Sparbarometern, 1:a kvartalet 2021
Fortsatt högt hushållssparande i aktier och fonder
Statistiknyhet från SCB och Finansinspektionen 2021-05-20 9.30
Hushållens finansiella sparande uppgick under det första kvartalet 2021 till 163 miljarder kronor. Det var ett högt sparande i aktier och fonder under kvartalet, men det som framför allt bidrog till det höga sparandet var skatteperiodiseringar och försäkringssparande.
Under kvartalet var nysparandet i finansiella tillgångar 221 miljarder kronor medan skulderna ökade med 58 miljarder kronor. Det innebar ett finansiellt sparande på 163 miljarder kronor. Hushållens finansiella sparande har historiskt sett varit högre under årets två första kvartal och sparandet för första kvartalet 2021 var det högsta för ett enskilt kvartal sedan tidsserien startade 1996.
Lägre bankinlåning efter rekordår
Hushållens nettoinsättningar på bankkonto uppgick till 29 miljarder kronor under första kvartalet i år. Detta var 57 miljarder lägre än samma kvartal i fjol, då hushållens nettoinsättningar på bankkonto var rekordhögt. Även om inlåningen på bankkonto var låg i jämförelse med samma kvartal föregående år så var nettoinsättningen högre än genomsnittet för ett första kvartal de senaste fem åren.
Högsta noterade försäkringssparandet
Under årets första kvartal var sparandet i privata försäkringar högt och uppgick till 25 miljarder kronor, vilket var 15 miljarder kronor högre än för motsvarande kvartal föregående år. Det privata försäkringssparandet har historiskt sett varit högt under årens första kvartal. För första kvartalet 2021 var det privata försäkringssparandet det högsta för ett enskilt kvartal sedan tidsserien startade 1996.
Fortsatt låga nettoköp av nya bostadsrätter
Hushållens nettoköp av nya bostadsrätter uppgick till 8 miljarder under det första kvartalet, vilket var knappt hälften av motsvarande kvartal föregående år och det lägsta för ett enskilt kvartal på fem år. Nya bostadsrätter består av ombildade hyresrätter och nyproducerade bostadsrätter. Hushållens ägande i bostadsrätter är en finansiell tillgång och ingår i Sparbarometern. Däremot ingår inte småhus med äganderätt då det är en real tillgång. Information om hushållens totala tillgångar i bostäder finns i Nationalförmögenheten. Läs mer om Nationalförmögenheten under Mer information.
Tillväxttakten för hushållens lån fortsatte att öka
Hushållens nettoupplåning, nytagna lån minus amorteringar, uppgick under första kvartalet 2021 till 62 miljarder kronor, vilket var 9 miljarder högre än under motsvarande kvartal i fjol.
Den årliga tillväxttakten på lån fortsatte att öka även under det första kvartalet i år. Tillväxttakten för lån uppgick till 5,7 procent vid utgången av första kvartalet, vilket är 0,5 procentenheter högre än för motsvarande kvartal 2020. Tillväxttakten i lån har kontinuerligt ökat sedan utgången av fjärde kvartalet 2019. Hushållens lån, som främst består av lån i bank- och bostadsinstitut, uppgick vid slutet av första kvartalet 2021 till 4 761 miljarder kronor. Av hushållens sammanlagda lån var 92 procent hos bank och bostadsinstitut, medan resterande 8 procent var hos övriga långivare. Till övriga långivare räknas staten via CSN-lån, bostadskreditinstitut och övriga finansinstitut.
Nettoförmögenheten fortsatte att stiga
Vid utgången av det första kvartalet 2021 nådde hushållens finansiella nettoförmögenhet, finansiella tillgångar minus skulder, en ny toppnotering på 13 334 miljarder kronor. Ökningen av den finansiella nettoförmögenheten berodde framför allt på kvartalets börsuppgång men även på det positiva finansiella sparandet. Under årets första kvartal ökade hushållens finansiella nettoförmögenhet, med 1 169 miljarder kronor. Av ökningen förklaras 163 miljarder av det positiva finansiella sparandet och 1 006 miljarder av värdeökning. Värdeökningen förklaras framför allt av värdeförändringen av bostadsrätter samt värdeförändringen av det direkta och indirekta ägandet i aktier. Under kvartalet steg Stockholmsbörsen, enligt OMX Affärsvärldens generalindex, med 13,6 procent.
Definitioner och förklaringar
Det finansiella sparandet beräknas som skillnaden mellan transaktioner i finansiella tillgångar och transaktioner i skulder.
I Sparbarometern publiceras inga revideringar eller metodförändringar, utöver de revideringar som infördes i samband med senaste publiceringen av Finansräkenskaperna. Revideringar av tidsserien sker i samband med publiceringen av Finansräkenskaperna, där mer tid för beräkningar och avstämningar mot andra sektorer finns och revideringsdokumentation publiceras.
I samband med denna publicering av Sparbarometern, som avser första kvartalet 2021, uppdateras tidsserien från och med första kvartalet 2017 med de revideringar som infördes i Finansräkenskapernas publicering den 18 mars. I samband med denna publicering infördes ny statistik som avser hushållens lån i bostadskreditinstitut som ingår i posten övriga lån. Data har implementerats från fjärde kvartalet 2018 och framåt.
Utförligare beskrivningar av större revideringar beskrivs i Statistiknyheten för Finansräkenskaperna:
Finansräkenskaper, kvartal och år
Mer information: Nationalförmögenheten
I samband med publiceringen av Finansräkenskaperna publiceras även Nationalförmögenheten som innehåller årsdata för både reala och finansiella tillgångar. De finansiella tillgångarna och skulderna hämtas från Finansräkenskaperna och är därmed konsistenta med de värden som publiceras i Finansräkenskaperna.
För ytterligare information se:
Nästa publiceringstillfälle
2021-08-26 klockan 9.30.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.