SCB har för första gången kartlagt personalbristen per yrke på svensk arbetsmarknad. Under tredje kvartalet 2024 rådde det brist på sammanlagt 70 000 yrkespersoner – trots att arbetslösheten vid tidpunkten nådde 8 procent. Rekryteringsbehoven finns inom både gymnasiala och eftergymnasiala yrken.

51 procent av alla arbetsgivare har rekryterat och upplevt någon typ och problem, av dem har 60 procent inte kunnat hitta personer med rätt kompetens.

– Vi ser att det saknas kompetenser inom flera olika områden, där ibland it, teknik och vård, säger Katja Olofsson, arbetsmarknadsstatistiker på SCB.

Svårt för vården

Inom vården saknas det både läkare och sjuksköterskor – de med specialistkompetenser såväl som de med grundutbildning. Drygt hälften av arbetsgivarna uppger att de inte lyckas få tag i personer med rätt kompetens till många av vårdyrkena.

Inom data och it saknas personer med längre eftergymnasial utbildning, som mjukvaru- och systemutvecklare. Här uppger dock nio av tio arbetsgivare att de i regel lyckas rekrytera personal.

Inom skolan saknas lärare, förskollärare och fritidspedagoger. Skolorna har svårast att rekrytera fritidspedagoger, men desto lättare är det att rekrytera lärare till förskoleklass och lågstadium.

Lättare hitta ingenjörer

Inom yrken på teknikområdet saknas ingenjörer och tekniker, framför allt inom inriktningarna elektroteknik och maskinteknik. Här uppger dock arbetsgivarna att de under det senaste halvåret alltid eller ofta lyckats få tag i folk med rätt kompetens.

Bland yrken som utbildas inom gymnasieskolans yrkesprogram saknas det bland annat undersköterskor, anläggnings- och byggnadsarbetare, fordonsmekaniker samt kockar och kallskänkor.

Antal personer som saknas per yrke, tredje kvartalet 2024

Hälften upplever problem

51 procent av arbetsgivarna har under de senaste sex månaderna upplevt problem när de rekryterat. Endast 24 procent av arbetsgivarna har rekryterat, eller försökt att rekrytera, utan att uppleva problem. 61 procent av arbetsgivarna har lyckats rekrytera så många personer som de sökt, medan 39 procent inte lyckats.

De vanligaste problemen – som drygt 60 procent av arbetsgivarna uppger – är att inga eller för få personer, med tillräcklig yrkeserfarenhet eller rätt utbildning, söker de lediga jobben.

– Tre av fyra arbetsgivare som upplevt rekryteringsproblem har vidtagit åtgärder, som att förlänga rekryteringstiden eller sänka eller ändra kraven för tjänsten de vill tillsätta, säger Katja Olofsson.

Anställda jobbar mer

Som en konsekvens av att inte lyckas rekrytera tillräckligt med personal, har drygt 50 procent av arbetsgivarna låtit befintlig personal arbeta mer eller genomfört omorganiseringar.

Under 2025 förväntar sig 29 procent av arbetsgivarna att anställa fler. 13 procent räknar med att behöva minska personalstyrkan. 34 procent förväntar sig ingen förändring av antalet anställda och 24 procent kan inte bedöma sina anställningsplaner.

Fakta: Om statistiken – Definitioner och förklaringar

Statistiken i denna publicering avser arbetsställen med minst fem anställda. Urvalet i undersökningen består av 23 400 arbetsställen inom näringslivet, kommuner, regioner och statlig förvaltning, varav 20 300 arbetsställen har minst fem anställda.

Insamlingen för statistiken i denna publicering pågick under perioden 18 juli–14 november.

Undersökningen Lediga jobb och rekryteringsbehov ersätter undersökningarna Konjunkturstatistik över vakanser, Arbetskraftsbarometern och Arbetsförmedlingens prognosundersökning.

Länkar

Brist på totalt 70 000 personer inom olika yrken

Arbetslösa ökade under tredje kvartalet (2024)

Fortsatt svag arbetsmarknad (2025)

Hitta statistik hos SCB

Fler nyheter, pressmeddelanden och artiklar från SCB

Prenumerera på pressmeddelanden från SCB

Bevaka nyheter från SCB