På tal om kvinnor och män
Lathund om jämställdhet 2024
- Publicerad:
- 2024-11-05
Jämställdhet
Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det förutsätter samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter på livets alla områden.
Jämställdhet – jämlikhet
Ordet jämställdhet används i Sverige när det gäller förhållandet mellan kvinnor och män. Jämlikhet är däremot ett vidare begrepp. Det avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår ifrån att alla människor har lika värde oavsett kön, etnicitet, religion, social tillhörighet med mera.
Svensk jämställdhetspolitik
Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Utifrån detta arbetar regeringen efter sex delmål.
Jämställdhetspolitikens sex delmål
En jämn fördelning av makt och inflytande
Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet i samhällets alla sektorer.
Ekonomisk jämställdhet
Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.
Jämställd utbildning
Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling.
Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet
Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.
Jämställd hälsa
Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor.
Mäns våld mot kvinnor ska upphöra
Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.
Nationell organisation av jämställdhetsarbetet
Jämställdhetsministern samordnar regeringens jämställdhetspolitik. Alla ministrar i regeringen har ansvar för jämställdhet inom sina politikområden. Jämställdhetsenheten svarar under jämställdhetsministern för samordning av regeringens jämställdhetsarbete och särskilda jämställdhetssatsningar. Jämställdhetsmyndigheten är en förvaltningsmyndighet som har till uppgift att bidra till ett effektivt genomförande av jämställdhetspolitiken. Myndigheten arbetar med uppföljning, analys, samordning, kunskap och stöd i syfte att nå de jämställdhetspolitiska målen och har även i uppdrag att fördela statsbidrag för jämställdhetsprojekt, kvinnors och flickors organisering och våldsförebyggande arbete. Diskrimineringsombudsmannen (DO) har tillsyn över att diskrimineringslagen och föräldraledighetslagen följs. Nämnden mot diskriminering kan vid vite ålägga arbetsgivare och utbildningsanordnare att fullgöra sina skyldigheter att bedriva ett förebyggande och främjande arbete för att motverka diskriminering på grund av bl.a. kön. Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck (NCH) vid Länsstyrelsen i Östergötlands län har i uppdrag att bidra till ett strategiskt, förebyggande och kunskapsbaserat arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck på nationell, regional och lokal nivå. Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset har i uppdrag att höja kunskapen om mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck och våld i samkönade relationer. NCK ger även stöd till våldsutsatta kvinnor, män, icke-binära, personer med transerfarenhet samt individer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck via nationella stödtelefoner.
Jämställdhet berör alla samhällsområden
Jämställdhetsintegrering är en politisk strategi för att nå ett jämställt samhälle. Jämställdhetsintegrering utgår från insikten om att jämställdhet skapas där beslut fattas, resurser fördelas och normer skapas. Därför måste jämställdhetsperspektivet integreras i alla beslutsprocesser av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet.
Jämställdhet och statistik
Kvinnor och män ska vara synliga i statistiken
För att detta ska vara möjligt måste statistiken vara uppdelad efter kön. Av 14 § förordning (2001:100) om den officiella statistiken framgår att individbaserad officiell statistik skall vara uppdelad efter kön om det inte finns särskilda skäl mot detta. SCB har tagit fram riktlinjer och stöd vid tillämpningen av 14 § som kan laddas ned från SCB:s webbplats. Könsuppdelad statistik är dock inte tillräckligt för att göra jämställdhetsanalyser. För detta ändamål är det även nödvändigt med statistik som belyser jämställdhetsfrågor i samhället. På SCB:s webbplats finns, utöver den här publikationen, en temasida med ytterligare jämställdhetsstatistik; www.scb.se/jamstalldhet.
Vad innebär en jämn könsfördelning?
Det kan finnas olika definitioner av vad som menas med en jämn könsfördelning. I statistiken är det vanligt att en jämn könsfördelning betyder att minst 40 procent är kvinnor och minst 40 procent är män. Om en grupp består av mer än 60 procent kvinnor är den kvinnodominerad och om den består av mer än 60 procent män är den mansdominerad. Det är den definition som används i den här boken. Samtidigt går det att reflektera över om könsfördelningen är jämn om det alltid är kvinnor som ligger nära 40 procent och alltid är män som ligger nära 60 procent, eller tvärtom.
Läsanvisning
Uppgifterna i denna publikation kommer till övervägande del från SCB:s och andra statistikansvariga myndigheters produktion. Källan anges i anslutning till respektive tabell/diagram. Tabeller och diagram ger i de flesta fall uppgifter om antal och/eller andelar (%) med olika egenskaper för kvinnor respektive män.
Andel (%) redovisas på två sätt:
- Andel (%) av alla kvinnor och andel (%) av alla män som har en viss egenskap, t.ex. arbetar deltid.
- Könsfördelningen (%) inom en viss grupp, t.ex. gymnasielärare.
Vissa så kallade ytdiagram beskriver både det absoluta antalet och könsfördelningen inom olika grupper. Sådana diagram finns bland annat i avsnittet Utbildning. Ytan för varje program visar hur många som examinerats från programmet, jämfört med andra program. Totaluppgiften i tabeller stämmer inte alltid med deluppgifterna på grund av avrundningar. Vissa tabeller kan innehålla avrundningsfel.
Statistik som ingår i den officiella statistiken har märkts ut med symbolen för officiell statistik.
Arbetskraftsundersökningarna (AKU) ingår i systemet för den officiella statistiken. Tabeller och diagram i denna bok är dock specialbearbetningar och är inte officiell statistik.
Tänk på att innehållet i statistiken kan förändras och att den inte alltid är jämförbar över tid. När det gäller detta och statistikens kvalitet i stort hänvisas till angivna källor. Se också SCB:s webbplats: www.scb.se.
Delar av statistiken i den här fickboken kommer från urvalsundersökningar. Värden som hämtats från urvalsundersökningar är skattningar som är behäftade med en viss osäkerhet. Denna osäkerhet kan uttryckas med hjälp av osäkerhetstal. I den här publikationen finns inte osäkerhetstalen redovisade. Istället kommer de att finnas tillgängliga på SCB:s webbplats: www.scb.se/LE0201.
Teckenförklaring:
– Inget finns att redovisa (värdet noll).
0 Mindre än hälften av den använda enheten.
.. Uppgift är inte tillgänglig eller alltför osäker för att anges.
. Uppgift kan inte förekomma.
Befolkning
Hur befolkningen är sammansatt kan ge viktig information för att tolka statistik om kvinnor och mäns levnadsvillkor. Till exempel innebär en äldre befolkning ett ökat omsorgsbehov vilket har konsekvenser på flera olika områden för kvinnor och män.
För 40 år sedan var vi runt 8,3 miljoner invånare i Sverige varav 4,2 miljoner kvinnor och 4,1 miljoner män. Historiskt sett har folkökningen i Sverige varit ett resultat av att det är fler som föds än som dör men sedan mitten av 1900-talet har invandringsöverskottet spelat en större roll.
I detta kapitel beskriver vi hur befolkningen och dess sammansättning ser ut i Sverige idag och hur det har förändrats över tid.
Befolkning år 1984
Statistik om befolkning fanns med i På tal om kvinnor och män 1984 och avsnittet hette då "Vilka är vi?" och innehöll bland annat statistik om befolkningsförändringar, åldersdiagram, återstående medellivslängd och hushåll.
I avsnittet kunde vi läsa:
"Vi har fått en allt lägre andel barn medan andelen personer över 65 år ökat. Andel personer i yrkesverksam ålder (15-64 år) har ej förändrats nämnvärt."
Källa: På tal om kvinnor och män 1984, SCB
Demografi - Befolkningens sammansättning
Sedan år 1900 har Sveriges befolkning fördubblats. Under hela 1900-talet bestod befolkningen av något fler kvinnor än män, men år 2015 var antalet män för första gången större än antalet kvinnor. Två år senare, år 2017, passerade vi 10 miljoner och 2021 var vi ungefär 5,2 miljoner kvinnor och 5,3 miljoner män.
Sveriges folkmängd 1900-2023
Antal
Den årliga folkökningen har varierat över tid och beror på hur många som föds, dör, invandrar och utvandrar. Under 1900-talets början och fram till 1970-talet berodde folkökningen i Sverige främst på att antalet födda översteg antalet döda. Varje år föds det något färre flickor än pojkar. Antalet kvinnor och män som dör under ett år beror till stor del på tidigare dödlighet och på förändringen i medellivslängden. Kvinnor lever i genomsnitt något längre än män.
Under mitten av 1900-talet ökade antalet personer som invandrade. Det berodde bland annat på arbetskraftsinvandring under 1950- och 1960-talen och senare på flykting- och anhöriginvandring. Idag beror folkökningen främst på att antalet invandrade är större än antalet utvandrade, d.v.s. att det finns ett invandringsöverskott. Det är oftast färre kvinnor än män både bland de som invandrar och bland de som utvandrar. Det får till följd att invandringsöverskottet oftast är ungefär lika stort för kvinnor och män. Under perioder med ett större invandringsöverskott, till exempel i mitten av 2010-talet, har dock ökningen tenderat vara större för män än för kvinnor.
År 2023 hade Sverige den lägsta relativa folkökningen sedan år 2000 vilket berodde på ett lägre invandringsöverskott och ett minskat barnafödande.
Under 1900-talet har flera stora förändringar skett. Kvinnor föder i genomsnitt färre barn, livslängden har ökat och Sverige har gått från att vara ett utvandringsland till att bli ett invandringsland. Det är framförallt de två första faktorerna som medfört att åldersstrukturen i befolkningen har förändrats då andelen barn har minskat och andelen äldre har ökat.
Befolkning efter ålder 1900
Andel (%) av alla kvinnor och män
Befolkning efter ålder 2023
Andel (%) av alla kvinnor och män
Befolkning efter svensk/utländsk bakgrund och ålder 2023
Procentuell fördelning och antal i 1 000-tal
| 0-19 år | 20-65 år | 66- år | ||||
| Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | |
| Utrikes födda | 10 | 10 | 27 | 27 | 15 | 14 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Bosatta i Sverige 0-4 år1 | 4 | 4 | 5 | 5 | 0 | 0 |
| Bosatta i Sverige 5- år1 | 6 | 6 | 22 | 22 | 14 | 13 |
| Födda i Sverige | 90 | 90 | 73 | 73 | 85 | 86 |
| med båda föräldrarna födda utomlands | 17 | 17 | 5 | 5 | 1 | 1 |
| med en förälder född utomlands | 13 | 13 | 7 | 7 | 4 | 4 |
| med båda föräldrarna födda i Sverige | 61 | 61 | 61 | 61 | 81 | 81 |
| Totalt procent | 100 | 100 | 100 | 100 | 100 | 100 |
| Antal | 1 173 | 1 243 | 2 966 | 3 105 | 1 100 | 964 |
Hushåll
Ungefär en femtedel av hushållen i Sverige består av sammanboende med barn och knappt en fjärdedel av sammanboende utan barn. Det är lika stor andel hushåll som består av en ensamboende kvinna som av en ensamboende man, cirka 20 procent. Ensamstående kvinna med barn utgör fyra procent av hushållen och andelen hushåll med ensamstående man med barn är två procent.
