Ökningen av den ekonomiska standarden under 2021 beror framför allt på en starkare utveckling av löneinkomsterna jämfört med de närmast föregående åren, samtidigt som arbetsmarknadsstödet ligger kvar på en fortsatt hög nivå efter en kraftig ökning under 2020.

Inkomstökningen ojämnt fördelad

Inkomstutvecklingen skiljer sig dock åt mellan olika grupper, där tiondelen av befolkningen med högst inkomst sett sina inkomster öka betydligt mer än övriga befolkningen. Ökningen bland de med högst inkomster drivs i stor utsträckning av kraftigt ökande kapitalinkomster, där bland annat vinster från försäljning av bostäder och värdepapper samt utdelningar ingår.

Den halva av befolkningen som har lägst inkomst hade 2021 knappt 29 procent av den totala disponibla inkomsten i Sverige, vilket är en minskning med en procentenhet sedan 2020. Andelen har under 2010-talet legat relativt stabilt runt 30 procent. Tiondelen av befolkningen med högst inkomst hade drygt 28 procent av inkomsterna, vilket är en ökning med två procentenheter jämfört med året innan.

Inkomstskillnaderna, mätt med gini-koefficienten, ökade kraftigt 2021 till den högsta nivån sedan mätningarna startade. Även inkomstskillnaderna exklusive kapitalvinster respektive exklusive samtliga kapitalinkomster ökade till nya toppnivåer, dessa ökningar var dock betydligt lägre jämfört med ökningen av gini-koefficienten när samtliga kapitalinkomster är inkluderade.

Viss ökning av andelen med låg ekonomisk standard

Andelen av befolkningen med låg ekonomisk standard ökade något under 2021, till 14,7 procent jämfört med 14,3 procent året innan. Samtidigt ökade andelen av befolkningen med varaktigt låg ekonomisk standard med 0,5 procentenheter, från 8,5 procent till 9 procent.

Andelen med låg ekonomisk standard har varierat förhållandevis lite i befolkningen som helhet under 2010-talet, med lägst notering år 2013 med 13,4 procent, och högst andel 2021. Andelen med varaktigt låg ekonomisk standard har ökat med 1,3 procentenheter sedan mätningarnas startår 2014.

Andelen av befolkningen som har låg ekonomisk standard varierar dock kraftigt mellan olika grupper.

Bland ensamstående kvinnor med barn hade 33 procent låg ekonomisk standard 2021, jämfört med 17 procent för ensamstående män med barn. För sammanboende med barn var andelen knappt 10 procent.

Av samtliga barn 0–19 år låg 18 procent under gränsen för låg ekonomisk standard 2021, en ökning med drygt en procentenhet sedan 2011. Även bland barnen är det dock stora skillnader i andelen med låg ekonomisk standard. Bland barn till ensamstående kvinnor har nästan hälften, 49 procent, låg ekonomisk standard, medan motsvarande andel för barn till ensamstående män är 28 procent. För barn till sammanboende är andelen 13 procent. Lägst andel med låg ekonomisk standard har barn som delar sitt boende mellan föräldrarna om föräldrarna inte lever tillsammans, så kallat växelvis boende. Knappt 6 procent av barnen med växelvis boende hade låg ekonomisk standard 2021.

Inrikes födda har lägre andel med låg ekonomisk standard än utrikes födda personer, 11,4 procent jämfört med 29 procent år 2021. Andelen bland de utrikes födda är den lägsta sedan 2013, dock är förändringarna små i båda grupperna under 2010-talet.

Bland utrikes födda barn 0–19 år har drygt 50 procent låg ekonomisk standard 2021, även det den lägsta noteringen sedan 2013. För inrikes födda barn låg andelen strax över 14 procent.