Tätorter 2020:
Småhus vanligast i tätorter
Statistiknyhet från SCB 2022-03-31 8.00
Den vanligaste bostadsbyggnadstypen i tätorter är friliggande småhus, det vill säga villor. De utgör 72 procent av det totala antalet bostadsbyggnader i tätorter. Samtidigt är mer än hälften av befolkningen i tätorter bosatta i flerbostadshus.
Friliggande småhus utgör 72 procent av det totala antalet bostadsbyggnader i tätorter. Andra typer av småhus, som radhus, kedjehus och småhus med flera lägenheter, utgör nästan 19 procent av bostadsbyggnadshusen. Flerfamiljshusen står för knappt 9 procent av det totala antalet bostadsbyggnader i tätort.
Källa: SCB
Andelen friliggande småhus har ett tydligt samband med tätortens invånarantal. I tätorter med färre än 500 invånare utgör de friliggande småhusen 93 procent av alla bostadsbyggnader. Den andelen minskar i takt med att tätortens storlek ökar. I tätorter med fler än 100 000 invånare är 54 procent av alla bostadsbyggnader friliggande småhus.
Övriga typer av småhus, som radhus och kedjehus, är vanligare i större tätorter. I de största tätorterna, med fler än 100 000 invånare, utgör de 31 procent av alla bostadsbyggnader. I de minsta tätorterna, med färre än 500 invånare, utgör de 4 procent av bostadsbyggnaderna.
Andelen flerfamiljshus är som störst i tätorter med en befolkning på 50 000 till 100 000 invånare. Där utgör de 17 procent av alla bostadsbyggnader. I tätorter med fler än 100 000 invånare är 15 procent av bostadshusen flerfamiljshus.
Källa: SCB
Fler än hälften bor i flerbostadshus
Drygt 52 procent av befolkningen i tätorter är bosatta i flerbostadshus. Mer än 46 procent bor i småhus och 1 procent i andra typer av boenden. Stockholms län har den största andelen tätortsbefolkning som bor i flerbostadshus, med 65 procent. Den lägsta andelen har Hallands län, med 35 procent. Det följs av Dalarna och Blekinge, som båda har en andel på 38 procent boende i flerbostadshus i tätorter.
Källa: SCB
5 procent av tätorternas bostadsbyggnader är nya
Av det totala antalet bostadsbyggnader i tätorter är 38 procent uppförda under perioden 1961 till 1980. Den höga andelen förklaras av det så kallade miljonprogrammet, då ett stort antal bostäder byggdes i Sverige. Bakgrunden var ett riksdagsbeslut 1965, med målet att på kort tid bygga en miljon nya bostäder för att lösa den akuta bostadsbristen.
Bostäder uppförda sedan 2011 utgör knappt 5 procent av det totala antalet bostadsbyggnader i tätort.
Källa: SCB
Mer statistik om tätorter
Statistiken över bostäder och byggnader utgör endast en del av all statistik som SCB tar fram om tätorter. I den senaste rapporten över Sveriges tätorter finns även uppgifter om befolkning, förvärvsarbetande och arealer. Där finns även statistik om småorter och områden som varken klassas som tätorter eller småorter.
- Rapporten ger flera exempel på hur statistiken kan tolkas och användas i analyser över befolknings- och bebyggelsestrukturer. Den är en bra ingång till SCB:s samlade statistik om tätorter och småorter. Vill användaren sedan ha ytterligare uppgifter, finns mycket att hämta i vår statistikdatabas. Det säger Karin Hedeklint, ansvarig för SCB:s statistik över tätorter och småorter.
Hitta din närmsta statistiska tätort
Vill du veta hur det ser ut hos dig? Vilken statistik har SCB om tätorterna i din kommun? Klicka på länken till informationspanelen för att komma till en interaktiv karta där du kan söka på SCB:s statistiska tätorter.
Till informationspanel/Dashboard
Definitioner och förklaringar
Statistiska tätorter
I SCB:s statistik är en tätort ett bebyggelseområde med minst 200 folkbokförda invånare och tät bebyggelse. SCB avgränsar tätorterna geografiskt och beräknar därefter statistik för dem. Bebyggelsens täthet mäts med hjälp av digitala kartor från Lantmäteriet, med information om byggnader, fastigheter, vägar och mark. Avstånden mellan tätortens byggnader varierar beroende på flera faktorer, bland annat antalet folkbokförda och anställda i tätortens olika delar. De längsta tillåtna avstånden är 500 meter. Uppgifter om befolkning och anställda hämtas från SCB:s register, vilka kombineras med adressinformation.
I statistiken används begreppet ”statistisk tätort”, för att markera att statistiken bygger på en klassificering av tätorter, där registerdata och statistik är underlag. SCB:s tätorter kan därför skilja sig från hur andra delar av samhället definierar och avgränsar tätorter i Sverige.
Klassificering av byggnader och bostäder
Klassificering av byggnader och bostäder följer kodning efter ändamål i Fastighetsregistret, byggnadsdelen (Lantmäteriet).
- Småhus friliggande: Småhus med en bostad som inte är sammanbyggt med ett annat småhus.
- Småhus kedjehus: Två eller flera enbostadshus, sammanbyggda via garage, förråd eller liknande. Varje bostad finns på en egen fastighet. Även parhus klassificeras som kedjehus.
- Småhus radhus: Minst tre småhus som ligger i en rad. Bostadsdelar är direkt sammanbyggda med varandra och varje bostad finns på egen fastighet.
- Småhus med flera lägenheter: Småhus med flera bostäder på samma fastighet, till exempel tvåbostadshus alternativt hyres- eller bostadsrättsradhus om minst tre bostäder på samma fastighet.
- Flerfamiljshus/flerbostadshus: Byggnad som är inrättad med minst tre bostäder. Kan innehålla kontor, butik, hotell, restaurang och liknande. Minst 50 procent ska utgöras av bostad.
Kartor och geodata
Öppna geodata för tätorter (scb.se)
SCB:s kartsök för regionala indelningar:
SCB Regina Web Map
Publikation
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.