Hushåll efter hushållstyp 2023
Antal i 1 000-tal och procentuell fördelning, barn i åldern 0-24 år
| Hushållstyp | Antal | % |
| Sammanboende utan barn | 1 176 | 24 |
| Sammanboende med barn | 1 004 | 20 |
| Ensamstående kvinna med barn | 211 | 4 |
| Ensamstående man med barn | 79 | 2 |
| Ensamboende kvinna | 1 039 | 21 |
| Ensamboende man | 1 010 | 20 |
| Övriga hushåll | 414 | 8 |
| Totalt | 4 932 | 100 |
|---|
Det är små skillnader mellan boendet för flickor och pojkar vars föräldrar inte bor ihop. En något större andel pojkar än flickor bor ungefär lika mycket hos båda föräldrarna medan en något större andel flickor än pojkar enbart eller mest bor med mamman. En låg andel, både flickor och pojkar, bor enbart eller mest hos pappan.
Boende för barn vars föräldrar inte bor tillsammans 2023
Andel (%)
Födelsetal
Historiskt sett är krig och ekonomiska kriser exempel på vad som påverkat hur många barn som föds. Antalet barn som föds påverkas även av antalet kvinnor i fertil ålder.
Den summerade fruktsamheten, vilket är summan av det genomsnittliga antalet födda barn per kvinna, var 1,5 barn per kvinna år 2023. Detta är den lägsta nivån som uppmätts.
Summerad fruktsamhet 1890-2023
Antal barn per kvinna respektive man
Förstagångsföräldrar
År 2023 var medelåldern för förstagångsmammorna 30 år och medelåldern för förstagångspapporna 32 år.
Samtidigt som barnafödandet ligger på en historiskt låg nivå har medelåldern bland förstagångsföräldrar aldrig varit högre än 2023. En genomsnittlig ålder på 30 år för mammor och 32 år för pappor år 2023 kan jämföras med år 2000 då den genomsnittliga åldern för förstagångsföräldrar var 28 år för mammor och 31 år för pappor. För 40 år sedan var förstagångsmammorna i genomsnitt 26 år. Medelåldern för förstagångspapporna redovisades inte år 1984.
Källa: Befolkningsstatistik, publicerad i På tal om kvinnor och män 2024, SCB
Att vi får barn senare i livet kan ses i det att en högre andel både kvinnor och män är barnlösa längre upp i åldrarna. Det är en utveckling som setts över åren, här i jämförelse med 1970, 1985 och 2000. Skillnaden mellan andelen barnlösa kvinnor och män är dock relativt konstant där andelen barnlösa män är högre än andelen barnlösa kvinnor vilket gäller i alla åldersgrupper.
Barnlösa av inrikes födda efter ålder 1970, 1985, 2000 och 2023
Andel (%) av alla i åldersgruppen
| Ålder | 1970 | 1985 | 2000 | 2023 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | |
| 25 | 42 | 63 | 62 | 81 | 78 | 89 | 88 | 94 |
| 30 | 20 | 33 | 29 | 48 | 41 | 60 | 57 | 72 |
| 35 | 14 | 23 | 15 | 27 | 20 | 34 | 27 | 42 |
| 40 | 14 | 22 | 13 | 20 | 15 | 26 | 17 | 28 |
| 45 | 16 | 23 | 12 | 18 | 14 | 22 | 13 | 22 |
| 50 | .. | .. | .. | .. | 12 | 19 | 13 | 20 |
Aborter
2023 rapporterades cirka 35 550 aborter. Både det totala antalet aborter och antal aborter per 1 000 kvinnor i fertil ålder har varit relativt konstant sedan mitten av 1980-talet. Utvecklingen har dock varierat i olika åldersgrupper och förskjutits från kvinnor under 25 års ålder till kvinnor runt 30 års ålder.
Verkställda aborter 1951-2023
Antal i 1000-tal
Abortlagen
Abortlagen infördes 1975. Enligt abortlagen har kvinnan själv rätt att besluta om abort till och med den 18:e graviditetsveckan. Därefter krävs ett särskilt tillstånd från Socialstyrelsens Rättsliga råd.
Källa: Socialstyrelsen
Hälsa, vård och omsorg
Hur mår kvinnor och män i Sverige och hur jämställda är de insatser som samhället erbjuder?
Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor.
Jämställd hälsa är det femte jämställdhetspolitiska delmålet. Det är ett stort område som handlar om fysisk, psykisk, sexuell och reproduktiv hälsa. Hur kvinnor och män mår i ett samhälle är en viktig jämställdhetsfråga som kan kopplas samman med jämställdhet inom många andra områden. Ekonomi, utbildning, obetalt hem- och omsorgsarbete samt våldsutsatthet är alla faktorer som påverkar den fysiska och psykiska hälsan. Hälsan kan också påverka möjligheterna till att utbilda sig, försörja sig ekonomiskt och att bidra till det obetalda hem- och omsorgsarbetet.
I det här kapitlet om hälsa, vård och omsorg beskriver vi bland annat hur kvinnor och män i Sverige mår samt vissa av de insatser som samhället erbjuder.
Hälsa, vård och omsorg år 1984
Statistik om hälsa har funnits med i På tal om kvinnor och män sedan den gavs ut första gången år 1984. På den tiden hette kapitlet "Hur mår vi?" och innehöll bland annat statistik om sjukdomar, personer med funktionsnedsättning, dagligrökare och läkemedelsanvändning. Statistik om dödsorsaker har också funnits med ända från början.
Källa: På tal om kvinnor och män 1984, SCB
Ohälsotal och sjukpenning
Ohälsotalet är ett mått på hur många dagar under en tolvmånadersperiod som Försäkringskassan betalar ut ersättning vid nedsatt arbetsförmåga, i förhållande till antalet försäkrade i åldrarna 16–64 år.
Det största ohälsotalet har kvinnor 60-64 år. Det lägsta ohälsotalet återfinns bland kvinnor och män i ålder 16-19 år. I alla åldersgrupper från och med 20 år upp till 64 så har kvinnor ett högre ohälsotal än män i samma ålder.
Ohälsotalet efter ålder 2023
Sjukpenningtalet 2.0 visar hur många dagar med sjukpenning som har betalats ut relaterat till antalet sysselsatta och arbetssökande i åldern 15-69 år. Tidigare har På tal om kvinnor och män publicerat Sjukpenningtalet 1.0. Läs mer om skillnaderna hos Försäkringskassan.
Genomsnittligt antal sjukpenningdagar 2023 var som lägst i de yngre åldersgrupperna och som högst i åldern 60-64 år för både kvinnor och män. I alla åldersgrupper över 20 år hade kvinnor fler sjukpenningdagar än män i samma ålder, i flera fall dubbelt så många.
Sjukpenningtalet 2.0 efter ålder 2023
En person som inte kan arbeta på grund av sjukdom kan få sjukpenning. En person som är sjukskriven kan också få rehabiliteringsersättning till exempel vid arbetsträning under en period, deltagande i ett arbetslivsinriktat rehabiliteringsprogram eller utbildning.
Under 2023 är 63 procent av de som fick sjuk- och rehabiliteringspenning kvinnor och 37 procent är män.
Personer som har fått sjuk- och rehabiliteringspenning 1999-2023
Antal
I pågående sjukfall med sjuk- rehabilitering- och arbetsskadesjukpenning var det störst antal kvinnor där sjukfallet pågått i över 180 dagar. Detta mönster kvarstår sedan mitten av 1980-talet. I december 2023 hade ungefär 107 000 kvinnor och 57 000 män pågående sjukfall på över 60 dagar.
Pågående sjukfall 1974-2023
Antal i 1000-tal
Stress är en av orsakerna till sjukskrivning. Sedan i mitten av 2000-talet har antalet pågående sjukfall på grund av anpassningsstörningar och reaktion på svår stress ökat, framför allt för kvinnor. I december 2023 var 79 procent av de sjukskrivna med denna diagnos kvinnor och 21 procent män.
Pågående sjukfall på grund stress 2005-2023
Antal
Återstående levnadsår
Kvinnor förväntas leva längre än män. År 2023 förväntas en 16-årig kvinna leva i ca 69 år till. En 16-årig man förväntas leva i ca 66 år till. Kvinnan kommer enligt beräkningen att leva med nedsatt aktivitetsförmåga i fem år mer än mannen, vilket ungefär motsvarar skillnaden i antal fler återstående år levnadsår för kvinnor.
Detta betyder att även om kvinnor förväntas leva längre än män så kan de genomsnittligt vänta sig fler år än män med nedsatt aktivitetsförmåga.
Återstående år med och utan nedsatt aktivitetsförmåga 2023
Antal återstående år
| Aktivitesförmåga | 16 år | 30 år | 65 år | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | |
| Utan nedsatt aktivitetsförmåga | 50,7 | 52,4 | 40,1 | 40,7 | 14,2 | 13,4 |
| Med nedsatt aktivitetsförmåga | 18,4 | 13,5 | 15,3 | 11,6 | 7,9 | 6,3 |
| Med i hög grad nedsatt aktivitetsförmåga | 3,9 | 3,2 | 3,4 | 2,8 | 2,2 | 1,6 |
| Totalt | 69,2 | 65,9 | 55,4 | 52,3 | 22,1 | 19,7 |
Självrapporterad hälsa
I den nationella folkhälsoenkäten, "Hälsa på lika villkor?", får personer själva bedöma sin hälsa. I åldern från 16 till 65 år upplever minst cirka 70 procent av kvinnor och män att de har en god eller mycket god hälsa.
För både kvinnor och män minskar andelen som bedömer sin hälsa som god eller mycket god med åldern.
Inom samtliga åldersgrupper bedömer fler män än kvinnor att de har en god eller mycket god hälsa. Andelen män i åldern 45-64 som bedömer att de har en god hälsa är ungefär lika stor som andelen kvinnor i åldern 16-29.
Nationella folkhälsoenkäten publicerar statistik för 2023 den 13 november 2024, denna sida kommer då att uppdateras.
Personer 16 år och äldre med bra eller mycket bra hälsa efter ålder 2022
Andel (%) i respektive åldersgrupp som själv uppger sig ha bra eller mycket bra hälsa.
Totalt sett bedömer en större andel kvinnor än män sin hälsa som dålig eller mycket dålig. I de olika åldersgrupperna är skillnaderna mellan könen små men i åldern 45-64 år bedömer en större andel kvinnor att de har en dålig eller mycket dålig hälsa.
