Statistiken baseras på den internationella undersökningen om vuxnas färdigheter (PIAAC). Den har genomförts i 31 länder för att belysa i vilken utsträckning den vuxna befolkningen, i åldrarna 16–65 år, har de färdigheter som behövs i samhället och hur de används både på arbetet och hemma.

Fortsatt höga färdigheter i svenska befolkningen

Vid jämförelse av de deltagande OECD-länderna ligger Sverige bland de fem främsta länderna när det gäller genomsnittliga poäng inom läsning, räkning och problemlösningsförmåga.

Majoriteten av den svenska vuxna befolkningen, 63 procent, har goda eller mycket goda läsfärdigheter. I de deltagande OECD-länderna når i genomsnitt 43 procent av alla vuxna en god nivå i läsning. Den svenska befolkningen har även relativt höga räknefärdigheter, men det finns skillnader mellan kvinnor och män. Av männen har 67 procent goda eller mycket goda räknefärdigheter, jämfört med 57 procent av kvinnorna. Skillnaderna fanns redan 2012 och gäller även i genomsnitt för de deltagande OECD-länderna.

”En förklaring till skillnaderna vi ser inom räknefärdigheter kan vara en individs val av utbildning vilket i sin tur kan påverka yrkesvägen. Både 2012 och 2023 använder män i större utsträckning, än kvinnor, räkning inom och utanför sitt arbete” säger Lotta Larsson, utredare på SCB.

Inom samtliga undersökta kunskapsområden får inrikes födda högre genomsnittliga poäng än utrikes födda. Inom läsning presterar utrikes födda kvinnor bättre än utrikes födda män. Denna skillnad syns inte mellan inrikes födda kvinnor och män.

Män väljer i större utsträckning utbildningar inom STEM-ämnen (informations- och kommunikationsteknologi, naturvetenskap, matematik, ingenjörsvetenskap, tillverkning och byggnadsteknik), jämfört med kvinnor. Bland kvinnor i åldern 25 till 65 år med en eftergymnasial utbildning på minst 2 år var det 17 procent som hade en utbildning inom STEM-ämnen. Motsvarande andel för män var 43 procent. Även i valen av gymnasieutbildning finns det skillnader, där pojkar väljer yrkestekniska program i större utsträckning än flickor.

Vanligare att personer med kort utbildning och utrikes födda saknar tillräckliga läsfärdigheter

Samtidigt som Sverige ligger bra till vid en internationell jämförelse, finns det fortfarande en ganska stor del av den svenska befolkningen som har bristande eller otillräckliga färdigheter. Omkring 780 000 personer i åldern 16–65 år har otillräckliga läsfärdigheter.

Jessica Baldgrim, utredare på SCB, konstaterar ”Det har inte skett någon större förändring sedan 2012. För personer med bristande färdigheter finns det risk för sämre etablering på arbetsmarknaden och att delta fullt ut i samhället. Att ha otillräckliga färdigheter kan begränsa förmågan att ta informerade beslut i vardagen och navigera i komplexa digitala samhällen”

Två grupper som i högre utsträckning saknar tillräckliga färdigheter är de med kort utbildning och utrikes födda. En av tre utrikes födda saknar tillräckliga läsfärdigheter i svenska språket. Det innebär att en betydande del av de utrikes födda har sämre möjligheter att delta aktivt i arbetslivet och samhället. Bland de med förgymnasial utbildning eller gymnasial utbildning kortare än 2 år är det en av fyra som saknar tillräckliga färdigheter inom läsning.

Omvänt är det 36 procent av utrikes födda som har goda eller mycket goda läsfärdigheter (nivå 3 eller högre). Motsvarande andel bland inrikes födda är 72 procent.

Fler resultat

I rapporten finns även resultat som bland annat visar att:

• Det har skett en ökning av räknefärdigheter både för inrikes och utrikes födda mellan 2012 och 2023. Inom läsning syns en ökning bland inrikes födda.
• Utbildningsnivå har betydelse för individers färdigheter i läsning, räkning och problemlösning.
• Färdigheter bland utrikes födda påverkas av utbildningsbakgrund, vistelsetid i Sverige och grund för bosättning.
• Unga vuxna som hade höga meritvärden från årskurs 9 i grundskolan (280–320) har högre färdigheter inom läsning, räkning och problemlösningsförmåga senare i livet, jämfört med unga vuxna som hade låga meritvärden från grundskolan (0–160).
• Bland yngre, 16–24 år, har andelen med otillräckliga läsfärdigheter ökat från 9 till 15 procent.
• Den genomsnittliga månadslönen är lägre för anställda med otillräckliga färdigheter, jämfört med anställda med goda eller mycket goda färdigheter.
• Individer med goda eller mycket goda färdigheter deltar mer i icke-formell utbildning (kurser, seminarier, arbetsplatslärande och personalutbildning) än de med otillräckliga färdigheter.
• Individer som använder digitala enheter ofta i arbetet och på fritiden har högre färdigheter än de som använder digitala enheter mer sällan.

En mer utförlig redovisning av denna undersökning publiceras i en temarapport.