Det som framför allt bidrog till det höga sparandet var den stora nettoinsättningen på bankkonto som uppgick till 73 miljarder. Hushållens nettoinsättningar på bankkonto brukar vanligtvis vara stora under årets andra kvartal eftersom flertalet av aktieutdelningarna sker då. I år har många bolag valt att avstå helt eller skjuta på utdelningarna. Att nettoinsättningarna ändå var höga andra kvartalet beror troligen istället på fallande hushållskonsumtion, som en effekt av coronapandemin. Nettoinsättningen på bankkonto under andra kvartalet var 13 miljarder lägre än nettoinsättningen för första kvartalet i år. Första kvartalet 2020 är det kvartal med högsta uppmätta nettoinsättningen på bankkonto för hela tidsserien.

Hushållen köpte aktiefonder och noterade aktier

När börserna föll under förra kvartalet nettosålde hushållen fonder för 46 miljarder. I takt med börsuppgången under det andra kvartalet nettoköpte de aktier och fonder för 22 respektive 10 miljarder. Hushållen nettoköpte aktiefonder, för 17 miljarder, medan räntefonder och andra fonder nettosåldes för 6 miljarder. Noterade och onoterade aktier nettoköptes samtidigt för 16 respektive 6 miljarder kronor.

Marginellt högre sparande i kontanter

Under andra kvartalet sparade hushållen 3 miljarder i sedlar och mynt, vilket var 0,5 miljard högre än motsvarande kvartal föregående år. Innehavet i sedlar och mynt har under den senaste tio åren gått ner med en tredjedel och uppgick i slutet av andra kvartalet till 50 miljarder.

Återhämtning av hushållens finansiella nettoförmögenhet

Hushållens finansiella nettoförmögenhet ökade under andra kvartalet i år med nästan 900 miljarder, delvis till följd av det höga finansiella sparandet men framför allt på grund av den kraftiga börsuppgången. Stora delar av hushållens finansiella tillgångar är direktägande i aktier eller aktierelaterade tillgångar såsom aktiefonder eller försäkringssparande, som i stor utsträckning påverkas av börsens utveckling. Enligt Affärsvärldens generalindex steg börsen med 16,5 procent under andra kvartalet efter att börsen fallit med 18,4 procent under första kvartalet. Det innebär att det kraftiga fallet i hushållens nettoförmögenhet, som skedde under första kvartalet, till stor del hade återhämtat sig vid utgången av andra kvartalet. Den finansiella nettoförmögenheten uppgick vid slutet av andra kvartalet till 11 154 miljarder kronor.

Viss värdeminskning i hushållens bostadsrätter

Hushållens nettoköp av nya bostadsrätter uppgick till 13 miljarder, vilket var 7 miljarder lägre än samma kvartal föregående år och det lägsta för ett andra kvartal på fyra år. Nya bostadsrätter består av ombildade hyresrätter och nyproducerade bostadsrätter. Hushållens tillgångar i bostadsrätter uppgick till 2 907 miljarder kronor vid utgången av andra kvartalet, vilket var en värdeminskning med 1,4 procent under kvartalet. Hushållens ägande i bostadsrätter är en finansiell tillgång och ingår i Sparbarometern. Däremot ingår inte småhus med äganderätt då det är en real tillgång. Information om hushållens totala tillgångar i bostäder finns i Nationalförmögenheten. Läs mer om Nationalförmögenheten under Mer information.

Hushållens tillväxttakt i lån var oförändrad

Hushållens nettoupplåning, nytagna lån minus amorteringar, uppgick under andra kvartalet 2020 till 65 miljarder kronor, vilket var 5 miljarder högre än samma period föregående år. Nettoupplåningen har inte varit på samma nivå sedan tredje kvartalet 2017. En delförklaring till den högre nettoupplåningen kan vara bankernas tillfälliga lättnader på amorteringskravet. Det kan ha inneburit minskade amorteringar på lån, vilket i sin tur ger en minskad dämpande effekt på hushållens nettoupplåning. Den årliga tillväxttakten på lån uppgick till 5,1 procent under andra kvartalet, vilket ligger i linje med föregående kvartal och var marginellt högre än under 2019.