Till innehåll på sidan

Sparbarometern, 4:e kvartalet 2021

Hushållen lånar allt mer

Statistiknyhet från SCB och Finansinspektionen 2022-02-17 8.00

Hushållens finansiella sparande uppgick under det fjärde kvartalet till 70 miljarder kronor, vilket var i linje med motsvarande kvartal de två senaste åren. Låneökningen var hög under kvartalet och uppgick till 89 miljarder kronor. Den årliga tillväxttakten i lån steg ytterligare och har inte varit på motsvarande nivå på fyra år.

Nysparandet i finansiella tillgångar var 164 miljarder kronor medan de totala skulderna ökade med 95 miljarder kronor under det fjärde kvartalet 2021, vilket gav ett finansiellt sparande på 70 miljarder kronor. Hushållens finansiella sparande utgjordes vid utgången av 2021 till största delen av sparande på bankkonto och i tjänstepensioner samt fondandelar. Av den totala skuldökningen utgjordes den största delen av lån, dvs nytagna lån minus amorteringar. Under de tre senaste åren har hushållens finansiella sparande för fjärde kvartalet varit på en betydligt högre nivå än tidigare år.

Hushållens finansiella sparande fjärde kvartalet, transaktioner, mdkr

Diagram: Hushållens finansiella sparande fjärde kvartalet, transaktioner, mdkr

Hushållens finansiella sparande har varit högt sedan corona-pandemins utbrott. Sparandet uppgick till 407 miljarder kronor under helåret 2021, vilket kan jämföras med ett sparande på 340 miljarder för 2020.

Fortsatt högt sparande på bankkonto

Vid utgången av fjärde kvartalet hade hushållen nettosparat 37 miljarder på bankkonto. Det var både i linje med föregående kvartal och med motsvarande kvartal föregående år. En bidragande faktor till hushållens höga sparande sedan corona-pandemins början är nettosparandet på bankkonto. Hushållens nettoinsättningar på bankkonto har under 2021 varit nästan lika höga som under helåret 2020. Under 2021 uppgick hushållens nettoinsättningar till 185 miljarder kronor, vilket var 28 miljarder lägre än 2020 men 93 miljarder högre än under 2019.

Hushållen nettoköpte aktier och fonder

Efter att ha nettosålt aktier under det tredje kvartalet köpte hushållen återigen aktier under fjärde kvartalet 2021. Hushållen köpte direktägda aktier till ett värde av 16 miljarder kronor där onoterade aktier utgjorde den största delen. Under fjärde kvartalet nettoköpte hushållen fondandelar men inte i samma utsträckning som de tidigare kvartalen under året. Nettoköpen av aktiefonder och andra fonder, där hedgefonder och fond-i-fond ingår, uppgick till 6 respektive 5 miljarder kronor. Samtidigt som hushållen för första gången sedan 2014 nettoköpte räntefonder. Under helåret 2021 har hushållen nettoköpt aktier och fonder till ett värde av 176 miljarder kronor, vilket kan jämföras med 74 miljarder under 2020.

Premieobligationer avvecklades som sparform under kvartalet och 3 miljarder kronor återbetalades till hushållen.

Högt privat försäkringssparande

Det privata försäkringssparandet var högt under fjärde kvartalet och uppgick till 17 miljarder kronor. Hushållens privata försäkringssparande har varit högt under hela 2021, och i jämförelse med 2020 var sparandet tre gånger så stort. Inte sedan 2011 har det privata försäkringssparandet varit på så höga nivåer.

Hushållens privata försäkringssparande, transaktion, mdkr

Diagram: Hushållens privata försäkringssparande, transaktion, mdkr

Sparandet i nya bostadsrätter tog återigen fart

Hushållens nettoköp av nya bostadsrätter har legat lågt under 2021, men ökade under årets fjärde kvartal och uppgick till 16 miljarder kronor. Nya bostadsrätter består av ombildade hyresrätter och nyproducerade bostadsrätter. Det var framför allt det höga antalet färdigställda lägenheter som låg till grund för hushållens nettoköp av nya bostadsrätter. Hushållens tillgångar i bostadsrätter uppgick vid utgången av det fjärde kvartalet till 3 350 miljarder kronor. Under helåret 2021 har värdet på hushållens bostadsrätter stigit med 11 procent.

