Miljöräkenskaper – Kemikalieindikatorer 2019
Minskad kemikalieanvändning 2019 jämfört med 2018
I Sverige minskade användningen av kemikalier med 3 procent 2019 jämfört med 2018. Under perioden 2008 och 2019 har kemikalieanvändningen minskat med cirka 1 procent och minskningen har främst skett inom transportindustrin och hushåll.
Under 2019 använde vi i Sverige 21 miljoner ton kemikalier som klassas som hälso- eller miljöfarliga, inklusive petroleumbränslen. Det är en minskning med 0,3 miljoner ton sedan 2008. Petroleumbränslen har under perioden minskat med 3,2 miljoner ton, medan övriga hälso- och miljöfarliga kemikalier har ökat med 2,9 miljoner ton. Under samma period har kemikalieanvändningen i tillverkningsindustrin ökat med cirka 20 procent vilket motsvarar 2 miljoner ton. Sveriges BNP har samtidigt ökat med 23 procent och detta innebär att kemikalieintensiteten minskat, dvs. ton kemikalier per producerad krona. Det är dock viktigt att notera att förändringar över tid kan bero på faktiska volymförändringar men även på vilka kemikalier som klassats som hälso- och miljöfarliga över tid.
Källa: SCB (miljöräkenskaperna och nationalräkenskaperna) och Kemikalieinspektionen. Not: Petroleumbränslen är både hälso-och miljöfarliga men visas som en separat grupp här.
Det är tillverkningsindustrin som använder mest kemikalier (12 miljoner ton). Sedan 2008 är det även där som den största ökningen i absoluta termer skett (2 miljoner ton). Även transportindustrin och övrig industri och tjänster står för en stor del av kemikalieanvändningen.
Källa: SCB och Kemikalieinspektionen.
Under perioden har dock den största ökningen uttryckt i procent skett inom utvinning av mineral. Ökningen där är 52 procent samtidigt som förädlingsvärdet minskat med 2 procent. En liknande trend syns inom tillverkningsindustrin. Viktigt att notera är att utvinning av mineral är en mycket mindre bransch jämfört med tillverkningsindustrin. Detta gäller både kemikalieanvändning ( 0,26 miljoner ton respektive 12 miljoner ton) liksom branschens bidrag till BNP (19,4 miljarder respektive 522 miljarder). I de övriga branscherna har användningen av kemikalier minskat samtidigt som förädlingsvärdet ökat.
Källa: SCB (miljöräkenskaperna och nationalräkenskaperna) och Kemikalieinspektionen
Revideringar
Sedan publicering maj 2020 har det skett revideringar:
Nu inkluderas användningen av petroleumbränsle från hushållen i kemikalieindikatorerna. Bakgrunden till detta är att hushållen räknas som en del av ekonomin enligt ramavgränsningar inom miljöräkenskaperna.
Mindre rättningar vad gäller hälso- och miljöfarliga kemikalier i underlag från Kemikalieinspektionen.
Definitioner och förklaringar
Kemikalieinspektionen ansvarar för det så kallade produktregistret där kemiska produkter registreras och tidsserier finns tillgängliga från 1992. Det primära syftet med registret är att följa kemikaliehantering, import och produktion och nedströms användning och märkning av kemikalier för tillsynsändamål, statistik och uppföljning. Registret innehåller bland annat kemisk information om produkterna samt använda kvantiteter.
Indikatorerna som publiceras hos SCB mäter kvantiteten av produkter som är klassade som hälso- och miljöfarliga enligt internationella kriterier fördelade på bransch.
Klassificeringen är baserad på direktiv 67/548/EC som har utökats och justerats många gånger. EC förordning No 1272/2008 introducerade stora förändringar i och med en ny klassificering: Globally Harmonised System of Classification and Labelling of Chemicals (GHS).
Hälsofarliga kemiska produkter avser här produkter som är klassificerade som Mycket giftiga (T+), Giftiga (T), Frätande (C), Irriterande(Xi) och Hälsoskadlig (Xn) enligt KIFS 2005:7 samt from 2009 även enligt EC 1272/2008, produkter klassificerade som
Frätande (GHS05), Giftig (GHS06), Skadlig (GHS07) och Hälsofara (GHS08). Miljöfarliga kemiska produkter avser produkter klassade som Miljöfarlig (N respektive GHS09, före respektive efter 2009).
Nästa publiceringstillfälle
Nästa pressmeddelande i serien publiceras under 2022.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.