Jämfört med toppåret 2016 föddes det färre barn i Sverige under 2020. Totalt minskade barnafödandet med 4 348 barn, varav 1 944 färre pojkar och 2 404 flickor.

Hur många barn som föds varje år påverkas av olika saker. Historiskt sett har till exempel krig och ekonomiska kriser påverkat antalet födda barn i Sverige.

Diagrammet över antal födda per år från år 1900 visar att det lägsta antalet barn föddes på 1930-talet, mellan de två världskrigen. Under båda världskrigen var födelsetalen däremot höga. Vi ser också att ekonomiska kriser kan göra att det föds färre barn. I diagrammet visas det främst under 1990-talet, men även 1970-talets lågkonjunktur syns i statistiken.

Hur många barn som föds påverkas också av antalet kvinnor i fertil ålder. Perioder med många kvinnor i barnafödande ålder ger tydliga toppar i statistiken. På 1940-talet föddes många barn. Det ledde till att antalet födda ökade kraftigt även på 1960-talet, när de som föddes på 1940-talet hunnit bli runt 20–30 år. Just nu finns det många kvinnor i fertil ålder i Sverige. Därför föds det återigen många barn.

Det föds alltid något fler pojkar än flickor. Fördelningen ligger stabilt kring 105 till 107 pojkar på 100 flickor. Under 2020 föddes det 106 pojkar på 100 flickor.

Antal barn per kvinna varierar i landet

I genomsnitt behöver varje kvinna föda 2,1 barn under sin livstid för att befolkningen inte ska minska utan hjälp av invandring. Det genomsnittliga antalet barn per kvinna är ett mått i statistiken som kallas för den summerade fruktsamheten. År 2019 var den summerade fruktsamheten för hela landet 1,70 barn per kvinna.

Skillnaderna mellan Sveriges kommuner är ganska stora. Den summerade fruktsamheten var högst i Ydre 2019 med 2,67 barn per kvinna och lägst i Lund med 1,34.

År 2019 låg den summerade fruktsamheten i Stockholm på 1,54 barn per kvinna. I Göteborg var den 1,56 och i Malmö var den 1,69.