Hushållens ägande i bostadsrätter är en finansiell tillgång och ingår i Sparbarometern. Däremot ingår inte småhus med äganderätt då det är en real tillgång. Information om hushållens totala tillgångar i bostäder finns i Nationalförmögenheten. Läs mer om Nationalförmögenheten under Mer information.

Tillväxttakten för lån steg ännu ett kvartal

Hushållens lån ökade med 89 miljarder kronor under fjärde kvartalet. Det var den högsta noterade ökningen av lån under ett fjärde kvartal sedan tidsseriens start. Låneökningen har varit hög under hela 2021 och uppgick till 327 miljarder kronor, vilket var 74 miljarder mer än 2020 och 108 miljarder mer än 2019.

För nionde kvartalet i rad fortsatte hushållens årliga tillväxttakt i lån att öka. Tillväxttakten uppgick under det fjärde kvartalet 2021 till 6,8 procent, vilket var 0,2 procentenheter högre än föregående kvartal.

Hushållens lån, transaktioner (vänster) och årlig tillväxttakt (höger), mdkr och procent

Diagram: Hushållens lån, transaktioner (vänster) och årlig tillväxttakt (höger), mdkr och procent

Hushållens lån, som främst består av lån i bank- och bostadsinstitut samt CSN-lån, uppgick vid slutet av fjärde kvartalet till 5 022 miljarder kronor.

Ännu ett kvartal med högre finansiell nettoförmögenhet

Den finansiella nettoförmögenheten uppgick vid slutet av fjärde kvartalet till 15 351 miljarder kronor vilket är 2 894 miljarder högre än i fjol. Det var framför allt börsuppgången som bidrog till den ökade finansiella nettoförmögenheten, då en stor del av hushållens finansiella tillgångar är aktierelaterade. Under helåret 2021 steg Stockholmsbörsen med 35,5 procent enligt Affärsvärldens generalindex. Utöver de aktierelaterade tillgångarna var det främst sparandet på bankkonto och värdeutvecklingen i bostadsrättsandelar som bidrog till den högre förmögenheten.

Definitioner och förklaringar

Det finansiella sparandet beräknas som skillnaden mellan transaktioner i finansiella tillgångar och transaktioner i skulder. Statistiken redovisas i löpande priser och tar inte hänsyn till inflation.

I Sparbarometern publiceras inga större revideringar eller metodförändringar. Dessa publiceras istället i Finansräkenskaperna där mer tid för beräkningar och avstämningar mot andra sektorer finns och revideringsdokumentation publiceras. Däremot kan mindre revideringar ske till följd av till exempel reviderad primärstatistik.

I samband med publiceringen av Sparbarometern för fjärde kvartalet 2021 uppdateras tidsserien från och med första kvartalet 2017 med de revideringar som infördes i Finansräkenskapernas publicering den 16 december. Vid publicering av senaste Finansräkenskaperna infördes nya källor och metoder för sammanställning av statistik över räntebärande värdepapper, aktier och fonder.  

Utförligare beskrivningar av större revideringar beskrivs i Statistiknyheten för Finansräkenskaperna:

Finansräkenskaper, kvartal och år

Mer information: Nationalförmögenheten

I samband med publiceringen av Finansräkenskaperna publiceras även Nationalförmögenheten som innehåller årsdata för både reala och finansiella tillgångar. De finansiella tillgångarna och skulderna hämtas från Finansräkenskaperna och är därmed konsistenta med de värden som publiceras i Finansräkenskaperna.

För ytterligare information se:

Nationalförmögenheten och Nationella Balansräkningar (pdf)

Statistikdatabasen:

Balansräkningar (ENS2010), utgående balans, netto, löpande priser i mnkr efter institutionell sektor och tillgångsslag. År 1980 - 2020

Nästa publiceringstillfälle

2022-05-19 klockan 8.00.

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet

Finansinspektionen

Adress
Box 7821
103 97 Stockholm

Producent

SCB

Förfrågningar

Frida Frånlund

Telefon
010-479 58 25
E-post
frida.franlund@scb.se

Emma Blomqvist

Telefon
010-479 41 30
E-post
emma.blomqvist@scb.se

Nicolai Nystrand

Telefon
010-479 45 45
E-post
nicolai.nystrand@scb.se