Finansräkenskaperna tredje kvartalet 2023
Hushållen fortsatte att spara under tredje kvartalet
Statistiknyhet från SCB 2023-12-14 8.00
Hushållens likvida sparande var jämförelsevis högt under tredje kvartalet 2023, som präglades av fortsatt minskad upplåning och nettouttag från bankkonton.
Hushållens likvida sparande tredje kvartalet 2023 uppgick till 27 miljarder kronor, vilket är högt för ett tredje kvartal och 21 miljarder kronor högre än motsvarande kvartal föregående år.
Hushållen fortsatte under tredje kvartalet att vara återhållsamma med att ta nya lån. Under de fem senaste kvartalen har hushållens nettoupplåning, nytagna lån minus amortering, mattats av betydligt. Nettoupplåningen uppgick till 10 miljarder kronor under tredje kvartalet, vilket var 23 miljarder kronor lägre än motsvarande kvartal föregående år.
Nettoupplåningen kan påverka det likvida sparandet på olika sätt beroende på om lånen används för konsumtion och reala investeringar eller finansiella investeringar.
Småhus avser friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus.
Eftersom hus är en real tillgång och inte ingår i Finansräkenskaperna så har den minskade nettoupplåningen med småhus som säkerhet bidragit till att öka det likvida sparandet. Bostadsrätter är däremot en finansiell tillgång och ingår i Finansräkenskaperna. Det betyder att köp av bostadsrätt inte påverkar det likvida sparandet, eftersom både finansieringen och tillgången är finansiell. Hushållen tar inte heller lån för ombyggnad av hus i samma utsträckning som tidigare, vilket också påverkar det likvida sparandet positivt.
Utöver den minskade upplåningen hade hushållen under tredje kvartalet nettouttag från bankkonto samtidigt som aktier och fonder nettoköptes.
Positiv finansiell nettoförmögenhet för staten
Statens finansiella nettoförmögenhet, finansiella tillgångar minus skulder, har haft en uppåtgående trend under en längre tidsperiod. Denna ökning kan förklaras av att de finansiella tillgångarna har ökat i större utsträckning än skulderna. Statens nettoförmögenhet blev positiv under det tredje kvartalet 2022, vilket var första gången i tidsserien och har sedan dess fortsatt att öka i positiv riktning.
Sverige är ett av fem länder i Europa med en positiv finansiell nettoförmögenhet. Diagrammet nedan visar den senast publicerade finansiella nettoförmögenheten för ett urval av europeiska länder.
Staten har utöver de finansiella tillgångarna även reala tillgångar. Dessa redovisas i Nationalförmögenheten.
Icke-finansiella bolags finansiering
Under det tredje kvartalet 2023 var icke-finansiella bolags nettotransaktioner i lån, nytagna lån minus amortering, hos monetära finansinstitut minus 7 miljarder kronor. Det var 45 miljarder kronor lägre än föregående kvartal, och 110 miljarder kronor lägre än motsvarande kvartal föregående år.
Finansieringen genom räntebärande värdepapper, nyemissioner minus förfall och återköp, uppgick till 34 miljarder kronor. Det var 30 miljarder kronor högre än föregående kvartal och 41 miljarder kronor högre än motsvarande kvartal året innan.
De totala lånen hos monetära finansinstitut uppgick vid utgången av kvartalet till 2 960 miljarder kronor. Värdet på emitterade räntebärande värdepapper uppgick till 1 507 miljarder kronor.
Revideringar
I samband med beräkningen av det tredje kvartalet 2023 har års- och kvartalsstatistik reviderats för perioden 2019–2022 samt 2019kv1-2023kv2.
Icke-finansiella bolags tillgångar och skulder i de finansiella instrumenten onoterade aktier och koncernlån har reviderats 2023 kvartal 1 och 2 på grund av nya direktiv för vilka bolag som ingår i en koncern. Ett större tidseriebrott finns för tillfället för dessa finansiella instrument mellan åren 2022 och 2023.
Betalningsbalansens leverans till Finansräkenskaperna inkluderar nytt utfall för årsenkäten för direktinvesteringar vilket medför relativt stora revideringar. Även bruttotransaktioner i derivat 2023 kvartal 2 har reviderats på grund av tidigare felaktig bruttorapportering från en enskild uppgiftslämnare.
Transaktionerna för tjänstepensioner har reviderats. Det handlar främst om pensionsinstitut från 2022 kvartal 1 och framåt. Revideringen påverkar hushållens finansiella sparande.
Revideringen av AP-fondernas innehav i utländska fonder som skedde förra kvartalet har återtagits på grund av att Finansräkenskaperna behöver bruttouppdela fonderna.
Definitioner och förklaringar
I statistiknyheten refereras det till det likvida sparandet för hushållen. Det beräknas som skillnaden mellan transaktioner i finansiella tillgångar och skulder exklusive periodiseringar (skatteperiodiseringar, tjänstepensioner och övriga försäkringstekniska avsättningar). Se Finansräkenskapernas kvalitetsdeklaration, avsnitt variabler 1.2.2, för mer information.
Finansräkenskaperna syftar till att ge information om finansiella tillgångar och skulder samt förändringar i finansiellt sparande och finansiell förmögenhet för olika samhällssektorer. Statistiken redovisas i löpande priser och tar inte hänsyn till inflation.
Finansräkenskapernas finansiella sparande beräknas som skillnaden mellan transaktioner i finansiella tillgångar och skulder. I de reala Sektorräkenskaperna, som liksom Finansräkenskaperna är en del av Nationalräkenskaperna, beräknas finansiellt sparande som skillnaden mellan intäkter och kostnader. Finansräkenskaperna och de reala Sektorräkenskaperna bygger emellertid på olika källor, vilket ger upphov till skillnader mellan produkterna.
I Finansräkenskaperna beräknas statsskulden annorlunda jämfört med det mått på statsskulden som oftast redovisas och som beräknas enligt konvergenskriterierna, den så kallade Maastrichtskulden. I definitionen av Maastrichtskulden ingår inte alla finansiella instrument, instrumenten redovisas i nominellt värde och skulderna för statlig förvaltning är konsoliderade. Statsskulden i Finansräkenskaperna är inte konsoliderad och inkluderar alla finansiella instrument till marknadsvärde.
Sektorn statlig förvaltning inkluderar utöver de statliga myndigheterna även vissa statliga stiftelser och vissa statligt ägda bolag. Statlig förvaltning inkluderar inte enheter inom ålderspensionssystemet. De utgör istället sektorn sociala trygghetsfonder. Kommunal förvaltning inkluderar primärkommunala myndigheter, regionmyndigheter (tidigare landstingsmyndigheter), kommunalförbund samt vissa kommunala stiftelser och vissa kommun- eller regionägda bolag.
Mer information: Nationalförmögenheten
I samband med publiceringen av Finansräkenskaperna publiceras även Nationalförmögenheten som innehåller årsdata för både reala och finansiella tillgångar. De finansiella tillgångarna och skulderna hämtas från Finansräkenskaperna och är därmed konsistenta med de värden som publiceras i Finansräkenskaperna.
För ytterligare information se:
Nästa publiceringstillfälle
Nästa statistiknyhet publiceras 2024-03-14 kl. 8.00.
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.