Personer 16 år och äldre med dålig eller mycket dålig hälsa efter ålder 2022
Andel (%) i respektive åldersgrupp som själv uppger sig ha dålig eller mycket dålig hälsa
Andelen personer med god hälsa ökar med högre utbildning. Det betyder att fler personer med eftergymnasial utbildning upplever sig ha en god hälsa jämfört med personer med förgymnasial utbildning. Inom dessa grupper upplever sig män ha bättre hälsa än kvinnor. Den grupp där störst andel, över 80 procent, upplever sig ha bra eller mycket bra hälsa är män med eftergymnasial utbildning. Den grupp där minst andel personer, strax över 50 procent upplever sig ha en bra eller mycket bra hälsa är kvinnor med förgymnasial utbildning. Kvinnor med förgymnasial utbildning är också den grupp där störst andel anser sig ha dålig eller mycket dålig hälsa.
Självrapporterad hälsa för personer i åldern 25-84 år efter utbildningsnivå 2022
Änglsan, oro, ångest och ensamhet
Besvär av ängslan har ökat för både kvinnor och män under en tioårsperiod. Unga personer i åldern 16-29 år upplever problem med detta i störst utsträckning. I gruppen unga kvinnor 16-29 år upplever över 70 procent besvär av ångest, ängslan och oro, en ökning med 30 procentenheter på tio år. Bland unga män 16-29 upplever ungefär 45 procent dessa besvär, en ökning med cirka 10 procentenheter på tio år.
I alla åldersgrupper upplever en högre andel kvinnor besvär med ångest, ängslan och oro än männen i samma ålder. Den grupp som upplever minst besvär av ångest, ängslan och oro är män i åldern 65-84 år.
Kvinnor 16 år och äldre med besvär av ängslan, oro eller ångest efter ålder
Andel (%) av alla i respektive åldersgrupp
Män 16 år och äldre med besvär av ängslan, oro eller ångest efter ålder
Andel (%) av alla i respektive åldersgrupp
När kvinnor och män får bedöma sina besvär av ensamhet och isolering sticker äldre kvinnor och unga personer ut. I gruppen kvinnor över 85 år känner ungefär 40 procent lätta besvär av ensamhet och isolering. Bland unga kvinnor och män 16-29 år upplever över 30 procent lätta besvär. Unga kvinnor och män är också den grupp som i störst utsträckning upplever svåra besvär med ensamhet och isolering.
Den grupp som upplever minst besvär av ensamhet och isolering är män i åldern 65-84 år.
Besvär av ensamhet och isolering för personer 16 år och äldre efter ålder 2022
Andel (%) i respektive åldersgrupp
Dödstal och dödsorsaker
Den vanligaste dödsorsaken under 2023 för både kvinnor och män var tumörer. För män med förgymnasial utbildning är dock hjärt- och kärlsjukdomar en ungefär lika vanlig dödsorsak. Det finns skillnader i dödsorsaker mellan män och kvinnor, även utbildningsnivå är en av de faktorer som påverkar. Exempelvis var män med förgymnasial utbildning den grupp där störst andel dött av självmord eller annan skadehändelse med oklar avsikt. Kvinnor med eftergymnasial utbildning var den grupp som i minst utsträckning hade samma dödsorsak.
Dödsorsaker för kvinnor i åldern 35-84 år efter utbildningsnivå 2023
Åldersstandardiserade dödstal
| Dödsorsak | Kvinnor | ||
|---|---|---|---|
| Förgymnasial | Gymnasial | Eftergymnasial | |
| Andningsorganens sjukdomar | 102,1 | 64,5 | 29,8 |
| Hjärt-kärlsjukdomar | 227,4 | 167,8 | 102,3 |
| Självmord och skadehändelse med oklar avsikt | 18,8 | 14,3 | 8,7 |
| Skador och förgiftningar exkl självmord och skadehändelse med oklar avsikt | 29,4 | 22,3 | 13,6 |
| Tumörer | 344,8 | 296,7 | 227,1 |
| Övrigt | 230,3 | 151,3 | 92,2 |
| Totalt | 1 040,9 | 790,8 | 535 |
| därav | |||
| Alkoholrelaterad dödlighet | 26,4 | 21,7 | 10,6 |
| Covid-19 | 15,6 | 12,3 | 7 |
Dödsorsaker för män i åldern 35-84 år efter utbildningsnivå 2023
Åldersstandardiserade dödstal
| Dödsorsak | Män | ||
|---|---|---|---|
| Förgymnasial | Gymnasial | Eftergymnasial | |
| Andningsorganens sjukdomar | 106,7 | 71,9 | 37,9 |
| Hjärt-kärlsjukdomar | 391,7 | 296,8 | 183,4 |
| Självmord och skadehändelse med oklar avsikt | 38,8 | 31,6 | 20 |
| Skador och förgiftningar exkl självmord och skadehändelse med oklar avsikt | 68,7 | 47,0 | 28,9 |
| Tumörer | 391,6 | 346,7 | 263,7 |
| Övrigt | 305,6 | 241,5 | 156,4 |
| Totalt | 1 396,8 | 1 124,2 | 759,1 |
| därav | |||
| Alkoholrelaterad dödlighet | 73,9 | 62,6 | 28,9 |
| Covid-19 | 30,3 | 22,8 | 16,4 |
I slutet av 1800-talet dog över 100 flickor av 1000 födda och över 120 pojkar av 1000 födda under det första levnadsåret. Först runt år 1970 var spädbarnsdödligheten nere under 10 flickor och 10 pojkar per 1000 födda.
År 2023 dog 1,76 flickor och 2,4 pojkar av 1000 födda under det första levnadsåret.
Spädbarnsdödlighet 1885-2023
Döda under det första levnadsåret per 1 000 levande födda
Mödradödlighet
År 2023 avled 3 kvinnor i samband med komplikationer under graviditet eller förlossning. Under året föddes 100 051 barn.
Källa: Dödsorsaker, Socialstyrelsen
Äldreomsorg
Hälften av alla kvinnor och ungefär en tredjedel av alla män över 80 år hade under 2023 hjälp från samhället i form av särskilt boende eller hemtjänst.
Personer 65 år och äldre som har särskilt boende respektive hemtjänst i ordinärt boende efter ålder 2023
Andel (%) av alla i gruppen
| Ålder | Särskilt boende | Hemtjänst i ordinärt boende | ||
|---|---|---|---|---|
| Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | |
| 65‑79 | 1,6 | 1,6 | 5,2 | 4,6 |
| 80+ | 17,0 | 10,9 | 32,7 | 24,5 |
| 65+ | 6,2 | 3,9 | 13,5 | 9,5 |
Omvårdnadsbidrag och närståendepenning
Omvårdnadsbidrag är ett bidrag till föräldrar vars barn på grund av en funktionsnedsättning har ett särskilt behov av omvårdnad och tillsyn. Båda barnets föräldrar kan få omvårdnadsbidrag och huvudregeln är att bidraget fördelas hälften var på föräldrarna. Om föräldrarna är överens kan de själva avgöra hur de fördelar bidraget.
Av de föräldrar som tog emot omvårdnadsbidrag i december 2023 var 78 procent kvinnor och 22 procent män.
Föräldrar som är mottagare av omvårdnadsbidrag 2023
Antal avrundat till tiotal
Närståendepenning är ett ekonomiskt stöd för personer som avstår från arbete för att vårda en svårt sjuk person i hemmet, på ett sjukhus eller annan vårdinrättning.
Av de personer som fick närståendepenning under 2023 var 72 procent kvinnor och 28 procent män. Könsfördelningen hos vårdare med närståendepenning på ungefär 70 procent kvinnor och 30 procent män har varit oförändrad i många år.
Personer med närståendepenning 2000-2023
Utbildning
Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling.
Jämställd utbildning är det tredje jämställdhetspolitiska delmålet. Det säger att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor inom utbildning, studieval och personlig utveckling.
Skolan spelar en viktig roll i att skapa ett jämställt samhälle och motverka traditionella könsmönster. Jämställd utbildning omfattar hela det formella utbildningssystemet, från förskola till vuxenutbildning, yrkeshögskola, universitet och högskola. Även utbildning utanför det formella systemet, såsom folkhögskolor och studieförbundens utbildningsverksamhet ingår.
Flickor och pojkar, kvinnor och män, studerar ofta på olika utbildningar och få utbildningar har en jämn könsfördelning. Dessa utbildningsval påverkar framtida yrke och därmed möjligheter till försörjning, självständighet och inflytande.
Jämställdhet i skolans värld handlar inte bara om utbildningsval, utan också om hur flickor och pojkar, kvinnor och män presterar, hur de mår och hur de upplever skolmiljön.
Utbildning år 1984
I På tal om kvinnor och män 1984 finns kapitlet ”Vad gör vi – och vad får vi” där en del är ägnat åt utbildningsstatistik.
I de tidiga publikationerna av På tal om kvinnor och män ingick förskola och barnomsorg inte i kapitlet om utbildning, utan i kapitlet "Vem tar hand om vem?". Tillgång till barnomsorg är fortfarande en viktig jämtälldhetsfråga eftersom det möjliggör lönearbete för föräldrar. Förskolans undervisande roll har dock stärkts under senare år och sedan 2018 finns en läroplan. Barnomsorg ingår numer i kapitlet om utbildning.
I utbildningskapitlet från 1984 finns en redovisning av antal kvinnor och män i olika nivåer av utbildningssystemet från i slutet av 1800-talet och framåt. Det finns även ett diagram om könsfördelningen i de olika linjerna i gymnasieskolan där vi bland annat kan se att av de som gick ut Bygg- och anläggningsteknisk linje år 1982 var 1 procent kvinnor och 99 procent män.
Källa: På tal om kvinnor och män 1984, SCB
Barnomsorg
Under 1970-talet påbörjades en utbyggnad av den offentligt finansierade barnomsorgen. År 1972 var 12 procent av alla barn i förskoleålder inskrivna i förskola, pedagogisk omsorg eller fritidshem. År 2021 var motsvarande andel 86 procent. Under 1970- och 80-talet ökade samtidigt andelen kvinnor i arbetskraften markant.
(Uppgifterna för 1972 gäller för kommunal regi och uppgifterna för 2021 kommunal och privat regi).
Förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem 1972-2023 i kommunal regi
Andel (%) inskrivna i förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem i respektive åldersgrupp
Skolresultat
Flickor som grupp har högre betyg än pojkar, och det gäller både i grundskolan och i gymnasiet.
Både flickors och pojkars meritvärden i årskurs nio i grundskolan har höjts över tid. År 1998 hade flickorna i snitt 212,0 och pojkarna 190,9 i meritvärde. Sedan dess har meritvärdena höjts till 228,4 för flickor och 211,6 för pojkar år 2024. Högsta möjliga meritvärde är 320 poäng.
Meritvärde för elever som avslutat årskurs 9 1998-2024
Genomsnittligt meritvärde
Både i grundskolan och i gymnasieskolan har elever med svensk bakgrund högre betygspoäng än elever med utländsk bakgrund. Även här finns skillnader mellan flickor och pojkar. Flickor med svensk bakgrund har högst betyg och pojkar med utländsk bakgrund är den grupp som har lägst betyg.
Meritvärde för elever som avslutat årskurs 9 efter svensk/utländsk bakgrund 2023
Genomsnittligt meritvärde
I gymnasieskolan är högsta möjliga betygspoäng i slutbetygen 20. Läsåret 2022/23 hade flickorna i snitt 15,1 poäng och pojkarna 13,9 poäng i slutbetyg.
