Finansräkenskaperna första kvartalet 2023
Hushållen tar ut pengar från bankkonton och lånar allt mindre (korrigerad 2023-06-16)
Statistiknyhet från SCB 2023-06-15 8.00
Hushållens marginaler pressas av högre kostnader och lägre reallöner. Tillväxttakterna för tillgångar på bankkonto och lån var låga. Insättningar på bankkonto var negativa för andra kvartalet i rad, något som inte tidigare noterats i Finansräkenskaperna.
Korrigering: Ställningsvärde och transaktion för pensionsrätter, traditionellt, har reviderats för 2021kv1-2022kv4 efter felaktig publicering i SSD den 15/06. Detta påverkar sektor S129, motsektor S14 och kontopost FL6301, vilket innebär att hushållens finansiella sparande påverkats. Orsaken var ett systemfel.
Hushållens likvida sparande blev 45 miljarder kronor för det första kvartalet 2023. Det är 23 miljarder högre än motsvarande kvartal föregående år. Det lyftes av att det första elstödet på 17 miljarder kronor kom in på hushållens bankkonton. Den höga inflationen, som skapat låga reallöner och höga räntor, har pressat ned både hushållens lånevilja och deras tillgångar på bankkonton.
Diagrammet nedan visar reallöneutvecklingen samt årstillväxttakterna för lån och tillgångar på bankkonto. Årstillväxttakterna för lån och tillgångar på bankkonto för första kvartalet 2023 var anmärkningsvärt låga, 2,5 respektive 3,9 procent. Tillväxttakten i lån var den lägsta för tidsserien och för att hitta en lägre tillväxttakt för tillgångar på bankkonton, får vi gå tillbaka till början av 2010.
Hushållens minskande belåning syns även i hushållens skulder i relation till BNP. Utvecklingen av nominell BNP har varit förhållandevis stark sedan höginflationsperiodens start vilket tryckt ned hushållens skuldkvot.
Även statens skuldkvot har sjunkit efter coronastödens utfasning och en relativt restriktiv finanspolitik, även den kopplad till inflationsnivån.
Nettouttag från hushållens bankkonton för andra kvartalet i rad
Under kvartalet nettoköpte hushållen börsnoterade aktier för 7 miljarder kronor och fondandelar till ett värde av 16 miljarder kronor.
Bankinlåningen var negativ för andra kvartalet i följd och uppgick till -11 miljarder kronor, vilket är 67 miljarder kronor lägre än under samma period föregående år.
Vid utgången av kvartalet uppgick hushållens totala lån till 5 214 miljarder kronor, vilket innebar en årlig tillväxttakt på 2,5 procent.
Hushållens nettoupplåning under kvartalet uppgick till 7 miljarder kronor. Det är 62 miljarder kronor lägre än under samma period föregående år.
Hushållens finansiella sparande, som till skillnad från det likvida sparandet inkluderar pensioner och skatteperiodiseringar, var 167 miljarder kronor.
Turbulens i banksektorn
De svenska storbankerna hade ett tufft kvartal på börsen. Medan Stockholmsbörsen gick upp 7,9 procent under det första kvartalet 2023, föll de svenska storbankernas aktier med 5,1 procent i genomsnitt. Den svenska banksektorn, där storbankerna utgör den största delen, fick se sitt börsvärde minska under kvartalet, från 683 miljarder kronor till 633 miljarder. Övriga sektorer, det vill säga exklusive banksektorn, ökade med 8,3 procent till ett totalt börsvärde på 13 982 miljarder kronor vid utgången av kvartalet.
Under slutet av första kvartalet 2023 präglades börsen av en stor oro kopplat till den finansiella sektorn, som utlöstes av kollapsen i Silicon Valley Bank i USA i mars. Detta spred sig även till andra amerikanska banker efter att det uppdagats att fler av dem hade likviditetsproblem. Europa drabbades också, där övertagandet av en krisande europeisk bank väckte frågor kring stabiliteten i systemet. De svenska storbankernas aktiekurser föll under slutet av kvartalet som ett resultat av en bred osäkerhet inom sektorn.
Icke-finansiella bolag finansierade sig via lån
Under det första kvartalet 2023 finansierade sig icke-finansiella bolag via lån, nytagna minus amorterade, till ett värde av 70 miljarder kronor. Det är mer än föregående kvartal men mindre än motsvarande kvartal året innan. Finansieringen genom räntebärande värdepapper minskade och nettoemissionerna, nyemissioner minus förfall och återköp, uppgick till -43 miljarder kronor. Det är den lägsta finansieringen via räntebärande värdepapper sedan tidseriens start. Lånefinansieringen var fortsatt den största finansieringsformen och de totala lånen uppgick till 4 002 miljarder kronor, att jämföra med 1 541 miljarder kronor för räntebärande värdepapper.
Revideringar
I samband med beräkningen av det första kvartalet 2023 har års- och kvartalsstatistik reviderats för perioden 2021kv1-2022kv4. Utlandssektorn har reviderats från och med första kvartalet 2021 med ny information från Betalningsbalansen.
Definitioner och förklaringar
Finansräkenskaperna syftar till att ge information om finansiella tillgångar och skulder samt förändringar i finansiellt sparande och finansiell förmögenhet för olika samhällssektorer.
Finansräkenskapernas finansiella sparande beräknas som skillnaden mellan transaktioner i finansiella tillgångar och transaktioner i skulder. I de reala Sektorräkenskaperna, som liksom Finansräkenskaperna är en del av Nationalräkenskaperna, beräknas finansiellt sparande som skillnaden mellan intäkter och kostnader. Finansräkenskaperna och de reala Sektorräkenskaperna bygger emellertid på olika källor, vilket ger upphov till skillnader mellan produkterna.
I Finansräkenskaperna beräknas statsskulden annorlunda jämfört med det mått på statsskulden som oftast redovisas och som beräknas enligt konvergenskriterierna, den så kallade Maastrichtskulden. I definitionen av Maastrichtskulden ingår inte alla finansiella instrument, instrumenten redovisas i nominellt värde och skulderna för statlig förvaltning är konsoliderade. Statsskulden i Finansräkenskaperna är inte konsoliderad och inkluderar alla finansiella instrument till marknadsvärde.
Sektorn statlig förvaltning inkluderar utöver de statliga myndigheterna även vissa statliga stiftelser och vissa statligt ägda bolag. Statlig förvaltning inkluderar inte enheter inom ålderspensionssystemet. De utgör istället sektorn sociala trygghetsfonder. Kommunal förvaltning inkluderar primärkommunala myndigheter, regionmyndigheter (tidigare landstingsmyndigheter), kommunalförbund samt vissa kommunala stiftelser och vissa kommun- eller regionägda bolag.
Reallöneutvecklingen är hämtad från Medlingsinstitutets Konjunkturlönestatistik, som använder data från SCB. Reallönerna är framtagna från nominella löner deflaterade med KPIF. Siffrorna i denna statistiknyhet är genomsnittet av de månadssiffror som utgör respektive kvartal.
Mer information: Nationalförmögenheten
I samband med publiceringen av Finansräkenskaperna publiceras även Nationalförmögenheten som innehåller årsdata för både reala och finansiella tillgångar. De finansiella tillgångarna och skulderna hämtas från Finansräkenskaperna och är därmed konsistenta med de värden som publiceras i Finansräkenskaperna.
För ytterligare information se:
Nästa publiceringstillfälle
Nästa statistiknyhet publiceras 2023-09-21 kl. 8.00.
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.