Utrikes och inrikes föddas syn på samhället
Ny analys av utrikes och inrikes föddas syn på kommunen och samhället
Statistiknyhet från SCB 2024-11-21 8.00
Utrikes födda har ofta en mer positiv syn på hur kommunens verksamhet fungerar och upplever i högre grad än inrikes födda att det finns bra möjligheter för invånarna att påverka. Samtidigt känner utrikes födda sig mindre trygga i sitt bostadsområde jämfört med inrikes födda och upplever i lägre grad att man kan lita på andra människor.
I en ny rapport från SCB jämförs utrikes och inrikes föddas syn på samhället inom olika områden. Som underlag används SCB:s medborgarundersökning från år 2023, med frågor om bland annat boende och boendemiljö, skola, socialtjänst och omsorg, trygghet i samhället, jämlikhet och integration, bemötande och inflytande samt förtroende och tillit.
Utrikes födda som bott mindre än 10 år i Sverige ofta mest nöjda
I frågor där utrikes födda har en mer positiv syn än inrikes födda är det vanligt att skillnaden är tydligast för utrikes födda som bott 0–9 år i Sverige. Det gäller exempelvis frågor om hur socialtjänstens stöd till utsatta personer fungerar, vad man tycker om polisens närvaro i kommunen och möjligheterna för kommunens invånare att påverka politiska beslut.
Totalt sett finns inga signifikanta skillnader mellan utrikes och inrikes födda vad gäller förtroende för politiker, men utrikes födda som bott kortare tid än 10 år i Sverige har i högre grad än inrikes födda svarat att de allmänt sett har stort förtroende för såväl politiker i riksdagen som kommunens politiker.
Utomeuropeiskt födda och boende i områden med socioekonomiska utmaningar har lägre tillit till andra människor
Utrikes födda känner sig i mindre grad trygga i sitt bostadsområde än inrikes födda och uppger i högre grad en oro att bli utsatta för olika typer av brott. För dessa frågor finns också ofta skillnader mellan dem som bor i områden med socioekonomiska utmaningar och dem som bor i områden med goda socioekonomiska förutsättningar. Det gäller även en fråga om hur man upplever kommunen som en plats att bo och leva på. Här uppger utrikes födda i lägre grad att kommunen är en bra plats att leva och bo på, men det finns inga skillnader mellan utrikes och inrikes födda inom respektive typ av område. Här tycks skillnaden mellan utrikes och inrikes födda till stor del hänga samman med att utrikes och inrikes födda bor i olika typer av områden.
När det gäller tillit till andra människor är det tydliga skillnader såväl mellan utrikes som inrikes födda, mellan boende i områden med olika socioekonomiska förutsättningar och mellan födda utom och inom Europa. Drygt 4 av 10 födda utanför Europa uppger att man allmänt sett kan lita på människor, medan det gäller drygt 5 av 10 födda i Europa och drygt 6 av 10 inrikes födda. Här finns också skillnader mellan utrikes och inrikes födda i alla typer av områden. Födda utom Europa bor i högre grad i områden med socioekonomiska utmaningar än såväl födda i Europa som födda i Sverige, vilket kan ha betydelse för resultaten.
Andel som svarat ”Till stor del” eller ”Helt och hållet”
Definitioner och förklaringar
Om Medborgarundersökningen
SCB:s medborgarundersökning är en attitydundersökning som genomförs varje höst på uppdrag av kommuner. I undersökningen får kommunens invånare tycka till om sin kommun och dess verksamheter. Några av de områden som undersöks är skola och omsorg, boende och boendemiljö, trygghet i samhället, jämlikhet och integration samt förtroende. Förutom urvalet för de deltagande kommunerna görs också ett mindre nationellt tilläggsurval på regionnivå, vilket gör att det går att redovisa resultat för olika grupper i befolkningen. Resultaten i rapporten bygger på undersökningen som genomfördes hösten 2023.
I undersökningen ingår personer 18 år och äldre och urvalet är stratifierat på kön och ålder. Totalt ingick år 2023 ca 206 000 personer i urvalet och andelen svarande var 36 procent. Totalt svarade knappt 9 000 utrikes födda och omkring 65 000 inrikes födda på undersökningen.
Områdets socioekonomiska förutsättningar
Indelningen efter områdets socioekonomiska förutsättningar är en gruppering av Regionala statistikområden (RegSO). Sverige delas in i totalt 3 363 områden. Antalet områden i kommunerna varierar från två till 147 områden.
Den tidigare myndigheten Delegationen mot segregation (Delmos) och SCB har på uppdrag av regeringen tagit fram ett index som belyser hur områden förhåller sig till varandra avseende socioekonomisk status. Indexet baseras på andelen med låg ekonomisk standard, andelen med förgymnasial utbildningsnivå samt andelen som är långtidsarbetslösa och/eller har långvarigt ekonomiskt bistånd. Utifrån värdet på det socioekonomiska indexet klassificeras ett RegSO i en av fem områdestyper, som här redovisas sammanslaget i tre grupper:
- Områden med socioekonomiska utmaningar
- Socioekonomiskt blandade områden
- Områden med goda socioekonomiska förutsättningar
I rapporten används det område en person var folkbokförd i per den 31 december 2023. Områdenas klassificering bygger på uppgifter för år 2022.
Både det socioekonomiska indexet och områdestyperna publiceras på SCB, Socioekonomiskt index efter RegSO. År 2011 - 2022. PxWeb och finns tillgängliga i det webbaserade uppföljningssystemet Segregationsbarometern, som Boverket ansvarar för: Om Segregationsbarometern - Segregationsbarometern
Publikation
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.