Betygspoäng för elever på gymnasieskolan med slutbetyg efter svensk och utländsk bakgrund 2022/23
Genomsnittlig betygspoäng
| Kvinnor | Män | |
|---|---|---|
| Svensk bakgrund | 15,4 | 14,2 |
| Utländsk bakgrund | 14,1 | 12,9 |
| Totalt | 15,1 | 13,9 |
Stress i skolan
Det är fler flickor än pojkar som uppger att de ofta är stressade på grund av läxor eller prov. Lite mer än hälften av flickorna och en fjärdedel av pojkarna i åldern 12 till 18 år uppger att de är stressade på grund av läxor eller prov. Det gäller både på grundskolan och i gymnasiet.
Barn i åldern 12-18 år som uppger att de ofta är stressade på grund av läxor eller prov 2023
Andel (%)
Elever i gymnasieskolan
Under läsåret 2022/23 hade fyra nationella gymnasieprogram en jämn könsfördelning: Restaurang och livsmedel, Handel och administration, Naturvetenskap samt Ekonomi.
54 procent av kvinnorna gick under läsåret 2022/23 på kvinnodominerade program och 44 procent av männen på mansdominerade program. 38 procent av kvinnorna och 33 procent av männen gick på program med jämn könsfördelning.
Avgångna från gymnasieskolan efter program 2022/2023
Antal och könsfördelning (%)
Bland elever med föräldrar som inte avslutat gymnasiet valde 58 procent av kvinnorna och 67 procent av männen med svensk bakgrund att gå yrkesprogram. För elever med utländsk bakgrund och föräldrar utan gymnasieutbildning var det 34 procent av kvinnorna och 48 procent av männen som valde yrkesprogram.
Bland elever med föräldrar som har en eftergymnasial utbildning valde endast 22 procent av kvinnorna och 30 procent av männen med svensk bakgrund ett yrkesprogram. För elever med utländsk bakgrund var andelen ännu lägre: 13 procent för kvinnorna och 21 procent för männen.
Elever på gymnasiet efter programtyp och efter föräldrarnas utbildningsnivå samt svensk och utländsk bakgrund 2023/24
Antal avrundat till tiotal och procentuell fördelning
| Föräldrar med högst förgymnasial utbildningsnivå | ||||
|---|---|---|---|---|
| Elevernas inriktning | Svensk bakgrund | Utländsk bakgrund | ||
| Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | |
| Högskoleförberedande program | 43 | 33 | 66 | 53 |
| Yrkesprogram | 58 | 67 | 34 | 48 |
| Antal | 1 350 | 1 360 | 5 960 | 6 040 |
| Föräldrar med högst gymnasial utbildningsnivå | ||||
| Elevernas inriktning | Svensk bakgrund | Utländsk bakgrund | ||
| Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | |
| Högskoleförberedande program | 51 | 38 | 77 | 64 |
| Yrkesprogram | 49 | 62 | 23 | 36 |
| Antal | 35 000 | 36 300 | 13 320 | 13 500 |
| Föräldrar med eftergymnasial utbildningsnivå | ||||
| Elevernas inriktning | Svensk bakgrund | Utländsk bakgrund | ||
| Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | |
| Högskoleförberedande program | 79 | 70 | 87 | 79 |
| Yrkesprogram | 22 | 30 | 13 | 21 |
| Antal | 83 480 | 88 190 | 18 980 | 19 890 |
Av de elever med utländsk bakgrund som började gymnasiet år 2019 har 30 procent av kvinnorna och 40 procent av männen inte slutfört sin gymnasieutbildning. För elever med svensk bakgrund är motsvarande siffror 13 procent för kvinnor och 15 procent för män.
Elever som började gymnasieskolan hösten 2019 och som inte slutfört utbildningen inom 4 år efter svensk och utländsk bakgrund
Antal avrundat till tiotal och andel (%) av alla i gruppen
| Bakgrund | Antal inskrivna | Andel som ej slutfört | ||
| Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | |
| Svensk bakgrund | 40 610 | 42 730 | 13 | 15 |
| Utländsk bakgrund | 14 230 | 16 040 | 30 | 40 |
| Totalt | 54 870 | 58 800 | 18 | 22 |
Studerande på universitet och högskola
Det är fler kvinnor än män som studerar vid universitet och högskolor. År 1977 genomfördes en högskolereform. I samband med den utvidgades den grundläggande högskoleutbildningen till att bland annat även omfatta lärarutbildningar och sjuksköterskeutbildningar. Detta var kvinnodominerade utbildningar och reformen bidrog därför till att andelen kvinnor i högskolan blev större än andelen män och det mönstret har sedan dess hållit i sig med ungefär 60 procent kvinnor och 40 procent män.
Registrerade studenter läsåren 1977/78-2022/23
Antal
Övergången från grund- och avancerad nivå skiljer sig mellan kvinnor och män. Av de examinerade på grundnivå och avancerad nivå är det en högre andel män som påbörjar en forskarutbildning än andelen kvinnor.
År 1986 var 24 procent av de som tog doktorsexamen kvinnor och 76 procent män. Andelen kvinnor har ökat över tiden och sedan 2001 är det en jämn könsfördelning bland de som tog doktorsexamen. År 2023 är hälften kvinnor och hälften män.
Studerande och examinerade från universitet/högskolor 1985/86, 1999/00 och 2022/23
Könsfördelning (%)
| 1985/86 | 1999/00 | 2022/23 | ||||
| Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | |
| Grundnivå och avancerad nivå | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Högskolenybörjare | 58 | 42 | 58 | 42 | 58 | 42 |
| Studenter | 57 | 43 | 59 | 41 | 62 | 38 |
| Examinerade | 66 | 34 | 60 | 40 | 64 | 36 |
| Forskarnivå1 | ||||||
| Doktorandnybörjare | 31 | 69 | 45 | 55 | 52 | 48 |
| Doktorander | 30 | 70 | 44 | 56 | 53 | 47 |
| Licentiatexamen | 22 | 78 | 37 | 63 | 43 | 57 |
| Doktorsexamen | 24 | 76 | 39 | 61 | 50 | 50 |
Folkbildning
Kvinnor deltar i folkbildning i mycket högre grad än män. 65 procent av deltagarna i folkbildningsverksamheten under 2023 var kvinnor och 35 procent män. Mönstret ser liknande ut för både inrikes och utrikes födda kvinnor och män. Åldersgränsen för att delta i en studiecirkel är 13 år men i annan folkbildningsverksamhet kan även barn under 13 år delta.
Deltagare i folkbildning efter svensk och utländsk bakgrund 2023
Antal deltagare
Personal
Könsfördelningen bland personalen inom utbildningssystemet har länge varit ojämn, med en stark kvinnodominans i förskolan och en mansdominans bland professorer vid universitet och högskolor. I förskolan är denna ojämnhet fortfarande påtaglig, då 96 procent av personalen är kvinnor och 4 procent är män. Däremot har könsfördelningen bland professorer blivit något jämnare. 2023 utgör kvinnor 31 procent av professorerna, medan män utgör 69 procent.
Även den pedagogiska omsorgen var mycket kvinnodominerad med 98 procent kvinnor och 2 procent män i kommunal regi år 2023. Störst andel män fanns bland personalen i fritidshem i enskild regi, där 63 procent av personalen var kvinnor och 37 procent män.
Personal i förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg efter huvudman 2023
Antal och könsfördelning (%)
| Antal | Könsfördelning | |||
|---|---|---|---|---|
| Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | |
| Förskola i kommunal regi | 74 500 | 3 000 | 96 | 4 |
| Förskola i enskild regi | 20 300 | 1 200 | 95 | 5 |
| Fritidshem i kommunal regi | 14 100 | 6 500 | 68 | 32 |
| Fritidshem i enskild regi | 1 800 | 1 100 | 63 | 37 |
| Pedagogisk omsorg i kommunal regi | 400 | 0 | 98 | 2 |
| Pedagogisk omsorg i enskild regi | 800 | 0 | 94 | 6 |
I grundskolan var 75 procent av lärarna kvinnor och 25 procent män läsåret 2023/24. Jämfört med läsåret 1985/86 har andelen kvinnor ökat från 68 procent, medan andelen män har minskat från 32 procent. Könsfördelningen bland rektorer har också förändrats avsevärt sedan 1985/86. Då var endast 19 procent av rektorerna kvinnor och 81 procent män. Läsåret 2023/24 var 73 procent av rektorerna kvinnor och 27 procent män.
Inom gymnasieskolan var könsfördelningen jämn, både bland lärare och rektorer. Läsåret 2023/24 var 53 procent av lärarna kvinnor och 47 procent män. Bland rektorerna var 57 procent kvinnor och 43 procent män. Även i gymnasieskolan har det skett stora förändringar från 1980-talet, då endast 29 procent av rektorerna var kvinnor och 71 procent män.
Lärare och skolledare i grundskolan och gymnasieskolan 1985/86, 2000/01 och 2023/24
Könsfördelning (%)
| Könsfördelning | ||||||
| 1985/86 | 2000/01 | 2023/24 | ||||
| Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | |
| Lärare | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Grundskolan | 68 | 32 | 73 | 27 | 75 | 25 |
| Gymnasieskolan | 44 | 56 | 48 | 52 | 53 | 47 |
| Rektorer | ||||||
| Grundskolan | 19 | 81 | 62 | 38 | 73 | 27 |
| Gymnasieskolan | 29 | 71 | 34 | 66 | 57 | 43 |
| Övriga skolledare | ||||||
| Grundskolan | .. | .. | 68 | 32 | 76 | 24 |
| Gymnasieskolan | .. | .. | 44 | 56 | 61 | 39 |
Bland undervisande och forskande personal vid högskolor och universitet var en tredjedel av professorerna kvinnor och två tredjedelar män år 2022. Det betyder att det fanns en betydande könsskillnad på den högsta akademiska nivån. Däremot var könsfördelningen inom de övriga kategorierna av undervisande och forskande personal jämn, dock fanns det fler män inom alla anställningar utom en. Undantaget var adjunkterna där kvinnor utgjorde 62 procent och män 39 procent år 2022.
Undervisande och forskande personal efter anställningskategori 2022
Könsfördelning (%)
Kvinnor har alltid varit underrepresenterade bland landets professorer och denna anställningskategori är fortfarande den med lägst andel kvinnor inom universitet och högskola. Under 2001 var andelen kvinnor bland professorerna 14 procent. Till 2022 hade andelen ökat till 31 procent.
Professorer 2001-2022
Könsfördelning (%)
Föräldraförsäkring
År 1974 blev Sverige först i världen med en allmän föräldrapenning, vilket gjorde det möjligt för både kvinnor och män att vara lediga från arbetet för att ta hand om sina nyfödda barn. Denna reform ersatte den tidigare moderskapsförsäkringen och infördes samtidigt som andra viktiga jämställdhetsreformer, såsom särbeskattning och utbyggnad av barnomsorgen. Målet var att öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och att göra det möjligt att kombinera arbete med föräldraskap. Pappans roll i omvårdnaden betonades också, och senare har barnets behov av trygghet och anknytning lyfts fram.
