Pressmeddelande
Åtta av tio ensamkommande från 2015 är sysselsatta
Senast uppdaterad: 2023-11-28
År 2015 sökte över 35 000 ensamkommande barn asyl i Sverige. Drygt 20 000 bor kvar, visar en ny rapport från SCB. Åtta av tio män är sysselsatta, få har påbörjat eftergymnasiala utbildningar och en relativ stor andel bor i områden med socioekonomiska utmaningar.
Något fler än 13 000 av barnen som sökte asyl 2015 har fått uppehållstillstånd som ensamkommande barn. Drygt 7 000 har fått det enligt den så kallade gymnasielagen. I rapporten redovisas de som två separata grupper.
– Av dem med uppehållstillstånd som ensamkommande barn var 87 procent pojkar och av dem med uppehållstillstånd enligt gymnasielagen var 98 procent pojkar. I båda grupperna är Afghanistan det vanligaste ursprungslandet, säger rapportförfattaren Karin Lundström, demograf på SCB.
De allra flesta som fått uppehållstillstånd och blivit folkbokförda i Sverige var det också i slutet av 2022, som är tidpunkten som studeras i rapporten.
– De med uppehållstillstånd som ensamkommande barn fick i stor utsträckning permanenta uppehållstillstånd. I slutet av 2022 hade fyra av tio i den gruppen blivit svenska medborgare.
Vanligast med gymnasial utbildning
I rapporten följs boende, utbildning och sysselsättning upp för personer födda 1999, vilket är det vanligaste födelseåret bland de ensamkommande. I slutet av 2022 var de 23 år gamla.
– Den vanligaste utbildningsnivån i gruppen ensamkommande är gymnasial utbildning. Drygt hälften har det som högsta utbildning. Bland männen med uppehållstillstånd enligt gymnasielagen har tre av fyra en gymnasial utbildning.
Jobb inom vård och omsorg
Rapporten följer även upp de ensamkommandes arbetsmarknadsstatus. I gruppen med uppehållstillstånd som ensamkommande är 67 procent av kvinnorna och 82 procent av männen sysselsatta. Av männen med uppehållstillstånd enligt gymnasielagen är 85 procent sysselsatta.
Av kvinnorna med uppehållstillstånd som ensamkommande var omkring tre av fyra sysselsatta inom vård och omsorg eller sociala tjänster. Även för männen är det den vanligaste näringsgrenen. Av männen i gruppen ensamkommande arbetar 38 procent av de sysselsatta inom denna näringsgren, och av männen med uppehållstillstånd enligt gymnasielagen är det 34 procent.
– Det är stor skillnad jämfört med födda i Sverige. Särskilt för män är det en liten andel i den näringsgrenen, 5 procent. Och 20 procent för kvinnorna.
Andra vanliga näringsgrenar för män i dessa två grupper är ”företagstjänster”, ”tillverkning och utvinning”, ”handel, hotell och restaurang” samt ”byggindustri”.
Stor andel med inkomst
Bland männen i båda grupperna har omkring 70 procent en inkomst på minst tre inkomstbasbelopp, som är den högsta inkomstnivån i statistiken. Mindre än 10 procent saknar inkomst från arbete. I det avseendet sticker de ut jämfört med män födda i Sverige 1999 och andra flyktingar födda det året som kom till Sverige 2015.
– Andelen män med en inkomst på minst tre inkomstbasbelopp är markant större bland de ensamkommande än bland män födda i Sverige eller bland andra flyktingar i samma ålder, säger Karin Lundström.
Läs mer i statistiknyheten och rapporten:
Åtta av tio ensamkommande sysselsatta, ofta inom vård och omsorg
Den 30 november arrangerar SCB ett webbinarium om innehållet i rapporten. Läs mer och anmäl dig här:
Webbinarium om ensamkommande barn 2015 – vad gör de nu?
Fakta: De ensamkommande
År 2015 sökte drygt 35 000 ensamkommande barn asyl i Sverige. Med det menas barn under 18 år som kom till Sverige utan förälder eller annan vårdnadshavare.
Av dessa har lite drygt 13 000 fått uppehållstillstånd som ensamkommande barn och drygt 7 000 fått uppehållstillstånd enligt den så kallade gymnasielagen.
Båda grupperna dominerades av pojkar med afghanska medborgarskap. Av dem som fått uppehållstillstånd som ensamkommande barn var 87 procent pojkar. Andelen pojkar i gymnasielagsgruppen var 98 procent.
De som fick uppehållstillstånd som ensamkommande barn fick i stor utsträckning permanenta uppehållstillstånd när de beviljades asyl. Omkring fyra av tio var svenska medborgare i slutet av 2022.
De som fick uppehållstillstånd enligt gymnasielagen kunde få permanent uppehållstillstånd om de fick ett arbete efter gymnasiet. Omkring hälften av dem hade permanent uppehållstillstånd 2022.
Fakta: Rapporten i korthet
I rapporten beskrivs boende, utbildning och sysselsättning år 2022 för personer födda 1999, som är det vanligaste födelseåret i båda grupperna.
- Den vanligaste kommuntypen där de bor är större städer och kommuner nära större stad. Det är vanligt att bo i områden med socioekonomiska utmaningar.
- För kvinnor är det vanligast att bo tillsammans med en partner medan många män bor med andra än partner och/eller barn.
- En majoritet har en gymnasial utbildningsnivå.
- Det är vanligast att ha gått ett yrkesprogram på gymnasiet, men de flesta har inte en gymnasieexamen.
- Det är vanligt att ha utbildat sig inom teknik och tillverkning eller hälso- och sjukvård samt social omsorg.
- Knappt sju av tio kvinnor och drygt åtta av tio män var sysselsatta i november 2022.
- Vård och omsorg, socialtjänst är den vanligaste näringsgrenen bland de sysselsatta, både bland kvinnor och män.
- Omkring fyra av tio kvinnor och sju av tio män har en arbetsrelaterad inkomst på minst 3 inkomstbasbelopp.
Länkar
Åtta av tio ensamkommande sysselsatta, ofta inom vård och omsorg
Integration – statistik och analys
Fler nyheter, pressmeddelanden och artiklar från SCB