Mellan 2011 och 2020 har hushållens disponibla inkomst, medianvärdet, ökat med 25 procent. Under samma period har medianvärdet för bostadsrättspriset ökat med 100 procent. Det urholkar hushållens köpkraft då hushållen får lägga mer av sin inkomst på bostadsköpet.

Bostadsrättspriserna har ökat betydligt mer än den disponibla inkomsten

Disponibel inkomst per hushåll och pris på sålda bostadsrätter, medianvärden i löpande priser. Index 2011=100

Källa: Inkomster och skatter samt Fastighetspriser och lagfarter (SCB)

År 2020 la ett medianhushåll, som ägde en bostadsrätt, 72 000 kronor på sina hushållsutgifter. Det är en ökning från år 2015 med nära 10 000 kronor. Som utgift räknas här avgiften till bostadsrättsföreningen, amorteringar och ränteutgifter samt utgifter för underhåll och reparationer.

Bostadspriserna kan inte öka mer än inkomsterna hur länge som helst

EU-kommisionen publicerade en artikel 2019 med titeln ”Assessing House Prices: Insights from "Houselev", a Dataset of Price Level Estimates”. Den visade att Sverige hade de högsta medelpriserna på bostäder i förhållande till den disponibla inkomsten av de nordiska länderna. Denna artikel bygger på samma idé, men visar utvecklingen mellan Sveriges 21 län.

I artikeln från EU-kommissionen jämförs hur många års summerade disponibelinkomster som krävs för att ha råd med en bostad på 100 kvadratmeter. Risken för överhettning på bostadsmarknaden beskrivs som hög om kvoten ligger över tio. Sverige hade 2017 en kvot på 10,5.

I Sverige är en genomsnittlig bostadsrätt 72 kvadratmeter till ytan. Medianlägenheten varierar mellan 67 kvadratmeter och 76 kvadratmeter beroende på län. Referensvärdet 10 från EU-rapporten blir således inte intressant då antalet kvadratmeter och därmed priset på en medianlägenhet är lägre i denna artikel. Fokus här är inte på referensvärdet, utan utvecklingen över tid och mellan län. Tidsperioden som studeras är 2011 till 2020 och det är datatillgången som varit avgörande för avgränsningen.

När det inte är jämvikt mellan inkomstutvecklingen och bostadspriserna kan det leda till en mer eller mindre dramatisk korrigering av bostadspriser med prisfall som följd.

Även hushållens förmögenhet har stigit

Priserna på bostadsrätter har under de studerade åren stigit betydligt mer än hushållens disponibla inkomster. Förutom inkomst har stigande förmögenhet gjort det möjligt för hushållen att köpa dyrare bostadsrätter. Hushållens förmögenhet har fördubblats under perioden.

De finansiella tillgångarna, som exempelvis aktier och fonder, har stigit något mer än de reala tillgångarna, där bostäder utgör en stor del. Stockholmsbörsen steg, enligt Affärsvärldens generalindex, med 112 procent under perioden. Samtidigt är aktietillgångarna väldigt skevt fördelade och hushållens medianportfölj var per sista december 2020 på 46 000 kronor enligt aktieägarstatistiken.

Svagast prisutveckling på bostadsrätter i Uppsala län

Medianpriset på sålda bostadsrätter i Sverige låg 2020 på 2,1 miljoner kronor. Det var en fördubbling jämfört med 2011 då medianpriset var 1,1 miljoner kronor. Detta var i sin tur en rejäl uppgång från 2000 då medianpriset låg på 173 000 kronor.

Störst ökning mellan 2011 och 2020 hade Örebro län, där medianpriset ökade med 284 procent. Flera av Norrlandslänen syns i toppen över de största prisökningarna, men de har ökat från låga nivåer. Dyrast är det fortsatt i Stockholms län, men där är prisuppgången i procent bland de lägsta i Sverige under perioden. Endast Uppsala och Gotland har haft lägre ökning.

