Till innehåll på sidan

Finansräkenskaperna andra kvartalet 2023

Hushållens fondsparande var högt under andra kvartalet

Statistiknyhet från SCB 2023-09-21 8.00

Hushållens likvida sparande för andra kvartalet 2023 var ovanligt högt. Kvartalet präglades av högt fondsparande samtidigt som nettoinsättningen på bankkonto var låg och tillväxttakten i lån var nära noll.

Hushållens likvida sparande är vanligtvis som högst under årets andra kvartal, då skatteåterbäring och aktieutdelningar betalas ut. Även med det i beaktning var hushållens likvida sparande för andra kvartalet 2023 ovanligt högt och uppgick till 126 miljarder kronor, vilket är 81 miljarder kronor högre än motsvarande kvartal föregående år.

Hushållens likvida sparande andra kvartalet, mdkr

Diagram: Hushållens likvida sparande andra kvartalet, mdkr

Hushållens nettoinsättning på bank har halverats under andra kvartalet 2023 jämfört med samma kvartal föregående år och uppgick till 49 miljarder kronor. Nettoinsättningen på bankkonton har inte varit på denna låga nivå för ett andra kvartal på fem år.

Under de fyra senaste kvartalen har hushållens nettoupplåning, nytagna lån minus amortering, mattats av betydligt. Hushållens nettoupplåning uppgick till 15 miljarder under andra kvartalet, vilket var 60 miljarder lägre än motsvarande kvartal föregående år.

Hushållens likvida sparande, beståndsdelar och total, mdkr

Diagram: Hushållens likvida sparande, beståndsdelar och total, mdkr

Hushållens sparande i fonder var högt och uppmättes till 49 miljarder kronor. Det var framför allt aktiefonder och andra fonder som bidrog till det höga fondsparandet, men även räntefonder nettoköptes under kvartalet.

Diagrammet nedan visar årsförändringen för hushållens likvida sparande, nettotransaktion av fonder och likvida sparandet exklusive nettotransaktion av fonder. Årsförändringen av det likvida sparandet och nettotransaktion av fonder följer varandra från andra kvartalet 2022. Det likvida sparandet exklusive nettotransaktion av fonder har haft en negativ trend de senaste fyra kvartalen och denna negativa trend har förstärkts sedan utgången av 2022. Hushållens sparande i fonder har därmed haft en stor positiv påverkan på det likvida sparandet under första halvåret 2023.

Hushållens årsförändring i det likvida sparandet, nettotransaktion av fonder samt det likvida sparandet exklusive nettotransaktion av fonder, mdkr

Diagram: Hushållens årsförändring i det likvida sparandet, nettotransaktion av fonder samt det likvida sparandet exklusive nettotransaktion av fonder, mdkr

Icke-finansiella bolag finansierar sig fortsatt via lån

Under det andra kvartalet 2023 finansierade sig icke-finansiella bolag via lån, nytagna lån minus amortering, hos monetära finansinstitut till ett värde av 38 miljarder kronor. Det är i nivå med föregående kvartal, men lägre än motsvarande kvartal året innan. Finansieringen genom räntebärande värdepapper var måttlig och nettoemissioner, nyemissioner minus förfall och återköp, uppgick till 4 miljarder kronor. Det var högre än föregående kvartal, men lägre än motsvarande kvartal året innan. De totala lånen hos monetära finansinstitut uppgick vid utgången av kvartalet till 2 964 miljarder kronor. Värdet på emitterade räntebärande värdepapper uppgick till 1 523 miljarder kronor.

