Under 2016 föddes 117 425 barn. Det året toppar födselstatistiken under 2000-talet.

Hur många barn som föds varje år påverkas av olika saker. Historiskt sett har till exempel krig och ekonomiska kriser påverkat antalet födda barn.

Mellan de två världskrigen föddes lägst antal barn. Under båda världskrigen var födelsetalen däremot höga. Ekonomiska kriser, som 70- och 90-talens lågkonjunkturer, leder ofta till att färre barn föds.

Hur många barn som föds påverkas också av antalet kvinnor i fertil ålder. Perioder med många kvinnor i barnafödande ålder ger tydliga toppar i statistiken. På 1940-talet föddes många barn. Det ledde till att antalet födda ökade kraftigt även på 1960-talet, när de som föddes på 1940-talet hunnit bli runt 20–30 år. Just nu finns det många kvinnor i fertil ålder, därför föds det återigen många barn.

Det föds alltid något fler pojkar än flickor. Fördelningen ligger stabilt kring 105 till 107 pojkar på 100 flickor.

Den summerade fruktsamheten – antal barn per kvinna

I genomsnitt behöver varje kvinna föda 2,1 barn under sin livstid för att befolkningen inte ska minska. Det genomsnittliga antalet barn per kvinna är ett mått i statistiken som kallas för den summerade fruktsamheten. År 2021 var den summerade fruktsamheten för hela landet 1,67 barn per kvinna.

Den summerade fruktsamheten var högst i Ydre 2021 med 2,63 barn per kvinna och lägst i Lund med 1,31.

I storstadskommunerna ligger den summerade fruktsamheten i Stockholm på 1,55 barn per kvinna, i Göteborg 1,56 och i Malmö 1,61.

Kommunerna med lägst summerad fruktsamhet 2021

Källa
Befolkningsstatistik, SCB
Sveriges officiella statistik

Kommunerna med högst summerad fruktsamhet 2021

Källa
Befolkningsstatistik, SCB
Sveriges officiella statistik