Pressmeddelande
Var tredje person med funktionsnedsättning diskrimineras i arbetslivet
Senast uppdaterad: 2025-04-28
En tredjedel av alla med funktionsnedsättning i Sverige har blivit diskriminerade eller utsatta för kränkande särbehandling i arbetslivet. Bland personer med funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga är diskriminering dubbelt så vanligt som bland personer utan nedsatt arbetsförmåga, visar SCB:s statistik.
– Den vanligaste formen av diskriminering är att bli nekad ett arbete trots tillräckliga meriter. Men även att ha blivit uppsagd eller blivit utsatt för mobbning eller trakasserier är vanligt, säger Marc Doppelbauer, analytiker på SCB.
Personer med funktionsnedsättning efter typ av diskriminering, andel i procent
Skattningarna i diagrammet är förknippade med viss osäkerhet. Felmarginalerna avser 95-procentiga konfidensintervall runt punktskattningen.
12 procent har funktionsnedsättning
I befolkningen 16–65 år har omkring 778 000 personer en funktionsnedsättning, vilket motsvarar cirka 12 procent. Drygt 8 procent har en funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan.
Arbetskraftsdeltagandet är lägre bland personer med funktionsnedsättning än i övriga befolkningen, 65 procent jämfört med 88 procent. Till gruppen arbetskraftsdeltagande räknas den som antingen är sysselsatt eller arbetslös.
Färre är sysselsatta
Förra året var drygt 5 miljoner människor i befolkningen 16–65 år sysselsatta. Av dem hade cirka 414 000 en funktionsnedsättning.
Sysselsättningen är lägre bland personer med funktionsnedsättning än i övriga befolkningen, 53 procent jämfört med 80 procent. Bland personer med funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga är sysselsättningsgraden ännu lägre, 46 procent. I gruppen personer med funktionsnedsättning utan nedsatt arbetsförmåga är sysselsättningsgraden 75 procent, vilket är i linje med övriga befolkningen.
Andel sysselsatta bland personer med funktionsnedsättning, angivet i procent
Vanligare med deltidsarbete
Bland sysselsatta personer med funktionsnedsättning är deltidsarbete vanligare, jämfört med övriga befolkningen. Andelen personer med funktionsnedsättning som jobbar heltid är 62 procent, respektive 83 procent i övriga befolkningen. Andelen är ännu lägre i gruppen med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga: 55 procent jobbar heltid, medan 74 procent av personer med funktionsnedsättning utan nedsatt arbetsförmåga jobbar heltid.
– Färre kvinnor än män arbetar heltid. Det gäller både för personer med funktionsnedsättning och den övriga befolkningen, säger Marc Doppelbauer.
Bland personer med funktionsnedsättning arbetar 52 procent av kvinnorna heltid, jämfört med 75 procent av männen. I den övriga befolkningen är skillnaden inte riktigt lika stor – 77 procent av kvinnorna arbetar heltid, jämfört med 88 procent av männen.
Fakta: Om statistiken – Förklaringar och definitioner
Regeringen har gett SCB i uppdrag att genomföra en undersökning om situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning. Den genomförs i direkt anslutning till SCB:s Arbetskraftsundersökningar (AKU).
Undersökningen omfattar personer i åldern 16–65 år som är folkbokförda i Sverige och är boende i privata hushåll.
Sysselsatta innefattar personer som arbetar. Hit räknas också de som har arbete men är sjukskrivna eller tjänstlediga.
Arbetskraftsdeltagande innefattar personer som är i arbetskraften, antingen som sysselsatta eller arbetslösa.
Länkar
En tredjedel diskrimineras i arbetslivet
Majoriteten av ej sysselsatta personer med funktionsnedsättning har tidigare arbetslivserfarenhet
Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning
Fler nyheter, pressmeddelanden och artiklar från SCB