Hushållen fortsatte under tredje kvartalet att vara återhållsamma med att ta nya lån. Under de fem senaste kvartalen har hushållens nettoupplåning, nytagna lån minus amortering, mattats av betydligt. Nettoupplåningen uppgick till 10 miljarder kronor under tredje kvartalet, vilket var 23 miljarder kronor lägre än motsvarande kvartal föregående år.

Nettoupplåningen kan påverka det likvida sparandet på olika sätt beroende på om lånen används för konsumtion och reala investeringar eller finansiella investeringar.

Eftersom hus är en real tillgång och inte ingår i Finansräkenskaperna så har den minskade nettoupplåningen med småhus som säkerhet bidragit till att öka det likvida sparandet. Bostadsrätter är däremot en finansiell tillgång och ingår i Finansräkenskaperna. Det betyder att köp av bostadsrätt inte påverkar det likvida sparandet, eftersom både finansieringen och tillgången är finansiell. Hushållen tar inte heller lån för ombyggnad av hus i samma utsträckning som tidigare, vilket också påverkar det likvida sparandet positivt.

Utöver den minskade upplåningen hade hushållen under tredje kvartalet nettouttag från bankkonto samtidigt som aktier och fonder nettoköptes.

Positiv finansiell nettoförmögenhet för staten

Statens finansiella nettoförmögenhet, finansiella tillgångar minus skulder, har haft en uppåtgående trend under en längre tidsperiod. Denna ökning kan förklaras av att de finansiella tillgångarna har ökat i större utsträckning än skulderna. Statens nettoförmögenhet blev positiv under det tredje kvartalet 2022, vilket var första gången i tidsserien och har sedan dess fortsatt att öka i positiv riktning.

Sverige är ett av fem länder i Europa med en positiv finansiell nettoförmögenhet. Diagrammet nedan visar den senast publicerade finansiella nettoförmögenheten för ett urval av europeiska länder.

Staten har utöver de finansiella tillgångarna även reala tillgångar. Dessa redovisas i Nationalförmögenheten.

Icke-finansiella bolags finansiering

Under det tredje kvartalet 2023 var icke-finansiella bolags nettotransaktioner i lån, nytagna lån minus amortering, hos monetära finansinstitut minus 7 miljarder kronor. Det var 45 miljarder kronor lägre än föregående kvartal, och 110 miljarder kronor lägre än motsvarande kvartal föregående år.

Finansieringen genom räntebärande värdepapper, nyemissioner minus förfall och återköp, uppgick till 34 miljarder kronor. Det var 30 miljarder kronor högre än föregående kvartal och 41 miljarder kronor högre än motsvarande kvartal året innan.

De totala lånen hos monetära finansinstitut uppgick vid utgången av kvartalet till 2 960 miljarder kronor. Värdet på emitterade räntebärande värdepapper uppgick till 1 507 miljarder kronor.