Föräldraledighetslagen ger idag föräldrar rätt att vara helt lediga från arbetet tills barnet är 18 månader, oavsett om de får föräldrapenning eller inte. Föräldrapenning kan användas för sammanhängande perioder, enstaka dagar eller delar av dagar, vilket gör det möjligt att varva betald och obetald ledighet och förlänga tiden hemma med barnet.
Tillfällig föräldrapenning infördes år 1978 och kallas ofta för Vård av barn (vab). Den ger möjlighet att stanna hemma från arbetet och ta hand om sjuka barn mot ersättning.
Rätten att vara ledig från arbetet och få ersättning för förlorad arbetsinkomst har varit avgörande för att både kvinnor och män ska kunna förena arbetsliv och föräldraskap. Läs mer i kapitlet Föräldraförsäkringen 1974-2023 om föräldraförsäkringens historia och hur den har utvecklats sedan införandet.
I detta kapitel tittar vi närmare på hur föräldrapenningen fördelas mellan kvinnor och män.
Föräldraförsäkring år 1984
År 1984 hade föräldraförsäkringen funnits i 10 år. Vi kan läsa att:
I gifta familjer där båda föräldrarna förvärvsarbetar har under de sista åren omkring 22 % av männen varit föräldralediga under barnets första levnadsår. Dessa män använde i genomsnitt 47 dagar under 1981. Motsvarande antal dagar för kvinnorna var 265.
Källa: På tal om kvinnor och män 1984, SCB
Föräldrapenning
Efter att föräldrapenningen infördes 1974 var pappors uttag mycket lågt, med mindre än 1 procent av dagarna uttagna av män. År 1995 infördes den första så kallade “pappamånaden”, vilket innebar att 30 dagar reserverades för vardera föräldern och inte kunde överlåtas. Från och med 2002 reserverades 60 dagar för varje förälder, och från 2016 ökades detta till 90 dagar. Mäns uttag av föräldrapenning ökade då till cirka 30 procent runt år 2016-2017 och har sedan dess legat kvar på den nivån.
Ersatta föräldrapenningdagar
Könsfördelning (%)
Kvinnor har tagit ut ungefär 70 procent och män 30 procent av föräldrapenningdagarna sedan 2017, men det totala antalet uttagna föräldrapenningdagar har minskat. Kvinnor tog ut ungefär en femtedel färre föräldradagar 2023 jämfört med 2017, vilket gör 2023 till det år med lägst uttag på över 20 år. För män är minskningen inte lika stor, och män tog år 2023 fortfarande ut fler föräldrapenningdagar än de gjorde för tio år sedan.
Ersatta föräldrapenningdagar
Antal dagar i 1000-tal
Föräldrar tar ut föräldrapenning i olika utsträckning beroende på barnets ålder. Ju yngre barnet är desto mindre jämställt är uttaget av föräldrapenning. För barn födda 2015 tog kvinnor ut 88 procent av föräldrapenningdagarna och män tog ut 12 procent under barnets första levnadsår. Under barnets andra år jämnar det ut sig något. Då tog kvinnor ut 58 procent och män tog ut 42 procent.
Först när barnet var fem år tog kvinnor och män ut lika många föräldrapenningdagar, i snitt fem dagar per år.
Utbetalda föräldrapenningdagar efter uppnådd ålder på barn med födelseår 2015
| Uppnådd ålder på barnet | Antal dagar | Procentuell fördelning | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Kvinnor | Män | Totalt | Kvinnor | Män | |
| 0 | 8 | 0 | 8 | 100 | 0 |
| 1 | 204 | 27 | 231 | 88 | 12 |
| 2 | 57 | 42 | 98 | 58 | 42 |
| 3 | 12 | 10 | 23 | 55 | 45 |
| 4 | 19 | 17 | 36 | 54 | 46 |
| 5 | 5 | 5 | 10 | 50 | 50 |
| 6 | 3 | 4 | 7 | 48 | 52 |
| 7 | 3 | 3 | 7 | 48 | 52 |
| 8 | 3 | 3 | 7 | 48 | 52 |
| Totalt | 315 | 111 | 426 | 74 | 26 |
För att belysa hur föräldrar tar ut föräldrapenning ur ett barnperspektiv, visas andelen barn vars föräldrar delar föräldrapenningen jämställt. Med jämställt uttag menas att föräldrarna har tagit ut mellan 40 och 60 procent vardera av föräldrapenningdagarna när barnet fyllt två år.
För barn födda 2005 hade endast ett av tio barn föräldrar som delade föräldrapenningen jämställt. Denna andel har långsamt ökat sedan dess, och för barn födda 2021 hade lite mer än ett av fem barn föräldrar som delade föräldrapenningen jämställt.
Andel barn vars föräldrar har delat jämställt på föräldrapenning, efter födelseår
Andel barn med respektive födelseår
Vård av barn (vab)
Kvinnor har tagit ut fler dagar för vård av barn (vab) varje år sedan möjligheten infördes i slutet av 70-talet. Fördelningen av vab-dagar har dock alltid varit mer jämställt än uttaget av föräldrapenning. Till exempel, år 1980 tog kvinnor ut 95 procent av alla föräldrapenningdagar och män 5 procent, medan för vård av barn var fördelningen 63 procent för kvinnor och 37 procent för män.
År 2023 togs tre av fem vab-dagar ut av kvinnor och två av fem av män. Sedan 2015 har männens andel av vab-dagar legat strax under 40 procent, och år 2021 nådde den upp till 40 procent. De senaste två åren har dock könsfördelningen gått tillbaka till att ligga strax under 40 procent för män och strax över 60 procent för kvinnor.
Ersatta dagar för tillfällig föräldrapenning (vab)
Könsfördelning (%)
Under pandemiåren 2020-2022 ökade antalet uttagna dagar för vård av barn (vab) till historiskt höga nivåer, då både kvinnors och mäns uttag ökade drastiskt. Könsfördelningen av vab-dagar förblev konstant under dessa år, men på grund av den stora ökningen av antalet dagar blev skillnaden i uttagna dagar mellan kvinnor och män större jämfört med tidigare år.
År 2019, innan pandemirestriktionerna, tog kvinnor ut ungefär 1 500 fler vab-dagar än män. Under åren 2020-2022 ökade detta till att kvinnor i snitt tog ut ungefär 1 800 fler dagar per år än män.
Ersatta dagar för tillfällig föräldrapenning (vab)
Antal dagar i 1000-tal
Obetalt hem- och omsorgsarbete
Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.
Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet är det fjärde jämställdhetspolitiska delmålet. Syftet med att förstå och mäta detta arbete är att belysa de vardagliga aktiviteter som formar kvinnors och mäns liv. Detta inkluderar allt från att städa, handla och reparera bilen till att ta hand om barn, sjuka och närstående. Genom att undersöka vem som utför dessa uppgifter och hur mycket tid som går åt kan en tydligare bild av hur arbetsbördan fördelas i hemmet framträda.
Statistik kring obetalt arbete är ofta svår att samla in och redovisa. Arbete i hemmet ses som en del av vardagen och skiljer sig från lönearbete genom att det inte registreras i några system, utan fördelas mer eller mindre uttalat mellan hushållets medlemmar. Ofta är det inte ens möjligt att mäta tiden det tar att utföra många av sysslorna. Att exempelvis göra ett inköp av ett par byxor till barnen är en aktivitet som kan tidsuppskattas, medan planeringen av inköpet genom att jämföra priser, göra efterforskningar om kvalitet och hålla ordning på barnets storlek är tidsåtgång och ansvar som är svårare att mäta. Att ta hand om en åldrande partner istället för att använda hemtjänst är ett annat exempel på obetalt hushållsarbete som är svårt att mäta, istället får vi analysera vilka som faktiskt använder hemtjänst, för att kunna bilda oss en uppfattning om vilka som inte gör det.
Statistiska undersökningar som mäter det obetalda arbetet tenderar att vara omfattande och mycket krävande att delta i, vilket ofta leder till stort bortfall.
Trots dessa utmaningar är det viktigt att mäta obetalt hem- och omsorgsarbete eftersom det är en grundläggande del av samhället. En jämn fördelning av det obetalda arbetet är därför avgörande för att både kvinnor och män ska ha samma möjligheter att upprätthålla sociala kontakter, utvecklas på arbetsmarknaden och engagera sig ideellt eller politiskt på sin fritid.
Obetalt hem- och omsorgsarbete år 1984
I kapitlet ” Vad gör vi - och vad får vi?” presenteras en undersökning om tidsanvändning som visar fördelningen av underhållsarbete, hushållsarbete, studier och förvärvsarbete för kvinnor och män. Vi kan även läsa om barns hemarbete, det vill säga hur mycket flickor och pojkar hjälper till hemma med olika typer av sysslor.
”Bland de yngre barnen deltar flickor och pojkar ungefär lika mycket i olika sysslor. Bland de äldre deltar flickor oftare än pojkar i traditionellt kvinnliga sysslor som matlagning, disk och städning. Pojkar arbetar oftare i trädgården och går ärenden.”
Källa: På tal om kvinnor och män 1984, SCB
Omsorg av barn
Det är möjligt att vara föräldraledig utan att uppbära föräldrapenning. Enligt Försäkringskassans modell uppskattas kvinnor vara föräldralediga utan ersättning ungefär 33 procent av tiden och män 27 procent av tiden fram till dess att barnen fyllde två år. I dagar räknat innebär det att kvinnor i genomsnitt beräknades vara föräldralediga utan föräldrapenning i 122 dagar och män i 36 dagar.
Ersatta dagar med föräldrapenning och antal dagar utan föräldrapenning under föräldraledighet för barn i åldern 0-2 år med födelseår 2021
Tidsanvändning
Kvinnor upplever mer stress på grund av att de har för mycket att göra jämfört med män. Detta gäller oavsett om de är ensamstående, sammanboende eller om de har barn.
Bland ensamstående kvinnor med barn känner sig 41 procent stressade på grund av att de har för mycket att göra. För sammanboende kvinnor med barn är det en något mindre andel, 39 procent, som upplever stress.
Bland ensamstående män med barn känner sig 28 procent stressade på grund av för mycket att göra, och detta är den mest stressade gruppen bland män. Av de män som är sammanboende och har barn är det 23 procent som känner sig stressade.
Ensamstående kvinnor utan barn känner sig stressade i högre utsträckning än sammanboende män med barn.