I Örebro län har priserna ökat mest på bostadsrätter

Försäljning av bostadsrätter efter län, medianpris i tusentals kronor i löpande priser samt procentuell förändring

Källa: Fastighetspriser och lagfarter (SCB)

Hushållens disponibla inkomster har ökat mest i Stockholm län

Mellan åren 2011 och 2020 ökade medianvärdet på hushållens disponibla inkomst med 25 procent för hela Sverige. I Stockholms län har hushållens disponibla inkomster ökat mest. År 2020 låg de på 450 000 kronor, en ökning med 29 procent sedan 2011.

Ökningen av disponibel inkomst skiljer sig relativt lite mellan länen

Disponibel inkomst, medianinkomst i tusentals kronor i löpande priser per hushåll samt procentuell förändring

Källa: Inkomster och skatter (SCB)

I Västra Götalands län har priserna på bostadsrätter ökat mest i förhållande till inkomst

Antal år det tar att tjäna ihop till en bostadsrätt enbart med hjälp av disponibel inkomst har ökat i alla Sveriges län från 2011 till 2020. Flest år krävs det fortsatt i Stockholms län där det tog 6,9 år 2020. I Västra Götalands län har kvoten ökat mest och antalet år har nästan fördubblats sedan 2011, från 3,0 år till 5,8 år.

Procentuellt sett ökade kvoten mest i Örebro län, följt av de två nordligaste länen; Norrbotten och Västerbotten. Där har priserna på bostadsrätter stigit som en följd av företagsetableringar de senaste åren.

År 2011 var det bara i Stockholms län och Uppsala län det krävdes mer än 4 års disponibla inkomster för att köpa en bostadsrätt. År 2020 var det fallet i 11 av Sveriges 21 län. Två års medianinkomster räckte år 2011 i över hälften av länen för att köpa en bostadsrätt. År 2020 gick det inte i något län att köpa en bostadsrätt till medianpris med två års inkomstsparande.

Svagast ökning syns i Jämtlands län med en ökning från 2,0 år till 2,9 år. Dalarnas och Västernorrlands län var 2020 de två län där det krävdes minst antal disponibla årsinkomster för att köpa en bostadsrätt, trots att antalet år mer än fördubblats sedan 2011.

I över hälften av länen krävdes det år 2020 mer än fyra års disponibelinkomster för att ha råd med en bostadsrätt till medianpris

Antal års sparande av disponibla inkomster som krävs för att ha råd att köpa en bostadsrätt. Här definierat som kvoten mellan medianpris av sålda bostadsrätter under året och medianvärdet av hushållens disponibla inkomster för året, per län

Fakta:

Pris på bostadsrätter beräknas utifrån försäljningspriser lämnade av bostadsrättsföreningar till Skattemyndigheten. Statistiken omfattar inte nyproduktion utan endast begagnatmarknaden. I denna artikel ingår endast försäljning av bostadsrätter, då de antas vara mer homogena mellan länen än småhus med äganderätt. År 2020 bodde 23 procent av hushållen i Sverige i bostadsrätt. Fastighetspriser och lagfarter (scb.se)

Hushållens disponibla inkomster är summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar. Redovisningen är inklusive kapitalvinst/kapitalförlust, det vill säga den vinst/förlust som uppkommer vid försäljning (realisering) av tillgångar, t.ex. aktier, fonder eller fastigheter. Statistiken visar helårshushåll där inkomster för samtliga vuxna i hushållet som varit folkbokförda i Sverige vid såväl årets början som dess slut ingår. Här ingår inte hushållens intresseorganisationer. De disponibla inkomsterna är i löpande priser.

Medianvärde per län har valts för att redovisa pris på bostadsrätter och hushållens disponibla inkomster. Medianvärdet visar det mittersta värdet. Till skillnad mot medelvärdet så får inte extremt höga värden någon betydelse för medianvärdet utan speglar bättre hushållens bostadsköp och inkomst. Medelvärde eller median? (scb.se)