nyemissioner medan staten fortfarande hade ett negativt sparande.
Hushållens sparande i finansiella tillgångar uppgick till 248 miljarder kronor det andra kvartalet 2021, vilket var en ökning med 24 miljarder kronor sedan det första kvartalet 2021. Det som främst bidrog till tillgångsökningen var bankinlåning och försäkringssparande. Hushållens nettolåneökning, nytagna lån minus amorteringar, var 94 miljarder kronor, vilket är den största ökningen under ett enskilt kvartal sedan tidsserien startade. Hushållens finansiella nettosparande uppgick till 155 miljarder kronor.
Hushållens lån består främst av lån i bank och bostadsinstitut. Lånestocken har stigit över tid men tillväxttakten per år har varierat. Vid början av 2007 låg den årliga tillväxttakten på 12 procent för att sedan sjunka till 5 procent vid början av 2014. Efter en ökning mellan 2014 och mitten av 2016, när det första amorteringskravet infördes, sjönk tillväxttakten under en tid för att under mitten av 2020 återigen öka. Den senaste uppgången sammanfaller med perioden då amorteringsfrihet erbjudits.
Sedan 2018 har hushållens finansiella tillgångar varit relativt stabilt fördelade över olika tillgångsslag. Bankinlåningens andel har i snitt varit 13 procent, medan fonder och aktier har legat på 9 respektive 18 procent. Bostadsrätter har stått för i snitt 19 procent och övriga tillgångar såsom, försäkringar och andra finansiella tillgångar stod för resterande 41 procent. Det är anmärkningsvärt att andelarna legat så stabilt, trots den stora uppgången på börsen och de låga insättningsräntorna. Sedan starten av 2018 har OMX Affärsvärldens generalindex stigit med 62 procent. Det innebär att sparandet på bankkonto, som haft en betydligt lägre avkastning än börsen, ökat nästan uteslutande till följd av insättningar.
Under det andra kvartalet 2021 sparade hushållen 77 miljarder kronor på bankkonto vilket var en ökning med 48 miljarder kronor jämfört med det första kvartalet i år och 3 miljarder högre än det andra kvartalet i fjol.
Fortsatt negativt sparande för staten
Statens sparande för det andra kvartalet 2021 var negativt, vilket det varit under alla kvartal påverkade av pandemin. Sparandet uppgick till -9 miljarder kronor vilket var 52 miljarder kronor högre än föregående kvartal. Sparandet för andra kvartalet brukar vara högt, med anledning av utdelningar, men det kan ändå noteras att sparandet andra kvartalet 2021 var betydligt högre än motsvarande kvartal 2020, då sparandet var -40 miljarder kronor.
I svallvågorna efter 2008 års finanskris var statens sparande lågt och mestadels negativt under ett antal år. Jämfört med finanskrisen har åtgärdspaketen kopplade till pandemin haft mycket större kortsiktig effekt på statens sparande. Det återstår att se vilket avtryck pandemin kommer att sätta på de offentliga finanserna framöver.
Kommuner och regioners finansiella sparande har under pandemin burits upp av statliga stödåtgärder och sparandet är sedan starten av 2020 sammantaget 75 miljarder kronor. Sparandet för andra kvartalet 2021 var positivt och uppmättes till 29 miljarder kronor.
Icke-finansiella bolag finansierade sig brett
Under det andra kvartalet 2021 finansierade sig icke-finansiella bolag både via lån i monetära finansinstitut och via emissioner av räntebärande värdepapper. Nettoupplåningen uppgick till 29 miljarder kronor och nettoemissioner, nyemissioner minus förfall, uppgick till 48 miljarder kronor. Under det första halvåret 2021 har icke-finansiella bolags skulder hos monetära finansinstitut ökat med 45 miljarder kronor och skulder via nettoemissioner, emissioner minus förfall, i räntebärande värdepapper har ökat med 71 miljarder kronor.
Bankernas höga överskottslikviditet minskade något
Affärsbankerna har under pandemin ökat sin inlåning kraftigt hos Riksbanken. Från och med första kvartalet 2020 till och med första kvartalet 2021 ökade bankerna inlåningen hos Riksbanken med i genomsnitt 84 miljarder kronor per kvartal. Under andra kvartalet 2021 minskade deras inlåning hos Riksbanken i jämförelse med pandemins övriga kvartal, men låg fortfarande kvar på en historiskt sett hög nivå.