Personer i åldern 20-64 år som ofta känner sig stressade på grund av att de har för mycket att göra efter hushållstyp 2021
Andel (%) i respektive grupp
Kvinnor ägnar generellt mer tid än män åt aktiviteter som att laga mat, städa, tvätta och på omsorg om de egna barnen (matning, påklädning, hygien, läggning). Detta oavsett inkomster, ålder, om de förvärvsarbetar, om de är sammanboende eller inte och om de har barn eller inte. Män ägnar generellt mer tid än kvinnor på förvärvsarbete, underhåll och reparationer av bostaden och fordon. För aktiviteter som trädgårdsarbete och att handla dagligvaror använder kvinnor och män ungefär lika mycket tid. Det gäller även några av aktiviteterna som är kopplade till de egna barnen som läxhjälp, att närvara vid barnens aktiviteter, familjeaktiviteter och att läsa och leka. Tidsanvändningen för aktiviteterna kopplat till omsorg av andra skiljer sig inte heller den mellan könen. Däremot ägnar kvinnor mer tid åt kontakter med släkt och vänner än vad män gör.
Kvinnor i åldern 18–84 år lagar mat i 1 timme och 24 minuter i genomsnitt per dygn. Motsvarande siffra för män är strax över en timme. I frågan om laga mat ingår även bakning och dukning. Kvinnor ägnar mer tid åt städning än vad män gör. I genomsnitt ägnar kvinnor 54 minuter per dygn åt städning jämfört med 34 minuter för män. I städa ingår även aktiviteter som diska, bädda, tömma sopor och plocka undan i hemmet. Tidsanvändningen skiljer sig mellan könen även i tvättning. Kvinnor tvättar i 25 minuter om dygnet medan motsvarande siffra för män är 12 minuter. I denna kategori ingår även annan klädvård som sy och stryka liksom textilvård.
Män lägger mer tid på att hantera hushållets ekonomi. De ägnar i genomsnitt 16 minuter om dygnet medan kvinnor ägnar 9 minuter åt denna aktivitet.
Källa: SCB 2022, En fråga om tid (TID2021) En studie av tidsanvändning bland kvinnor och män 2021
Tid för obetalt hem- och omsorgsarbete efter olika aktiviteter för personer i åldern 20-64 år 2021
Minuter och könsfördelning (%)
Förvärvsarbete
Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.
Ekonomisk jämställdhet är det andra jämställdhetspolitiska delmålet.
Ekonomisk jämställdhet påverkas av flera faktorer såsom villkoren på arbetsmarknaden, utbildning, skatte- och pensionssystemen och det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Rättigheter som att inte behöva riskera skador eller dödsfall på arbetsplatsen, samt att vara skyddad mot sexuella övergrepp, är också centrala för att främja jämställdhet på arbetsmarknaden. Ett arbete som erbjuder trygga och rättvisa villkor gör det möjligt för både kvinnor och män att kunna lönearbeta på lika villkor fram till pensionsåldern.
Kvinnor och män arbetar i stor utsträckning inom olika yrken. Sett till hela arbetsmarknaden arbetade bara 23 procent av de anställda kvinnorna och 17 procent av de anställda männen inom yrken med en jämn könsfördelning år 2022. Kvinnor arbetar också mer deltid än män, tar ut merparten av föräldrapenningdagarna och VAB-dagarna samt har fler sjukdagar än män vilket sammantaget leder till att kvinnor arbetar färre avlönade timmar än män.
I detta kapitel om arbetsmarknaden finns statistik om arbetsmarknaden, arbetstider och företagande. Här finns också statistik om arbetsmiljö och statistik om sysselsatta personer med funktionsnedsättning.
Förvärvsarbete år 1984
Redan i “På tal om kvinnor och män - Lathund om jämställdhet 1984” fanns ett kapitel som hette ”Förvärvsarbete” och många av de tabeller och diagram som fanns med då finns även med i den här upplagan 40 år senare. Fyra år tidigare hade den första jämställdhetslagen trätt i kraft och den första boken hade en stark koppling till arbetsmarknaden. I och med den nya lagen fick kvinnor och män formellt samma villkor i svenskt samhällsliv. Jämställdhetslagen syftar till att främja kvinnor och mäns lika rätt i fråga om arbete, anställnings- och andra arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter.
Vi kan läsa att:
"Antalet personer på arbetsmarknaden har ökat kontinuerligt under hela 1970-talet och början av 1980-talet. 1983 fanns det 521 000 fler personer i arbetskraften än 1970. Det är kvinnorna som står för hela ökningen. 1983 fanns 67 % av kvinnorna och 77 % av männen i åldern 16-71 år i arbetskraften. Under 1970-talet minskade sysselsättningen inom industri, jordbruk, skogsbruk och fiske medan den ökade inom tjänstesektorn, framför allt inom den offentliga sektorn."
Källa: På tal om kvinnor och män - lathund om jämställdhet 1984, SCB
Förklaring av begrepp
I avsnittet förekommer ett antal begrepp som förklaras här.
Arbetskraften omfattar personer som antingen är sysselsatta/förvärvsarbetande eller arbetslösa.
Ej i arbetskraften är personer som varken är sysselsatta eller arbetslösa.
Sysselsatta är personer som utfört arbete minst en timme under referensveckan eller varit tillfälligt frånvarande från arbetet.
Arbetslösa är personer som inte är sysselsatta och som har sökt arbete och kunnat arbeta. Även de som har fått ett arbete som de ska påbörja inom tre månader räknas till de arbetslösa, förutsatt att de hade kunnat jobba under referensveckan eller börja arbeta inom två veckor därefter.
Sysselsättningsgrad är andel (%) sysselsatta av befolkningen.
Faktiskt arbetad tid är det antal timmar en person arbetar under referensveckan.
Vanligen arbetad tid är den arbetstid som personen skulle arbeta enligt överenskommelse.
Överenskommen arbetstid skapas utifrån antal timmar som en person har som överenskommen arbetstid.
Frånvarande är personer som varit borta från sitt arbete på grund av semester, sjukdom, ledighet för vård av barn, studier m.m.
Relativa arbetskraftstalet anger andel (%) av befolkningen som är i arbetskraften.
Relativa arbetslöshetstalet anger andel (%) av arbetskraften som är arbetslös.
Latent arbetssökande är personer som vill och kan arbeta men inte sökt arbete. Latent arbetssökande står utanför arbetskraften.
Undersysselsatta är personer som vill öka sin arbetstid och kan börja arbeta mer.
Sedan år 2005 räknas personer som är folkbokförda i Sverige och jobbar utomlands som sysselsatta i Arbetskraftsundersökningarna. Tidigare räknades dessa personer till de som inte är i arbetskraften. Från år 2007 räknas personer som är heltidsstuderande, och som sökt arbete och kunnat ta det, som arbetslösa. Förändringarna som skedde innebar att det uppstod tidsseriebrott men är i tabeller och diagram omräknade bakåt till och med år 1987. I berörda diagram markeras detta med ett lodrätt streck. I januari 2021 anpassades AKU till EU:s nya förordning för den sociala statistiken, vilket har orsakat tidsseriebrott. Denna statistik ska spegla arbetskraften och omfattar därför till och med referensåret 2022 åldern 20–64 år. Från och med referensåret 2023 omfattas åldern 20–65 år. Skillnaden beror på ändrad åldersgräns i pensionssystemet.
Arbetsmarknad
Befolkningen 20–64 år i och utanför arbetskraften 2023
Andelar (%) av befolkningen i olika grupper
Det finns ett klart samband mellan utbildningens nivå och ställning på arbetsmarknaden där personer med en förgymnasial utbildning oftare har en svagare ställning. Detta gäller för såväl in- som utrikes födda oavsett kön.
Bland kvinnor i åldern 25-65 år med en förgymnasial utbildning var drygt varannan kvinna sysselsatt bland de inrikes födda och omkring var tredje bland de utrikes födda. Samtidigt var arbetslösheten, dvs de som vill och kan arbeta, bland kvinnor med en förgymnasial utbildning klart högre bland de utrikes födda kvinnorna. Bland män med en förgymnasial utbildning är sysselsättningen högre än bland kvinnor.
Av de inrikes födda männen var åtta av tio sysselsatta och av de utrikes födda männen omkring hälften. I likhet med bland kvinnorna var de utrikes födda männen i större utsträckning arbetslösa än de inrikes födda männen. Jämförelsen påverkas dock av de utrikes födda i genomsnitt är yngre än de inrikes födda.
Sysselsättning, arbetslöshet och arbetskraftstal för personer i åldern 25-65 år efter utbildningsnivå och in- respektive utrikes född 2023
Andelar (%)
| Utbildningsnivå | Sysselsättningsgrad1 | Relativ arbetslöshet2 | Relativt arbetskraftstal3 | |||
| Inrikes födda | Utrikes födda | Inrikes födda | Utrikes födda | Inrikes födda | Utrikes födda | |
| Kvinnor | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förgymnasial | 58 | 36 | .. | 41 | 65 | 62 |
| Gymnasial | 79 | 68 | 3 | 16 | 82 | 81 |
| Eftergymnasial | 90 | 81 | 2 | 10 | 92 | 89 |
| Uppgift saknas | .. | .. | .. | .. | .. | .. |
| Samtliga | 86 | 70 | 3 | 15 | 88 | 83 |
| Män | ||||||
| Förgymnasial | 73 | 66 | 6 | 24 | 78 | 87 |
| Gymnasial | 87 | 79 | 3 | 14 | 90 | 92 |
| Eftergymnasial | 91 | 88 | 2 | 8 | 93 | 95 |
| Uppgift saknas | .. | 75 | .. | .. | .. | 84 |
| Samtliga | 88 | 81 | 3 | 12 | 91 | 93 |
Andelen kvinnor i arbetskraften ökade markant under 1970- och 80-talen. En stor del av ökningen utgjordes av kvinnor som började arbeta lång deltid. Under 1990-talet ökade andelen arbetslösa och i viss mån även andelen kvinnor utanför arbetskraften. Arbetslösheten hade åter sjunkit vid 2000-talets inledning, men andelen arbetslösa kvinnor var fortsatt högre än den var på 1970- och 1980-talen. Andelen kvinnor som arbetar heltid har, grovt beskrivet och med variationer över åren, fortsatt att stiga. Samtidigt har andelen kvinnor i åldern 20–64 år i befolkningen som arbetar deltid sjunkit de senaste decennierna.
Kvinnor i åldern 20-64 år efter arbetskraftstillhörighet och vanligen arbetad tid 1970-2020
Procent
Andelen män i arbetskraften var i princip konstant under 1970- och 1980-talen. Under 1990-talet ökade arbetslösheten bland män samtidigt som andelen män utanför arbetskraften också ökade något. Vid inledningen av 2000-talet hade andelen arbetslösa män sjunkit även om andelen arbetslösa fortsatt var högre än den var på 1970- och 1980-talen. Andelen män som arbetar hel- respektive deltid har inte förändrats nämnvärt de senaste åren. Ser vi däremot till utvecklingen under de senaste decennierna så har andelen män som arbetar deltid ökat något.
Män i åldern 20-64 år efter arbetskraftstillhörighet och vanligen arbetad tid 1970-2020
Procent
På grund av förändringar i Arbetskraftsundersökningarna redovisas arbetskraftstillhörigheten år 2023 för överenskommen tid istället för med vanligen arbetad tid.
