SCB:s konjunkturklocka
Senast uppdaterad: 2026-02-13
Konjunkturläget i den svenska ekonomin var något mer dämpat i december än i november. SCB:s konjunkturklocka visar något svagare konjunkturläge än normalt, men bilden är inte entydig. Antalet indikatorer är jämnt fördelat mellan recessions-, återhämtnings- och expansionsfasen.
Här hittar du konjunkturklockans visualiseringsverktyg
– SCB:s konjunkturklocka i december 2025 visar ett något svagare konjunkturläge än normalt, säger Caroline Ahlstrand, nationalekonom på SCB.
Av konjunkturklockans indikatorer låg 8 av 13 under långsiktig trend i december. Det indikerar att den svenska ekonomin ännu inte lämnat lågkonjunkturen bakom sig. Konjunkturen har dock förbättrats under andra halvan av 2025 och merparten av indikatorerna ligger i någon av tillväxtfaserna. Konjunkturklockan visade tydlig lågkonjunktur under hela 2024 och första halvåret av 2025. Många indikatorer låg i december 2025 nära den långsiktiga trenden.
Fler indikatorer under än över trend i december
SCB:s konjunkturklocka


BNP-indikatorn försvagades i december och ligger nu något under trend. Den indikator som är längst ner i konjunkturcykeln av indikatorerna är varuimporten, vilken har försvagats ytterligare de senaste månaderna. Indikatorn befinner sig i recessionfasen. I andra änden, tydligt över trend, har vi industrins orderingång som befinner sig i expansionsfasen.
Även hushållskonsumtionen ligger fortsatt över trend, men tillväxten har mattats av och indikatorn har hoppat över från expansions- till avmattningsfasen efter en svagare konsumtion i december.
Arbetsmarknadsindikatorerna, antal arbetade timmar samt antal sysselsatta, befinner sig i återhämtningsfasen.
På denna sida
Den här sidan beskriver hur SCB:s konjunkturklocka fungerar. Frågor kan skickas till ekstat@scb.se
- Kort om metoden
- De fyra konjunkturfaserna
- Indikatorerna i konjunkturklockan
- Så här tolkar du konjunkturklockan
- Mer information
Syftet med konjunkturklockan är att på ett överskådligt sätt visa hur konjunkturen förändras över tid. Klockan består av 14 ekonomiska indikatorer som är kombinerade i ett system. Systemet gör det möjligt att analysera enskilda indikatorers utveckling genom att sätta dem i relation till andra. Samtidigt ger det en överblick av tillståndet i ekonomin som helhet. Det är framför allt det sistnämnda som är viktigt. Enskilda indikatorers rörelse bör tolkas med försiktighet. Huvudpoängen med konjunkturklockan är att visa hur indikatorerna rör sig som helhet.
Vill du själv se hur de olika indikatorerna rör sig? Använd då uppspelningsfunktionen som finns i klockan.
Kort om metoden
Konjunkturläget beräknas för varje enskild indikator genom att skatta den kortsiktiga trendens avvikelse från den långsiktiga trenden.
Exempel BNP-indikator månad

Avvikelsen mellan den kortsiktiga och den långsiktiga trenden standardiseras sedan med medelvärde = 0. Positiva värden betyder att konjunkturen är starkare än normalt och negativa värden att den är svagare.
Exempel BNP-indikator månad

Ett annat sätt att presentera indikatorernas konjunkturutveckling är att markera dem i ett koordinatsystem med fyra kvadranter. Se exemplet nedan som visar juni 2022.
Den lodräta axeln i koordinatsystemet visar avvikelsen från den långsiktiga trenden och den vågräta axeln visar förändringen från föregående period (månad eller kvartal). Anledningen till att diagrammet kallas för konjunkturklocka är att indikatorerna (teoretiskt) rör sig ett varv i klockan under en konjunkturcykel. För att indikatorerna ska röra sig medurs är skalan omvänd på den vågräta axeln. Det innebär positiva värden i de två vänstra kvadranterna och negativa värden i de två högra kvadranterna.
Indikatorernas rörelse kan liknas med en riktig klocka där klockan 12 motsvarar toppen på högkonjunkturen och klockan 6 motsvarar botten på lågkonjunkturen.
SCB:s konjunkturklocka, exemplet visar juni 2022


De fyra konjunkturfaserna
Indikatorerna rör sig ett varv i klockan under en konjunkturcykel och passerar då fyra konjunkturfaser. Det tar vanligtvis mellan tre och åtta år att passera alla faser. Konjunkturklockan börjar om när nästa konjunkturcykel startar.
Teoretisk konjunkturcykel

Expansion - indikatorn ligger över den långsiktiga trenden och har en uppåtgående trend.

