– Sysselsättningsgraden är högre i Sverige för alla utbildningsnivåer om man jämför med ett genomsnitt av EU-länderna - utom för utrikes födda med förgymnasial utbildning, säger Lena Johansson, statistiker på SCB.

Skillnaden mellan Sverige och EU-länder är som störst när det handlar om andelen utrikes och inrikes födda som har högst förgymnasial utbildning.

En förklaring är att andelen med högst förgymnasial utbildning är lägre bland inrikes födda i Sverige jämfört med samma grupp inom EU.

Situation på arbetsmarknaden

Den nya rapporten från arbetskraftsundersökningen beskriver situationen på arbetsmarknaden för inrikes och utrikes födda i Sverige i åldrarna 20–64 år under 2021 och jämför den med situationen för samma grupper inom EU-länderna.

– En annan skillnad mellan Sverige och EU är att andelen inrikes och utrikes födda i Sverige som har en universitets- eller högskoleutbildning är högre. I Sverige är det inte heller någon större skillnad mellan andelen utrikes och inrikes födda som är universitets- eller högskoleutbildade, säger Lena Johansson.

På onsdag 29 mars publicerar SCB även en ny rapport om arbetsmarknaden 2020 för högutbildade utrikes födda personer som invandrade till Sverige 2008 - 2019.

Fakta: Om statistiken

Arbetskraftsundersökningarna (AKU) är en urvalsundersökning som beskriver utvecklingen på arbetsmarknaden för Sveriges befolkning i åldern 15–74 år.

Varje år samlar Eurostat in arbetsmarknadsuppgifter från samtliga medlemsländer genom Europeiska unionens arbetskraftsundersökning (EU-LFS). Undersökningen ger en bild av arbetsmarknaden utifrån aspekter såsom sysselsättning, arbetslöshet, undersysselsättning, arbetade timmar, yrke, bransch och mycket annat.

Den redovisar också viktiga demografiska egenskaper, såsom kön, ålder och utbildning. Den data som samlats in tillgängliggörs på SCB:s och Eurostats hemsida.

Antalet utrikes födda i Sverige har ökat under 2000-talet. År 2021 var drygt 2 miljoner personer utrikes födda i Sverige, vilket var 20 procent av befolkningen.

I Sverige ingår endast folkbokförda personer i det urval som arbetskraftsundersökningen bygger på. Det innebär att gruppen kan stå närmare arbetsmarknaden än svarande i andra länder i EU. Det kan vara en av förklaringarna till skillnaden mellan Sverige och EU när det gäller hur snabbt utrikes födda får arbete.

Länkar

Olika förutsättningar på arbetsmarknaden för inrikes och utrikes födda 

Arbetskraftsundersökningarna (AKU)

Fler nyheter, pressmeddelanden och artiklar från SCB

Prenumerera på pressmeddelanden från SCB

Bevaka nyheter från SCB