Arbetskraftstillhörighet och överenskommen arbetstid 2023
Procent (%)
| Kvinnor | Män | |
|---|---|---|
| Heltid 35+ tim | 61 | 74 |
| Lång deltid 20-34 tim | 12 | 6 |
| Kort deltid 1-19 tim | 4 | 2 |
| Arbetslösa | 6 | 6 |
| Ej i arbetskraften | 15 | 10 |
Relativa arbetskraftstal och relativ arbetslöshet
Det relativa arbetskraftstalet är andelen arbetande av arbetskraften och det relativa arbetslösheten är andelen arbetslösa av arbetskraften. År 2023 var det relativa arbetskraftstalet för åldern 20-65 år 85,2 procent för kvinnor och 89,9 procent för män. Den relativa arbetslösheten var för samma åldersgrupp 6,7 procent för kvinnor och 6,4 procent för män.
Kvinnor och mäns relativa arbetslöshet följer i stort samma mönster över tid. I båda grupperna ökade arbetslösheten under den ekonomiska krisen på 1990-talet och har sedan dess inte återgått till tidigare års lägre nivåer. Bland både kvinnor och män är den relativa arbetslösheten högst i de yngre åldrarna.
Relativa arbetslöshetstal för kvinnor efter ålder 1970-2023
Andel (%) arbetslösa av arbetskraften
Relativa arbetslöshetstal för män efter ålder 1970-2023
Möjlighet att arbeta hemifrån
Sett till alla sektorer arbetar män och kvinnor ungefär lika mycket hemifrån. Sett till sektorer är hemarbete vanligast inom statlig sektor. År 2023 arbetade fler kvinnor inom statlig sektor i någon utsträckning hemifrån, 64 procent jämfört med 49 procent av männen. Inom privata och kommunal sektor är skillnaderna mellan kvinnor och mäns möjligheter att arbeta hemma små.
De yrken där det var vanligast med hemarbete år 2023 var bland chefsyrken. 18 procent av chefer arbetade hemifrån minst hälften av arbetsdagarna, och 43 procent angav att de arbetade hemifrån mindre än hälften av dagarna. Ungefär lika stor andel kvinnor som män inom chefsyrken arbetade hemifrån.
Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), publicerad i På tal om kvinnor och män 2024, SCB
Könsfördelning på arbetsmarknaden
Bland de 30 största yrkena hade 5 stycken en jämn könsfördelning, d.v.s. 40-60 procent kvinnor och 40-60 procent män. Dessa var: Lednings- och organisationsutvecklare, Kockar och kallskänkor, Restaurang- och köksbiträden m.fl., Kundtjänstpersonal och Butikssäljare, fackhandel.
Det mest kvinnodominerade yrket bland de 30 största år 2022 var Förskollärare med 96 procent kvinnor och 4 procent män. Det mest mansdominerade yrket var Träarbetare, snickare m.fl. med 2 procent kvinnor och 98 procent män.
De 30 största yrkena 2022
Antal och könsfördelning (%). Ordnade efter antal personer i yrket
Sett till hela arbetsmarknaden år 2022 arbetade 23 procent av de anställda kvinnorna och 17 procent av de anställda männen inom yrken med en jämn könsfördelning.
Det var vanligast för både kvinnor och män att arbeta inom yrken där det egna könet var dominerande, 62 procent av kvinnorna arbetade inom kvinnodominerade yrken och 64 procent av männen arbetade inom mansdominerade yrken. Det var något fler män som arbetade inom kvinnodominerande yrken än kvinnor som arbetade inom mansdominerade yrken.
Anställda efter könsfördelning i yrket 2022
Andel (%)
| Yrken med | Kvinnor | Män |
| 90-100 % kv, 0-10 % m |
11 | 1 |
| 60-90 % kv, 10-40 % m |
51 | 18 |
| 40-60 % kv, 40-60 % m |
23 | 17 |
| 10-40 % kv, 60-90 % m |
14 | 45 |
| 0-10 % kv, 90-100 % m |
1 | 19 |
| Samtliga | 100 | 100 |
Under 1970- och 1980-talen ökade antalet kvinnor på arbetsmarknaden. Detta framförallt till följd av att antalet kvinnor i kommunal sektor fördubblades. Under 1980- och 1990-talen arbetade ungefär lika många kvinnor i kommunal som i privat sektor. Idag arbetar dock den största andelen av kvinnorna i privat sektor. Under hela tidsperioden har män till största delen arbetat i privat sektor. Minskningen i statlig sektor beror delvis på personalminskningar men också på bolagiseringen av flera statliga verk under 1990-talet. Anställda där räknas därefter in i privat sektor.
Sysselsatta kvinnor i åldern 20-64 år efter sektor 1970-2023
Antal i 1000-tal
Sysselsatta män i åldern 20-64 år efter sektor 1970-2023
Antal i 1000-tal
Arbetstid
Det är fler kvinnor än män som arbetar deltid. 26 procent av kvinnorna och 11 procent av männen bland de sysselsatta i åldern 20-65 år arbetade deltid 2023.
Sysselsatta i åldern 20-65 år som arbetar heltid respektive deltid 2023
Andelar (%)
Orsak till deltidsarbete för personer i åldern 20-65 år 2023
Antal i 1 000-tal
För sysselsatta män som har barn är det inte så stora skillnader i arbetstid. De flesta jobbar heltid, oavsett hur gamla barnen är eller hur många barn de har. Men för kvinnor är det annorlunda. Redan vid ett barn arbetar fler kvinnor deltid jämfört med män. För kvinnor med tre barn jobbar över 36 procent deltid när det yngsta barnet är 1-2 år. Även när det yngsta barnet är mellan 11 och 16 år, jobbar kvinnor med tre barn oftare deltid jämfört med kvinnor som har färre barn.
Sysselsatta föräldrar i åldern 20-65 år med hemmavarande barn 16 år och yngre efter antal barn, yngsta barnets ålder och arbetstidens längd 2023
| Antal barn | Kvinnor | Män | ||
| Yngsta barnets ålder | Heltid | Deltid | Heltid | Deltid |
| 1 barn | ||||
|---|---|---|---|---|
| 0 år | 85 | .. | 91 | .. |
| 1-2 år | 71 | 29 | 89 | 11 |
| 3-5 år | 71 | 29 | 91 | 9 |
| 6-10 år | 78 | 22 | 95 | .. |
| 11-16 år | 81 | 19 | 94 | 6 |
| 2 barn | ||||
| 0 år | 75 | 25 | 91 | .. |
| 1-2 år | 67 | 33 | 92 | 8 |
| 3-5 år | 71 | 29 | 91 | 9 |
| 6-10 år | 74 | 26 | 94 | 6 |
| 11-16 år | 79 | 21 | 96 | 5 |
| 3 barn eller fler | ||||
| 0 år | 78 | .. | 91 | .. |
| 1-2 år | 64 | 36 | 92 | .. |
| 3-5 år | 69 | 31 | 94 | .. |
| 6-10 år | 74 | 26 | 95 | .. |
| 11-16 år | 75 | .. | 92 | .. |
Semester var den vanligaste orsaken till frånvaro hela veckan för både kvinnor och män utan barn. För kvinnor och män med barn under 7 år syns dock ett annat mönster. Bland män är det fortfarande semester som är den vanligaste orsaken, men bland kvinnor är det i stället vård av barn.
Sysselsatta i åldern 20-65 år som varit frånvarande hela veckan efter orsak 2023
Andel (%) av alla sysselsatta
| Kvinnor, samtliga | Män, samtliga | Kvinnor med barn under 7 år | Män med barn under 7 år | |
|---|---|---|---|---|
| Sjuk | 3 | 2 | 3 | 1 |
| Semester | 9 | 8 | 8 | 9 |
| Vård av barn | 4 | 1 | 17 | 6 |
| Övriga | 2 | 2 | 1 | 1 |
| Totalt | 18 | 13 | 29 | 17 |
Flexibla arbetstider
Ungefär 64 procent av kvinnorna anger att de helt eller delvis kan styra över sin arbetstid, vilket är färre än bland männen där motsvarande andel är 76 procent. Graden av flexibilitet varierar relativt mycket beroende på sektor, yrke och näringsgren.
Ungefär 88 procent av anställda inom statlig sektor uppger att de helt eller delvis kan styra över sin arbetstid, det är fler än i kommunal och i privat sektor där motsvarande andel är 55 procent respektive 68 procent. Anställda inom yrken med krav på högre utbildning anger i högre grad att de helt eller delvis kan styra över sin arbetstid.
Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), publicerad i På tal om kvinnor och män 2024, SCB
Arbetsmiljö
När det inträffar en allvarlig personskada eller dödsfall på en arbetsplats har arbetsgivaren skyldighet enligt arbetsmiljölagen att anmäla det till Arbetsmiljöverket. Även skador som skett i samband med arbetet som drabbat flera arbetstagare samtidigt och tillbud som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa ska anmälas. I den senare kategorin ingår även händelser som drabbat någon psykiskt, till exempel om någon under en längre tid varit utsatt för skadlig stress och reagerat starkt på det.
Mer information finns hos Arbetsmiljöverket.
Anmälningar om sjukdom till följd av arbete rör i högre grad kvinnor medan män oftare drabbas av olyckor som leder till sjukfrånvaro och dödsfall. Flest anmälningar om arbetsolyckor med sjukfrånvaro görs för unga män i åldern 20 till 24 år.
År 2023 var antalet anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro per 1 000 sysselsatta i åldern 20 till 24 år 14,5 för män, och 10,1 för kvinnor. Arbetsmiljöverket lyfter upp att några av orsakerna kan vara bristande introduktion och okunskap om arbetsmiljöns betydelse.
Källa: Fokus på ungas arbetsmiljö, Arbetsmiljöverket
Anmälda arbetsskador bland förvärvsarbetande 2022
Antal
| Kvinnor | Män | |
|---|---|---|
| Arbetssjukdomar | 12 141 | 4 890 |
| Arbetsolyckor med sjukfrånvaro | 15 740 | 21 812 |
| Arbetsolyckor utan sjukfrånvaro | 37 926 | 34 009 |
| Arbetsplatsolyckor med dödlig utgång | 9 | 31 |
Det är betydligt fler män än kvinnor som dör i arbetsolyckor. Över tid har dödsfallen bland männen minskat kraftigt medan dödsfallen bland kvinnor legat på en relativt konstant nivå över tid.
Dödsfall i arbetsolyckor för arbetstagare 1955-2023
Antal
Arbetsmiljöundersökningen följer arbetsförhållanden inom svenskt arbetsliv. Kvinnor rapporterar i högre utsträckning än män att de har besvär av sömnsvårigheter, huvudvärk och att de har alldeles för mycket att göra. Bland män är det vanligare att de rapporterar att de varit utsatta för buller, har arbetat då de borde sjukskrivit sig och att de gör tunga lyft varje dag.
Arbetsmiljöförhållanden för sysselsatta i åldern 16-64 år 2021
Andel (%)
Det är främst unga kvinnor i åldern 16-20 år som utsatts för sexuella trakasserier på arbetet minst en gång de senaste 12 månaderna. Det är vanligast att de utsätts av personer som inte är anställda på deras arbetsplats, så som till exempel kunder, klienter, passagerare eller elever.