Icke-finansiella bolags finansiering via räntebärande värdepapper och lån, transaktioner och ställningsvärden, mdkr

Diagram: Icke-finansiella bolags finansiering via räntebärande värdepapper och lån, transaktioner och ställningsvärden, mdkr

Revideringar

I samband med beräkningen av det andra kvartalet 2023 har års- och kvartalsstatistik reviderats för perioden 1995–2022 samt 1996kv1-2023kv1. En reviderad fördelning av tillgångar och skulder för det finansiella instrumentet F8900 Övriga obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter har korrigerats för hela tidserien. Utlandssektorn har reviderats från och med första kvartalet 2013 med ny information från Betalningsbalansen. Revideringar av emitterade räntebärande värdepapper har införts för icke-finansiella och finansiella bolag från och med 2014 och framåt. För kommuner och regioner har hela tidsserien reviderats vad gäller pensionsrätter, traditionellt, på grund av förändrad diskonteringsränta. Revideringar har genomförts för 2022 i och med ny källa till årsberäkning 2022. Utöver detta har kommunernas finansiella leasingskuld reviderats från 2017 och framåt. AP-fondernas innehav i utländska fonder har reviderats från första kvartalet 2019 och framåt för att följa samma definition som Betalningsbalansen.

Definitioner och förklaringar

I statistiknyheten refereras det till det likvida sparandet för hushållen. Det beräknas som skillnaden mellan transaktioner i finansiella tillgångar och skulder exklusive periodiseringar (skatteperiodiseringar, tjänstepensioner och övriga försäkringstekniska avsättningar). Se Finansräkenskapernas kvalitetsdeklaration, avsnitt variabler 1.2.2, för mer information.

Finansräkenskaperna syftar till att ge information om finansiella tillgångar och skulder samt förändringar i finansiellt sparande och finansiell förmögenhet för olika samhällssektorer. Statistiken redovisas i löpande priser och tar inte hänsyn till inflation.

Finansräkenskapernas finansiella sparande beräknas som skillnaden mellan transaktioner i finansiella tillgångar och skulder. I de reala Sektorräkenskaperna, som liksom Finansräkenskaperna är en del av Nationalräkenskaperna, beräknas finansiellt sparande som skillnaden mellan intäkter och kostnader. Finansräkenskaperna och de reala Sektorräkenskaperna bygger emellertid på olika källor, vilket ger upphov till skillnader mellan produkterna.

I Finansräkenskaperna beräknas statsskulden annorlunda jämfört med det mått på statsskulden som oftast redovisas och som beräknas enligt konvergenskriterierna, den så kallade Maastrichtskulden. I definitionen av Maastrichtskulden ingår inte alla finansiella instrument, instrumenten redovisas i nominellt värde och skulderna för statlig förvaltning är konsoliderade. Statsskulden i Finansräkenskaperna är inte konsoliderad och inkluderar alla finansiella instrument till marknadsvärde.

Sektorn statlig förvaltning inkluderar utöver de statliga myndigheterna även vissa statliga stiftelser och vissa statligt ägda bolag. Statlig förvaltning inkluderar inte enheter inom ålderspensionssystemet. De utgör istället sektorn sociala trygghetsfonder. Kommunal förvaltning inkluderar primärkommunala myndigheter, regionmyndigheter (tidigare landstingsmyndigheter), kommunalförbund samt vissa kommunala stiftelser och vissa kommun- eller regionägda bolag.

Mer information: Nationalförmögenheten

I samband med publiceringen av Finansräkenskaperna publiceras även Nationalförmögenheten som innehåller årsdata för både reala och finansiella tillgångar. De finansiella tillgångarna och skulderna hämtas från Finansräkenskaperna och är därmed konsistenta med de värden som publiceras i Finansräkenskaperna.

För ytterligare information se:

Nationalförmögenheten och nationella balansräkningar (pdf) 

Statistikdatabasen

Nästa publiceringstillfälle

Nästa statistiknyhet publiceras 2023-12-14 kl. 8.00.

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet

Finansinspektionen

Adress
Box 7821
103 97 Stockholm

Producent

SCB

Förfrågningar

Jonas Hallberg

Telefon
010-479 40 44
E-post
jonas.hallberg@scb.se

Nicolai Nystrand

Telefon
010-479 45 45
E-post
nicolai.nystrand@scb.se