Koldioxidutsläpp per konsumtionsenhet, 2003–2009
Diagrammet visar tre typer av koldioxidutsläpp (CO2) från hushållens konsumtion, per konsumtionsenhet uppdelat på underkategorier för hushållstyper
Kommentarer
Totala koldioxidutsläppen uppdelade på tre typer
Konsumtionen i Sverige bidrar till föroreningar både i Sverige och utomlands. Utsläppen i andra länder är ibland lägre än om samma varor produceras inom landet, ibland högre. Storleken av utsläppen i respektive land är till stor del beroende av energisystem och rådande miljölagar.
De inhemska direkta utsläppen kommer från hushållens konsumtion (den privata konsumtionen) av bränslen och uppvärmning. De inhemska indirekta utsläppen kommer från produktionen av de varor och tjänster som hushållen konsumerar. Utsläppen i andra länder (från importen) är de som kommer från produktionen av de varor och tjänster som konsumeras av hushållen i Sverige efter att de importerats. Dessa tre typer av utsläpp ger tillsammans de totala utsläppen från hushållens konsumtion i Sverige.
Inom miljöräkenskaperna beräknas utsläpp orsakade av konsumtion genom att koppla utsläpp per bransch till den slutliga användningen som beskrivs inom nationalräkenskapssystemet. Detta görs genom miljöutvidgad input-output analys. Utsläppen som beräknas med denna metod är de som sker vid tillverkningen av en produkt (inhemska indirekta utsläpp). De utsläpp som sker vid användningen av en produkt (inhemska direkta utsläpp) måste adderas separat, liksom de utsläpp som sker i andra länder, genom att vi importerar produkter (från importen).
Resultatet kan visas på olika sätt
Det finns flera olika sätt att redovisa resultaten på. Beroende på om resultatet redovisas i ton utsläpp, per hushåll, per person eller per konsumtionsenhet skiljer sig resultatet (se övriga diagrammen).
För hela tidsserien 2003–2009, se Excelfil under Källdata.
För mer information om metoderna bakom resultatet se en äldre rapport från 2003 ”Households in the environmental accounts”.
Definitioner och förklaringar
Konsumtionsenhet är ett viktsystem som tar hänsyn till hushållets sammansättning. Syftet är att kunna jämföra hushåll med olika storlek och sammansättning. Alla utgifter ökar inte proportionellt med antalet personer i hushållet och det försöker man ta hänsyn till vid beräkning av konsumtionsenheter. Om utgiften divideras med den konsumtionsvikt som gäller för hushållet, kan man göra mer rättvisa jämförelser av den totala utgiften mellan olika typer av hushåll.
Första vuxen 1,00
Andra vuxen 0,51
Ytterligare vuxen 0,60
Barn 1 (0-19 år) 0,52
Barn 2, 3, … (0-19 år) 0,42
Till hushållstypen Övriga räknas hushåll där det utöver definitionen på en av de andra hushållstyperna finns ytterligare minst en person som är 20 år eller äldre. Det kan vara såväl hemmavarande barn eller annan person som har gemensam hushållning med referenspersonen.