Revideringar
I samband med beräkningen av andra kvartalet 2021 har årsstatistik och kvartalsstatistik reviderats för perioden 1996-2021kv1. Riksbankens innehav i räntebärandevärdepapper har reviderats från och med första kvartalet 2020 med data från databasen för värdepappersinnehav (VINN). Därutöver har utlandssektorn reviderats från och med första kvartalet 2019 med ny information från Betalningsbalansen. Det har även gjorts flera revideringar av offentlig förvaltning. För statlig sektor har det gjorts en översyn av återköp av obligationer med över- och underkurs för perioden 2001-2016. Översynen påverkar transaktioner och omvärderingar men inte ställningsvärden i obligationer. Övriga revideringar avser främst 2019 och framåt. I Kommunal sektor har revideringar skett 2019 och framåt i och med att nya källor inkommit för 2020 årsberäkning. En delmängd av fondlikvider publicerades felaktig som brutto förra kvartalet avseende första kvartalet 2021 i sektorn sociala trygghetsfonder. Detta är nu korrigerat till nettoredovisning. Det påverkar kontoposterna Övriga obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter på tillgångssidan samt kortfristiga lån på skuldsidan. Både ställningsvärde och transaktion har korrigerats, men effekten på sparande och balanser är noll.
Implementering av ny källa för värdepapperstatistik
I samband med publiceringen av andra kvartalet 2021 påbörjar Finansräkenskaperna/Nationalräkenskaperna en övergång till nya källor och metoder för sammanställning av statistik över räntebärande värdepapper, aktier och fonder.
Data för andra kvartalet 2021 har till stor del hämtats från databasen för värdepappersinnehav (VINN) istället för som tidigare genom separata insamlingar. Det kan innebära tidseriebrott på grund av ny motpartsklassificering och andra definitionsskillnader. Innehav som tidigare endast klassades som innehav i bostadsobligationer kan till exempel nu delas upp i innehav i bostadsobligationer och bankobligationer. Det kan även uppstå tidseriebrott på grund av att utlåning av värdepapper, som tidigare felaktigt bokförts dubbelt, nu får en korrekt redovisning. Mer information om implementering av VINN finns under Fördjupad information på Finansräkenskapernas produktsida.
Definitioner och förklaringar
Finansräkenskaperna syftar till att ge information om finansiella tillgångar och skulder samt förändringar i finansiellt sparande och finansiell förmögenhet för olika samhällssektorer.
Finansräkenskapernas finansiella sparande beräknas som skillnaden mellan transaktioner i finansiella tillgångar och transaktioner i skulder. I de reala Sektorräkenskaperna, som liksom Finansräkenskaperna är en del av Nationalräkenskaperna, beräknas finansiellt sparande som skillnaden mellan intäkter och kostnader. Finansräkenskaperna och de reala Sektorräkenskaperna bygger emellertid på olika källor, vilket ger upphov till skillnader mellan produkterna.
I Finansräkenskaperna beräknas statsskulden annorlunda jämfört med det mått på statsskulden som oftast redovisas och som beräknas enligt konvergenskriterierna, den så kallade Maastrichtskulden. I definitionen av Maastrichtskulden ingår inte alla finansiella instrument, instrumenten redovisas i nominellt värde och skulderna för statlig förvaltning är konsoliderade. Statsskulden i Finansräkenskaperna är okonsoliderad och inkluderar alla finansiella instrument till marknadsvärde.
Sektorn statlig förvaltning inkluderar utöver de statliga myndigheterna även vissa statliga stiftelser och vissa statligt ägda bolag. Statlig förvaltning inkluderar inte enheter inom ålderspensionssystemet. De utgör istället sektorn sociala trygghetsfonder. Kommunal förvaltning inkluderar primärkommunala myndigheter, regionmyndigheter (tidigare landstingsmyndigheter), kommunalförbund samt vissa kommunala stiftelser och vissa kommun- eller regionägda bolag.
Mer information: Nationalförmögenheten
I samband med publiceringen av Finansräkenskaperna publiceras även Nationalförmögenheten som innehåller årsdata för både reala och finansiella tillgångar. De finansiella tillgångarna och skulderna hämtas från Finansräkenskaperna och är därmed konsistenta med de värden som publiceras i Finansräkenskaperna.
För ytterligare information se:
Nästa publiceringstillfälle
Nästa statistiknyhet publiceras 2021-12-16 kl. 09.30.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.