Finansräkenskaperna andra kvartalet 2024
Hushållen fortsatte spara samtidigt som tillväxttakten för bostadslån ökade
Statistiknyhet från SCB 2024-09-19 8.00
Hushållens likvida sparande uppgick till 123 miljarder kronor under andra kvartalet 2024, vilket är en liknande nivå som under motsvarande kvartal föregående år. Den årliga tillväxttakten för hushållens bostadslån ökade för första gången sedan 2021.
I hushållens sparande finns en säsongsvariation där sparandet vanligtvis är som högst det andra kvartalet. Det beror på utbetalning av skatteåterbäring, men också att aktieutdelningar är som störst då. Hushållens likvida sparande uppgick det andra kvartalet 2024 till 123 miljarder kronor, vilket är på en liknande nivå som motsvarande kvartal föregående år.
Hushållens sparande i fonder och nettoinsättningar på bankkonton var höga, och uppgick till 59 respektive 55 miljarder kronor. Hushållens stora nettoköp av fonder under andra kvartalet kan delvis förklaras av att kvarhållna vinstmedel redovisas som köp av nya fondandelar. Kvarhållna vinstmedel är utdelningar och ränteintäkter som fonderna mottar och sedan återinvesterar åt andelsägarna.
Tillväxttakten för hushållens bostadslån ökade
Hushåll lånar framför allt för att köpa bostad, men lån finansierar även delar av deras konsumtion. Statistik över lånens ändamål samlas inte in av SCB, men nedbrytningen utifrån lånens säkerhet kan användas för att approximera ändamålet.
Hushållens totala nettoupplåning, det vill säga deras nytagna lån minus amorteringar, var relativt hög under andra kvartalet och uppgick till 24 miljarder kronor. Det är en ökning med 11 miljarder jämfört med föregående kvartal och en ökning med 9 miljarder jämfört med motsvarande kvartal 2023.
Av hushållens nettoupplåning under andra kvartalet var 16 miljarder bostadslån, 5 miljarder konsumtionslån och 3 miljarder övriga lån. Ökningen i bostadslån är den högsta under ett kvartal sedan fjärde kvartalet 2022.
Under andra kvartalet var den årliga tillväxttakten för hushållens bostadslån från monetära finansinstitut (MFI) 0,5 procent, vilket innebär en ökning med 0,1 procentenheter jämfört med föregående kvartal. Det är första gången tillväxttakten har ökat under ett kvartal sedan fjärde kvartalet 2021.
Konsumtionslånen växte i årstakt med 3,5 procent. Konsumtionslånen utgör bara 6 procent av hushållens totala lån från monetära finansinstitut (MFI), men är den lånetyp som har ökat mest de senaste kvartalen.
Icke-finansiella bolags finansiering
Under det andra kvartalet 2024 var värdet för icke-finansiella bolags finansiering via lån, d.v.s. nytagna lån minus amortering hos monetära finansinstitut 6 miljarder kronor. Det är en uppgång med 3 miljarder jämfört med föregående kvartal men en stor nedgång från motsvarande kvartal föregående år, då detta värde var 36 miljarder.
Finansieringen genom räntebärande värdepapper, alltså genom nyemissioner minus förfall och återköp, uppgick till -18 miljarder kronor. Det är 31 miljarder kronor högre än föregående kvartal och 21 miljarder kronor lägre än motsvarande kvartal året innan.
De totala lånen hos monetära finansinstitut uppgick vid utgången av kvartalet till 2 883 miljarder kronor. Värdet på emitterade räntebärande värdepapper uppgick till 1 448 miljarder kronor.
Revideringar
I samband med publiceringen av Finansräkenskaperna för andra kvartalet 2024 har revideringar gjorts tillbaka till 2020 i syfte att förbättra statistiken där nya uppgifter blivit tillgängliga. Revideringarna påverkar både tidsserierna för år och kvartal.
Företagens ekonomi (FEK) har reviderats tillbaka till 2022. Den ekonomiska statistiken använder, from referensår 2022, den nya tolkningen av statistiska enheter.
För Kommuner och regioner har hela tidsserien reviderats för långfristiga lån på skuldsidan. Revideringen beror på att kommunerna omklassificerat gamla operativa leasingavtal till finansiella leasingavtal. Helåret 2023 har reviderats med årskälla.
Staten har reviderats med nya uppgifter från Ekonomistyrningsverket (ESV), bland annat avseende allmänna pensionsavgifter, från år 2005, och utsläppsrätter från 2012.
Sektor utlandet har reviderats tillbaka till 2020 med nya uppgifter från Betalningsbalansen.
Definitioner och förklaringar
I statistiknyheten refereras det till det likvida sparandet för hushållen. Det beräknas som skillnaden mellan transaktioner i finansiella tillgångar och skulder exklusive periodiseringar (skatteperiodiseringar, tjänstepensioner och övriga försäkringstekniska avsättningar). Se Finansräkenskapernas kvalitetsdeklaration, avsnitt variabler 1.2.2, för mer information.
Finansräkenskaperna syftar till att ge information om finansiella tillgångar och skulder samt förändringar i finansiellt sparande och finansiell förmögenhet för olika samhällssektorer. Statistiken redovisas i löpande priser och tar inte hänsyn till inflation.
Finansräkenskapernas finansiella sparande beräknas som skillnaden mellan transaktioner i finansiella tillgångar och skulder. I de reala Sektorräkenskaperna, som liksom Finansräkenskaperna är en del av Nationalräkenskaperna, beräknas finansiellt sparande som skillnaden mellan intäkter och kostnader. Finansräkenskaperna och de reala Sektorräkenskaperna bygger emellertid på olika källor, vilket ger upphov till skillnader mellan produkterna.
I Finansräkenskaperna beräknas statsskulden annorlunda jämfört med det mått på statsskulden som oftast redovisas och som beräknas enligt konvergenskriterierna, den så kallade Maastrichtskulden. I definitionen av Maastrichtskulden ingår inte alla finansiella instrument, instrumenten redovisas i nominellt värde och skulderna för statlig förvaltning är konsoliderade. Statsskulden i Finansräkenskaperna är inte konsoliderad och inkluderar alla finansiella instrument till marknadsvärde.
Sektorn statlig förvaltning inkluderar utöver de statliga myndigheterna även vissa statliga stiftelser och vissa statligt ägda bolag. Statlig förvaltning inkluderar inte enheter inom ålderspensionssystemet. De utgör istället sektorn sociala trygghetsfonder. Kommunal förvaltning inkluderar primärkommunala myndigheter, regionmyndigheter (tidigare landstingsmyndigheter), kommunalförbund samt vissa kommunala stiftelser och vissa kommun- eller regionägda bolag.
Mer information: Nationalförmögenheten
I samband med publiceringen av Finansräkenskaperna publiceras även Nationalförmögenheten som innehåller årsdata för både reala och finansiella tillgångar. De finansiella tillgångarna och skulderna hämtas från Finansräkenskaperna och är därmed konsistenta med de värden som publiceras i Finansräkenskaperna.
För ytterligare information se:
Nästa publiceringstillfälle
Nästa statistiknyhet publiceras 2024-12-19 kl. 08.00.
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.