Avmattning - indikatorn ligger över den långsiktiga trenden och har en nedåtgående trend.

Recession - indikatorn ligger under den långsiktiga trenden och har en nedåtgående trend.

Återhämtning - indikatorn ligger under den långsiktiga trenden och har en uppåtgående trend.

Indikatorerna i konjunkturklockan
De 14 indikatorerna beskriver olika delar av ekonomin och har valts ut efter ett antal kriterier baserat på deras konjunkturegenskaper (se metodbeskrivningen för mer information). De är grupperade två och två utifrån sju olika ämnesområden. Vissa indikatorer är mer av ledande karaktär (exempelvis hushållens konfidensindikator) och några är eftersläpande (exempelvis sysselsättning och arbetade timmar).
| Indikatorer | Frekvens | Källa |
| A. BNP | ||
| A1- BNP-indikator månad | Månad | SCB |
| A2- BNP kvartal | Kvartal | SCB |
| B. Näringsliv | ||
| B1- Näringslivets produktion | Månad | SCB |
| B2- Industrins orderingång | Månad | SCB |
| C. Handel och konsumtion | ||
| C1- Hushållens konsumtion | Månad | SCB |
| C2- Detaljhandel sällanköpsvaror | Månad | SCB |
| D. Fordonsregistrering | ||
| D1- Nyregistrerade personbilar | Månad | SCB |
| D2- Nyregistrerade lastbilar | Månad | SCB |
| E. Utrikeshandel | ||
| E1- Varuexport | Månad | SCB |
| E2- Varuimport | Månad | SCB |
| F. Arbetsmarknad | ||
| F1- Sysselsättning | Månad | SCB |
| F2- Arbetade timmar | Månad | SCB |
| G. Konjunkturbarometer | ||
| G1- Näringslivets efterfrågan | Månad | Konjunkturinstitutet |
| G2- Hushållens konfidensindikator | Månad | Konjunkturinstitutet |
I den interaktiva konjunkturklockan kan man även se tidsseriediagram för de olika indikatorerna. För de flesta indikatorer finns data från januari 2000. För indikatorerna sysselsättning, arbetade timmar och näringslivets efterfrågan finns data endast från januari 2001.
Exempel BNP-indikator månad

BNP-indikator månad kan betraktas som den huvudsakliga indikatorn över läget i den svenska ekonomin.
Uppdatering av konjunkturklockan sker en gång per månad i samband med publiceringen av tidskriften ”Sveriges ekonomi - statistiskt perspektiv”. Vid varje uppdatering kan även tidigare värden påverkas.
Så här tolkar du konjunkturklockan
Exempel från oktober 2007 då det var högkonjunktur


Diagrammet visar att samtliga indikatorer ligger tydligt över sin långsiktiga trend. Det råder högkonjunktur. Vissa indikatorer har toppat och rör sig nedåt (avmattningsfasen) medan andra fortfarande är på uppgång (expansionsfasen). Den månatliga BNP-indikatorn ligger precis på gränsen mellan expansion och avmattning, vilket betyder att den är på toppen av högkonjunkturen.
Exempel från maj 2009 då det var lågkonjunktur


Diagrammet visar att samtliga indikatorer ligger under sin långsiktiga trend. Det råder lågkonjunktur. De flesta indikatorer är på nedgång (recessionsfasen) medan några har vänt uppåt (återhämtningsfasen). Den månatliga BNP-indikatorn befinner sig i recessionsfasen.
Exempel från juli 2010 då konjunkturen var på uppgång


Diagrammet visar att fördelningen är ganska jämn mellan indikatorer som ligger över och under sin långsiktiga trend. Samtliga indikatorer ligger i de två vänstra kvadranterna vilket betyder att ekonomin är på uppgång. Den månatliga BNP-indikatorn har precis lämnat återhämtningsfasen och gått över till expansionsfasen.
Mer information
Instruktion för konjunkturklockan
Konjunkturklockan - tabell i Statistikdatabasen
Konjunkturindikatorer