Pressmeddelande

Allt vanligare med hög utbildning hos utrikesfödda

Senast uppdaterad: 2022-10-17

Andelen utrikesfödda i arbetsför ålder med minst en gymnasieutbildning växer i nästan hela landet, visar statistik från SCB. I många kommuner är det även vanligare med högre utbildningar bland utrikesfödda än bland inrikesfödda.

Befolkningens utbildningsnivå har stigit kraftigt i Sverige sedan millennieskiftet. Ett mått på det är hur stor andel av alla personer i åldern 20–64 år som har minst en gymnasieutbildning. Där är utvecklingen mellan år 2000 och 2020 tydlig bland såväl inrikes- som utrikesfödda, visar SCB:s registerdata för integration.

– I hela landet har andelen utrikesfödda personer i arbetsför ålder med minst en gymnasieutbildning ökat från 68,6 procent år 2000 till 72,7 procent år 2020, säger Daniel Kruse, statistiker på SCB.

Bland personer födda i Sverige i den aktuella åldersgruppen ökade andelen med minst en gymnasieutbildning från 80,6 till 91,1 procent under samma period.

Samtidigt har andelen utrikesfödda med minst en gymnasieutbildning ökat i 159 kommuner sedan år 2000.

– Man kan se ett generationsskifte i statistiken. År 2000 var det många i åldern 20–64 år som hade börjat jobba direkt efter grundskolan. Nu är en stor del av dem pensionärer. Det gäller både personer födda i Sverige och personer födda utomlands, säger Tomas Westling, statistiker på SCB.

Vanligare med högre utbildning

Det är i samtliga 290 kommuner vanligare bland inrikesfödda än utrikesfödda i arbetsför ålder att ha minst en gymnasieutbildning. Men läget är ett annat när det kommer till högre utbildningar.

I 143 av 290 kommuner är andelen med eftergymnasial utbildning större bland utrikesfödda än bland inrikesfödda i åldern 20–64 år. Andelen är större bland personer födda i Sverige i 112 kommuner.

– Sedan år 2000 har andelen utrikesfödda i arbetsför ålder med eftergymnasial utbildning ökat från 26,7 till 39,8 procent i Sverige. Motsvarande siffra för inrikesfödda var år 2020 43,5 procent, så räknat på riksnivå är den andelen större, säger Daniel Kruse.

Så har utbildningsnivån bland utrikes- och inrikesfödda (20–64 år) utvecklats i Sverige

	2000	2020	Förändring (procentenheter)
Andel med minst en gymnasieutbildning
Utrikesfödda	68,6 %	72,7 %	4,1 %
Födda i Sverige	80,6 %	91,1 %	10,5 %

Andel med eftergymnasial utbildning
Utrikesfödda	26,7 %	39,8 %	13,1 %
Födda i Sverige	30,0 %	43,5 %	13,5 %

Ta del av underlaget för samtliga kommuner i statistikdatabasen:

Utbildningsnivå efter bakgrund i statistikdatabasen

Utöver det här pressmeddelandet i våra stora kanaler skickar vi ut pressmeddelanden till landets lokalredaktioner med lokal information om utbildningsnivån för inrikes- och utrikesfödda i Sveriges kommuner.

Fakta: Stora skillnader mellan kommuner

Andelen utrikesfödda (20–64 år) med minst en gymnasieutbildning har ökat i 159 kommuner och minskat i 99 kommuner sedan år 2000.

Kommunerna där den ökat mest är Surahammar (+15,9 procentenheter), Södertälje och Haparanda (båda +12,8).

Kommunerna där den minskat mest är Vilhelmina (-20,3 procentenheter), Säter (-12,3) och Dorotea (-12,2).

I 143 kommuner är andelen med eftergymnasial utbildning större bland utrikesfödda än bland inrikesfödda (20–64 år). I 112 kommuner är den större bland inrikesfödda.

Kommunerna där störst andel utrikesfödda (20–64 år) har en eftergymnasial utbildning är Solna (64,8 procent), Lund (63,6) och Danderyd 62,5.

Kommunerna där minst andel utrikesfödda (20–64 år) har en eftergymnasial utbildning är Norberg (18,7 procent), Gnosjö (19,5) samt Ockelbo och Hofors (båda 20,3 procent).