Livsmedel blev 22,1 procent dyrare i butikerna mellan februari i fjol och februari i år, enligt SCB:s Konsumentprisindex (KPI). Inte sedan början av 1950-talet har matpriserna ökat så mycket för konsumenterna på ett år.

– Grossister och butiker har sett en liknande utveckling på sina inköpspriser det senaste året. Mellan februari i fjol och februari i år steg dessa med 22,3 procent för livsmedel, säger Kristoffer Olsson, prisstatistiker som arbetar med Prisindex för inhemsk tillgång (ITPI) på SCB.

ITPI redovisar priserna när svenska företag säljer sina produkter till andra svenska företag samt de priser som svenska företag betalar när de köper produkter från utlandet. I praktiken är det prisindex för produkter som förbrukas inom producentledet i Sverige.

Ökat mer sedan 2020

Görs jämförelsen med KPI ytterligare ett par år bakåt i tiden så har livsmedelspriserna ökat mer i procent för dagligvaruhandeln än för konsumenterna.

– Priserna på livsmedel har ökat med 25,5 procent för konsumenterna sedan 2020. Under samma tid har priserna för livsmedel stigit med 36 procent för butiker och grossister, säger Kristoffer Olsson.

Men att kostnaderna för livsmedel procentuellt ökat lika mycket i producent- och konsumentled innebär inte automatiskt att dagligvaruhandelns totala kostnader ökat lika mycket som prishöjningarna på mat i butikerna. Teoretiskt sett kan samma procentuella prishöjning i båda leden ge handeln större eller mindre marginaler.

Dessutom är priserna på livsmedel bara en del av dagligvaruhandels kostnadsmassa. Dagligvaruhandeln har i princip bara en inkomst – försäljningen – men flera utgifter. Det handlar om produktinköp, el, lokaler, löner med mera.

Lönerna inom dagligvaruhandeln har till exempel inte stigit i samma takt som priserna på livsmedel för konsumenterna. Därför går det utifrån prisstatistiken inte att avgöra om prisökningarna i butikerna faktiskt är i linje med dagligvaruhandelns kostnadsutveckling det senaste året.

Prisutvecklingen på livsmedel för konsumenterna (KPI) samt för dagligvaruhandeln (ITPI)

Fakta: Om statistiken

Konsumentprisindex (KPI) mäter den genomsnittliga prisutvecklingen för hela den privata inhemska konsumtionen i Sverige. Priserna som mäts är de som konsumenterna faktiskt betalar.

Prisindex för inhemsk tillgång (ITPI) är en del av Prisindex i producent- och importled (PPI) och mäter prisutvecklingen för produkter som förbrukas inom producentledet i Sverige.

ITPI är ett index för produkter och innehåller inte andra kostnader, som för personal, räntor och lokalhyror.

I texten är uppgifter om livsmedel jämförbara mellan de två indexen trots att varugrupperna inte utgörs av exakt samma produkter i KPI och ITPI.

I livsmedel i KPI ingår frukt och grönsaker, vilket det inte gör i livsmedel i ITPI. I ITPI finns frukt och grönsaker under jordbruksprodukter.

För att kunna jämföra priserna för konsumenterna med inköpspriserna som grossister och butiker betalar har statistik om livsmedel och statistik om frukt och grönsaker från ITPI vägts samman i texten.

I texten avses konsekvent denna sammanvägning i alla hänvisningar till livsmedel ITPI.

Länkar

Lägre priser på energirelaterade varor bidrog nedåt på samtliga marknader i februari 2023

Historisk ökning av matpriserna senaste året

Företagens elpris når ny rekordnivå

Prisindex i producent- och importled (PPI)

Prisindex för inhemsk tillgång (ITPI)

Konsumentprisindex (KPI)

Fler nyheter, pressmeddelanden och artiklar från SCB

Prenumerera på pressmeddelanden från SCB

Bevaka nyheter från SCB