Tema Arbetsmarknad – Ingenjörer:
Brist på ingenjörer trots ökat intresse för utbildningen
Statistiknyhet från SCB 2013-03-11 9.30
Att börja läsa till ingenjör har blivit alltmer populärt under de senaste åren, samtidigt sjunker andelen som faktiskt fullföljer sin utbildning. Idag arbetar ett stort antal personer som ingenjörer utan att ha en formell ingenjörsutbildning. Enligt SCB:s beräkningar kommer det år 2030 vara brist på cirka 30 000 ingenjörsutbildade.
Intresset för civilingenjörsutbildningarna har ökat under senare år från bottenåret 2007/08. Höstterminen 2012 började 7 000 studenter på yrkesprogram som leder till civilingenjörsexamen. Det är den högsta nivå sedan år 2002.
Även utbildningar som leder till högskoleingenjörsexamen har lockat fler studenter, från cirka 3 200 år 2007/08 till cirka 5 00 höstterminen 2012. Det finns nu 1,5 förstahandsökande för varje plats på civilingenjörsprogrammen och 1,1 på högskoleingenjörsprogrammen.
Däremot faller examensfrekvensen på civilingenjörsutbildningen för såväl kvinnor som män. Bland nybörjarna läsåret 2002/03 tog endast 51 procent ut examen inom åtta år från det att de påbörjat sin utbildning, 59 procent bland kvinnorna och 49 procent bland männen.
Examensfrekvensen på högskoleingenjörsutbildningen är ännu lägre. Om man tittar på alla nybörjare under åren 2000/01–2004/05 har strax över 30 procent examinerats inom sex år från det att de påbörjat sin utbildning.
Många ingenjörsutbildade arbetar inte som ingenjörer
En stor del av de ingenjörsutbildades arbetsmarknad ligger utanför yrken som räknas som ingenjörsyrken. Bland dem med en civilingenjörsutbildning är det inte mer än 33 procent som arbetar i ett yrke som klassificerats som civilingenjörer, arkitekter m.fl. medan 11 procent arbetar som ingenjörer/tekniker. Bland de med en högskoleingenjörsutbildade finns 20 procent i yrkeskategorin civilingenjörer, arkitekter m.fl. och 26 procent i kategorin ingenjörer/tekniker.
Men en majoritet av de ingenjörsutbildade arbetar dock inom något slag av tekniskt yrke, 58 procent av de med civilingenjörsutbildning och 62 procent av de med högskoleingenjörsutbildning.
Att arbeta i en chefsbefattning är dubbelt så vanligt bland civilingenjörsutbildade än bland högskoleingenjörsutbildade. Var femte civilingenjörsutbildade finns inom ett ledande befattningsyrke, men bara var tionde högskoleingenjörsutbildade.
| [1] | Högsta utbildning | ||
|---|---|---|---|
| Yrke | Civil- ingenjörs utbildade [2, 3] | Högskole- ingenjörs- utbildade [4] | |
|
Ledande befattningsyrken
|
18 | 9 | |
|
Civilingenjörer, arkitekter m.fl.
|
33 | 20 | |
|
Ingenjörer och tekniker
|
11 | 26 | |
|
Dataspecialister
|
14 | 13 | |
|
Datatekniker och dataoperatörer
|
1 | 3 | |
|
Fysiker, kemister m.fl.
|
2 | 0 | |
|
Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän
|
5 | 2 | |
|
Universitets- och högskolelärare
|
3 | 0 | |
|
Administratörer i offentlig förvaltning
|
2 | 1 | |
|
Säljare, inköpare, mäklare m.fl.
|
5 | 6 | |
|
Övriga yrken med normal krav på eftergymnasial kompetens
|
4 | 7 | |
|
Övriga yrken med normalt krav på gymnasial kompetens
|
3 | 11 | |
|
Övriga utan krav på utbildning
|
0 | 1 | |
|
Total (procent)
|
100 | 100 | |
|
Total (antal)
|
80 912 | 42 452 | |
[1] Populationen består av anställda som inte var i utbildning under höstterminen och vars yrkesuppgift avser huvudsyssla. [2] Yrkesgruppen arkitekter/stadsplanerare ingår inte här. [3] Till civilingenjörsutbildade räknas även forskarutbildade och de med en masterexamen inom teknikområdet som högsta utbildning. [4] Till högskoleingenjörsutbildade räknas även de med en kandidat- eller magisterexamen inom teknikområdet som högsta utbildning. Källa: Utbildnings- och Yrkesregistren, SCB
Det råder brist på ingenjörsutbildade
Arbetsgivarna har under flera år uttryckt att det varit brist på yrkeserfarna ingenjörer och andra personer med teknisk kompetens. Enligt SCB:s beräkningar kommer det år 2030 saknas cirka 50 000 ingenjörsutbildade.
Denna brist antas till viss del kompenseras av personer med närliggande kompetens, till exempel personer med högskolepoäng motsvarande minst två års studier inom teknikområdet men som saknar examen, och personer med en eftergymnasial icke-ingenjörsutbildning inom teknik och tillverkning.
Om 40 procent av bristen kan täckas av sådana personer återstår en brist på cirka 30 000 ingenjörsutbildade, främst gymnasie- och högskoleingenjörer.
För att öka tillgången med ytterligare 30 000 fram till år 2030 behöver ingenjörsprogrammen på gymnasiet återinföras på bred front eller antalet studenter på högskoleingenjörsutbildningen mer än fördubblas från och med år 2013/14, vilket innebär närmare 9 000 nybörjare per år.
Publikation
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.