Snabba fakta
Tätorter i Sverige
Senast uppdaterad: 2024-11-28
I Sverige finns fler än 2 000 tätorter. Det är allt från orter med som minst 200 invånare, till storstäder som Stockholm, Göteborg och Malmö. Över 9 miljoner personer eller 88 procent av den svenska befolkningen bor i en tätort.
Vad är en tätort?
I statistiken betyder tätort en sammanhängande bebyggelse med minst 200 invånare. Det ska inte blandas ihop med kommuner och andra administrativa indelningar.
Stockholms tätort är Sveriges största. År 2023 hade den mer än 1,65 miljoner invånare. Den statistiska tätorten Stockholm sträcker sig över 12 kommuner. Samtidigt hade Stockholms kommun inte mer än knappt 1 miljon invånare. Förutom Stockholms tätort så sträcker sig den statistiska tätorten Upplands Väsby och Sollentuna in i kommunen norrifrån.
En kommun kan alltså ha en eller flera tätorter inom kommungränsen. Uppsala kommun har hela 31 tätorter och är den kommun som har flest. Det finns 13 kommuner som bara har en tätort i kommunen. Det kan till exempel bero på att flera tätorter har vuxit ihop till en enda. Det är vanligt i växande kommuner med många invånare.
Sverige har 10 tätorter med över 100 000 invånare. Alla ligger i den södra halvan av Sverige och Uppsala tätort är den nordligaste av dem.
Största statistiska tätorterna 2023
Tätort | Befolkning |
Stockholm | 1 652 895 |
Göteborg | 674 529 |
Malmö | 339 316 |
Uppsala | 174 982 |
Upplands Väsby och Sollentuna | 156 517 |
Västerås | 131 643 |
Örebro | 128 658 |
Linköping | 116 851 |
Helsingborg | 116 029 |
Jönköping | 103 032 |
Hitta din närmaste statistiska tätort
Vill du veta hur det ser ut hos dig? Vilken statistik har SCB om tätorterna i din kommun? Klicka på länken till informationspanelen för att komma till en interaktiv karta där du kan söka på SCB:s statistiska tätorter.
Informationspanel - Tätorter 2023
De allra flesta bor i tätort
Av Sveriges invånare bor 88 procent i tätort. Det kallas för tätortsgrad i statistiken. Tätortsgraden per län varierar. Högst tätortsgrad, 97 procent, har Stockholms län, följt av Skåne län med 91 procent och Västmanlands län med 88 procent. De som har lägst tätortsgrad är Gotlands län med 65 procent, Jämtlands län med 73 procent och Värmlands län med 76 procent.
Andel boende i tätort per län 2023
Län | Tätortsgrad |
Riket | 88 |
Stockholms län | 97 |
Skåne län | 91 |
Västmanlands län | 88 |
Västra Götalands län | 87 |
Östergötlands län | 86 |
Hallands län | 86 |
Södermanlands län | 85 |
Örebro län | 85 |
Jönköpings län | 84 |
Blekinge län | 84 |
Uppsala län | 83 |
Dalarnas län | 83 |
Norrbottens län | 83 |
Gävleborgs län | 81 |
Västerbottens län | 81 |
Kronobergs län | 80 |
Kalmar län | 80 |
Västernorrlands län | 79 |
Värmlands län | 76 |
Jämtlands län | 73 |
Gotlands län | 65 |
Skillnaderna blir ännu större på kommunnivå. Det finns tio kommuner i Sverige där upp emot 100 procent av invånarna bor i tätort. Det är Stockholm, Malmö och ytterligare åtta kommuner i Stockholms län.
Bergs kommun i Jämtlands län är den kommun som har lägst tätortsgrad med 35 procent. Bjurholm i Västerbottens län har 42 procent och Ydre, som ligger i Östergötlands län, har 44 procent.
Arjeplog är Sveriges mest glesbefolkade kommun, med bara 0,2 invånare per kvadratkilometer. Det beror främst på att kommunen har stora ytor som är mer eller mindre obefolkade. Glest befolkade kommuner med stor yta kan ändå ha en ganska hög tätortsgrad. I Arjeplogs kommun bor 62 procent av befolkningen i kommunens enda tätort, Arjeplog.
Från jordbruksland till urbant samhälle
För 200 år sedan såg Sverige helt annorlunda ut jämfört med idag. Av Sveriges 2,3 miljoner invånare bodde 90 procent på landsbygden.
Under industrialiseringen vid slutet av 1800-talet växte städerna och det uppstod också nya städer. Många lämnade landsbygden och sökte sig till städerna. I början av 1930-talet bodde lika många i som utanför tätorter.
Urbaniseringen var som allra snabbast under 40- och 50-talet. Under den perioden ökade befolkningen i tätorter med runt en miljon samtidigt som befolkningen utanför tätort minskade med 400 000.
Idag är förhållandet omvänt jämfört med i början av 1800-talet; nästan 90 procent av befolkningen bor i tätort.
Befolkningen i och utanför tätort från år 1800
Typ av område | 1800 | 1805 | 1810 | 1815 | 1820 | 1825 | 1830 | 1835 | 1840 | 1845 | 1850 | 1855 | 1860 | 1865 | 1870 | 1875 | 1880 | 1885 | 1890 | 1895 | 1900 | 1905 | 1910 | 1915 | 1920 | 1925 | 1930 | 1935 | 1940 | 1945 | 1950 | 1955 | 1960 | 1965 | 1970 | 1975 | 1980 | 1985 | 1990 | 1995 | 2000 | 2005 | 2010 | 2015 | 2018 | 2020 | 2023 |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
I tätort | 229 479 | 232 980 | 224 478 | 241 297 | 253 892 | 272 404 | 280 958 | 290 476 | 303 683 | 324 168 | 351 526 | 379 539 | 434 519 | 492 543 | 550 567 | 628 190 | 705 812 | 810 966 | 916 119 | 1 182 483 | 1 448 847 | 1 664 068 | 1 879 288 | 2 275 420 | 2 671 552 | 2 824 621 | 2 977 690 | 3 210 191 | 3 581 316 | 4 070 177 | 4 658 529 | 5 054 843 | 5 451 156 | 6 011 673 | 6 574 933 | 6 789 432 | 6 913 493 | 7 038 054 | 7 162 615 | 7 417 685 | 7 464 637 | 7 632 783 | 8 015 797 | 8 572 514 | 8 940 708 | 9 088 367 | 9 265 976 |
Utanför tätort | 2 117 824 | 2 189 059 | 2 171 873 | 2 223 769 | 2 330 798 | 2 498 848 | 2 607 124 | 2 734 963 | 2 835 204 | 2 992 368 | 3 131 015 | 3 261 472 | 3 425 209 | 3 521 584 | 3 617 958 | 3 738 907 | 3 859 856 | 3 864 359 | 3 868 862 | 3 778 228 | 3 687 594 | 3 665 355 | 3 643 115 | 3 438 026 | 3 232 937 | 3 198 719 | 3 164 501 | 3 040 315 | 2 790 116 | 2 603 572 | 2 383 300 | 2 215 056 | 2 046 811 | 1 760 833 | 1 506 296 | 1 419 010 | 1 404 444 | 1 416 230 | 1 428 015 | 1 419 811 | 1 418 155 | 1 414 969 | 1 399 773 | 1 278 503 | 1 289 477 | 1 290 928 | 1 285 731 |