Sysselsättningen 2030 – kan dagens försörjningsbörda bibehållas?:
Äldre och utrikes födda – allt viktigare för sysselsättningen
Statistiknyhet från SCB 2012-06-27 9.30
För att försörjningsbördan ska ligga kvar på dagens nivå år 2030 krävs närmare 600 000 fler sysselsatta än i dag. Andelen av befolkningen som arbetar måste då öka i flera grupper på arbetsmarknaden. Att äldre och utrikes födda arbetar mer skulle ge störst effekt på den framtida sysselsättningen.
Om andelen av befolkningen i åldern 16–74 år som förvärvsarbetar –förvärvsfrekvensen – ligger kvar på dagens nivå väntas sysselsättningen öka med närmare 140 000 personer till 2030. Då totalbefolkningen ökar än mer leder det till att försörjningsbördan (totalbefolkningen/ förvärvsarbetande 16–74 år) ökar från 2,14 år 2010 till 2,35 år 2030. Varje förvärvsarbetande kommer således år 2030 behöva ”försörja” 2,35 personer inklusive sig själv jämfört med 2,14 personer år 2010. För att försörjningsbördan ska utvecklas i en långsammare takt måste fler arbeta.
Den framtida sysselsättningen och försörjningsbördan påverkas exempelvis om äldre, yngre, utrikes födda respektive kvinnor antas arbeta i större utsträckning i framtiden. Hur stor denna påverkan blir för respektive grupp redogörs för i rapporten Sysselsättningen 2030 – kan dagens försörjningsbörda bibehållas?.
Varje ytterligare år äldre arbetar ger 80–90 000 fler sysselsatta
Om äldre stannar kvar i arbetslivet längre än i dag ökar sysselsättningen påtagligt i framtiden. För varje ytterligare år de äldre arbetar ökar sysselsättningen med mellan 80 000–90 000 personer till år 2030. Om äldre arbetar fyra år längre leder detta till en sysselsättningsökning på totalt 480 000 personer till år 2030. Trots en så kraftig förskjutning av arbetslivet uppåt i åldrarna ökar ändå försörjningsbördan något fram till 2030.
Prognos från 2011 för scenarier där äldre antas arbeta längre samt scenario med oförändrade förvärvsfrekvenser
Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS), SCB och Prognosinstitutet, SCB (för prognosen). Anmärkning: Tidsseriebrott år 1993 och 2004.
Utrikes föddas sysselsättning har stor betydelse
Utrikes födda blir allt viktigare för sysselsättningen framöver då de väntas stå för hela ökningen av befolkningen i yrkesaktiv ålder till 2030. Förvärvsfrekvensen för utrikes födda är i dag betydligt lägre än för inrikes födda. Om utrikes föddas förvärvsfrekvenser närmar sig inrikes föddas med hälften beräknas sysselsättningen i åldrarna 16–74 år till 2030 öka med 330 000 personer. Reduceras skillnaden med så mycket som tre fjärdedelar ökar sysselsättningen med 430 000 personer. Inte heller i det fallet ökar antalet sysselsatta så mycket att dagens nivå på försörjningsbördan helt kan bibehållas.
Att yngre börjar arbeta tidigare samt att kvinnor arbetar i större utsträckning än i dag ger betydligt mindre effekt på den framtida försörjningsbördan.
Sysselsättningen behöver öka för flera grupper samtidigt
För att försörjningsbördan ska kunna bibehållas på dagens nivå krävs att sysselsättningen ökar för flera befolkningsgrupper samtidigt. Ett exempel skulle kunna vara att äldre arbetar tre år längre, yngre börjar arbeta ett år tidigare i kombination med att utrikes föddas förvärvsfrekvenser närmar sig inrikes föddas med hälften. I ett sådant scenario ökar sysselsättningen med drygt 600 000 personer till 2030 vilket leder till att försörjningsbördan till och med väntas ligga något under dagens nivå.
Definitioner och förklaringar
I grunden för framskrivningarna av antal förvärvsarbetande ligger SCB:s senaste befolkningsprognos från 2012. Denna prognos anger hur befolkningens storlek och sammansättning väntas utvecklas till 2030.
Vid beskrivningen av försörjningsbördans utveckling i de olika scenarierna används försörjningsbördan 2010 som referens. Modellen bygger på utvecklingen till 2030 fri från konjunkturvariationer.
Publikation
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.