Utsatthet för sexuella trakasserier minst en gång under de senaste 12 månaderna efter ålder 2021
Andel (%) av alla sysselsatta i respektive åldersgrupp
Funktionsnedsättning
Ungefär 14 procent av samtliga sysselsatta kvinnor och knappt 10 procent av samtliga sysselsatta män upplever diskriminering i arbetslivet. Fler kvinnor än män uppger att de utsatts för våld eller hot om våld minst någon gång de senaste 12 månaderna, bland kvinnorna knappt en femtedel och bland männen knappt en tiondel.
När det gäller statistiken för kvinnor och män med nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning är denna behäftad med viss osäkerhet men det finns en tendens att en högre andel kvinnor med nedsatt arbetsförmåga har upplevt hot eller hot om våld de senaste 12 månaderna jämfört med män med nedsatt arbetsförmåga.
Sysselsatta i åldern 20-64 år som varit utsatta för våld, hot om våld eller personlig förföljelse efter funktionsnedsättning och arbetsförmåga 2021
Andel (%) av sysselsatta i respektive grupp
Över 90 procent av kvinnor med nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning har arbetat trots sjukdom. Av männen i samma grupp uppger drygt 70 procent att de har arbetat trots sjukdom. Det är en högre andel för både kvinnor och män jämfört med samtliga sysselsatta.
Bland kvinnor med nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning uppger 21 procent att det arbetat trots sjukdom på grund av att de varit rädda för att förlora jobbet. Motsvarande andel för män i samma grupp är 7 procent. Knappt två tredjedelar av kvinnor med nedsatt arbetsförmåga uppger att de arbetat trots sjukdom för att de inte har råd att vara sjuk. Motsvarande andel för män med nedsatt arbetsförmåga är en tredjedel.
Personer med respektive utan funktionsnedsättning i åldern 20-64 år som någon gång under de senaste 12 månaderna arbetat trots sjukdom 2021
Andel (%) av sysselsatta i respektive grupp
| Samtliga sysselsatta | Personer med funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga | |||
| Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | |
| Har arbetat trots sjukdom | 63 | 52 | 93 | 72 |
| Orsak: | ||||
| Är rädd att förlora jobbet | 13 | 10 | 21 | 7 |
| Har inte råd att vara sjuk | 29 | 21 | 63 | 29 |
En av fem kvinnor med funktionsnedsättning har en tidsbegränsad anställning, det är en något högre andel än män med funktionsnedsättning. Lägst andel tidsbegränsade anställningar har män utan funktionsnedsättning. Bland anställda kvinnor och män utan funktionsnedsättning har 86 respektive 88 procent en fast anställning.
Anställda personer med, respektive utan funktionsnedsättning i åldern 16-65 år efter anställningsform
Andel (%) av sysselsatta i respektive grupp
Företagande
Det är fler män än kvinnor som är företagare. År 2022 var det 30 procent kvinnor och 70 procent män. Bland kvinnor är det vanligast att vara företagare inom företagstjänster och personliga och kulturella tjänster m.m. Även bland män är företagstjänster vanligast, tillsammans med byggindustrin.
Företagare 20 år och äldre efter näringsgren 2022
Antal i 1 000-tal, procentuell fördelning och könsfördelning (%)
| Antal | Procentuell fördelning | Könsfödelning | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | |
| Personliga och kulturella tjänster m.m. | 39 | 65 | 20 | 5 | 62 | 38 |
| Enheter för vård och omsorg | 32 | 20 | 7 | 2 | 61 | 39 |
| Utbildningsväsendet | 15 | 40 | 4 | 1 | 56 | 44 |
| Företagstjänster | 14 | 47 | 25 | 18 | 37 | 63 |
| Hotell och restauranger | 11 | 7 | 4 | 4 | 32 | 68 |
| Fastighetsbolag | 6 | 13 | 2 | 2 | 31 | 69 |
| Handel | 6 | 5 | 10 | 11 | 27 | 73 |
| Jordbruk, skogsbruk och fiske | 5 | 22 | 9 | 13 | 23 | 77 |
| Tillverknings- och utvinningsindustri | 5 | 28 | 3 | 6 | 20 | 80 |
| Informations- och kommunikationsföretag | 4 | 69 | 3 | 8 | 15 | 85 |
| Transportföretag | 3 | 8 | 1 | 5 | 7 | 93 |
| Byggindustri | 1 | 18 | 3 | 19 | 5 | 95 |
| Övriga näringsgrenar | 1 | 3 | 1 | 1 | 18 | 82 |
| Okänd bransch | 14 | 17 | 9 | 5 | 44 | 56 |
| Totalt | 156 | 362 | 100 | 100 | 30 | 70 |
Den enda näringsgrenen, om man bortser från okänd branch, som har en jämn könsfördelning av företagare är Utbildningsväsendet. Av de övriga näringsgrenarna är Personliga och kulturella tjänster m.m. och Enheter för vård och omsorg kvinnodominerad medan resterande är mansdominerade.
Företagare 20 år och äldre efter näringsgren 2022
Könsfördelning
Företagare 20 år och äldre efter antal sysselsatta i företaget samt företagets juridiska form 2022
Procentuell fördelning och antal i 1 000-tal
| Antal sysselsatta | Kvinnor | Män | ||
| Företagare i eget AB | Egenföretagare | Företagare i eget AB | Egenföretagare | |
| 1 st | 39 | 66 | 33 | 57 |
| 2-4 st | 29 | 5 | 29 | 7 |
| 5-9 st | 13 | 1 | 15 | 1 |
| 10-19 st | 7 | 0 | 9 | 0 |
| 20-49 st | 4 | 0 | 6 | 0 |
| 50- st | 4 | 0 | 3 | 0 |
| Totalt procent | 100 | 100 | 100 | 100 |
|---|---|---|---|---|
| Antal | 64 | 92 | 199 | 163 |
Lön
Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.
Ekonomisk jämställdhet är det andra jämställdhetspolitiska delmålet. Ekonomisk jämställdhet påverkas av flera faktorer såsom villkoren på arbetsmarknaden, utbildning, skatte- och pensionssystemen och det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Statistiken som belyser ekonomisk jämställdhet finns även under kapitlen om utbildning, föräldraförsäkring, obetalt hem- och omsorgsarbete, förvärvsarbete och inkomst.
I detta kapitel belyser vi lön och hur löneskillnaderna ser ut mellan kvinnor och män. Det är viktigt att skilja på lön och inkomst. Lön definieras som ersättning för utfört arbete under en given tidsenhet medan inkomst är ett vidare begrepp som utöver lön även innefattar andra typer av inkomster.
Medlingsinstitutet har i uppdrag att följa upp löneskillnaderna mellan kvinnor och män. De skriver att den viktigaste orsaken till löneskillnaden mellan kvinnor och män är att kvinnor och män i stor utsträckning arbetar i olika yrken med olika löneläge. Det bidrar också till att löneskillnaden är olika stor i olika sektorer. Störst är den i regionerna och minst i kommunerna. Den genomsnittliga månadslönen på hela arbetsmarknaden år 2023 var 37 800 kronor för kvinnor och 42 000 kronor för män.
Lön år 1984
I den första På tal om kvinnor och män som utkom 1984 fanns ingen statistik om enbart löner med. I stället presenterades statistik för olika former av inkomst, bland annat arbetsinkomst som utgjordes av lön, företagarinkomst, sjuk- och föräldrapenning samt så kallad dagpenning.
Redan i andra utgåvan som kom 1987 fanns dock två diagram över lön med. Dels ett som visade könsfördelningen och storleken på de 30 största yrkena och som också inkluderade genomsnittliga månadslöner för kvinnor och män per yrke. I de flesta yrkena var medellönen högre för männen än för kvinnorna och i de fall där kvinnornas månadslöner låg högre var skillnaderna mindre än när männen var de med högre månadslöner. Den andra diagrammet visade löneutvecklingen 1973-1985 i 1985 års priser.
Källa: På tal om kvinnor och män - lathund om jämställdhet 1984, SCB
Löneskillnader
Löneskillnaden mellan kvinnor och män är minst i kommunerna och störst i regionerna. Sedan 1987 har löneskillnaderna mellan kvinnor och män minskat i alla sektorer. Sett till samtliga sektorer hade kvinnor, år 2023, 90 procent av mäns löner. Med hjälp av standardvägning kan man ta hänsyn till att kvinnor och män har olika ålder, utbildning, arbetstid, finns inom olika sektorer och tillhör olika yrkesgrupper. Den löneskillnad som finns kvar efter standardvägning kan inte förklaras med statistiska metoder. År 2023 var kvinnors andel av mäns löner efter standardvägning 95 procent.
Kvinnors lön i procent av mäns efter sektor 1994-2023
Standardvägd1 och ej standardvägd heltidslön
| År | Kommun | Region | Stat | Privat sektor | Samtliga sektorer | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ej stand.vägd | Stand.vägd | Ej stand.vägd | Stand.vägd | Ej stand.vägd | Stand.vägd | Ej stand.vägd | Stand.vägd | Ej stand.vägd | Stand.vägd | |
| 1994 | 86 | . | 74 | . | 83 | . | 85 | . | 84 | . |
| 1996 | 87 | 98 | 71 | 94 | 83 | 93 | 85 | 91 | 83 | 92 |
| 1998 | 89 | 98 | 71 | 93 | 84 | 92 | 83 | 90 | 82 | 91 |
| 2000 | 90 | 98 | 71 | 93 | 84 | 92 | 84 | 90 | 82 | 92 |
| 2002 | 90 | 98 | 71 | 92 | 84 | 92 | 85 | 90 | 83 | 92 |
| 2004 | 91 | 98 | 71 | 93 | 85 | 92 | 85 | 91 | 84 | 92 |
| 2006 | 92 | 98 | 72 | 93 | 87 | 93 | 86 | 91 | 84 | 92 |
| 2008 | 92 | 99 | 73 | 93 | 88 | 93 | 86 | 91 | 84 | 92 |
| 2010 | 94 | 99 | 73 | 94 | 89 | 94 | 87 | 92 | 86 | 93 |
| 2012 | 94 | 99 | 75 | 94 | 91 | 94 | 88 | 92 | 86 | 93 |
| 2014 | 95 | 99 | 76 | 95 | 92 | 94 | 88 | 93 | 87 | 94 |
| 2015 | 95 | 99 | 78 | 95 | 93 | 95 | 88 | 93 | 87 | 94 |
| 2016 | 97 | 99 | 79 | 95 | 93 | 95 | 88 | 94 | 88 | 95 |
| 2017 | 97 | 99 | 79 | 95 | 93 | 95 | 89 | 94 | 89 | 95 |
| 2018 | 97 | 99 | 80 | 95 | 93 | 95 | 90 | 94 | 89 | 95 |
| 2019 | 98 | 99 | 81 | 96 | 94 | 95 | 91 | 94 | 90 | 95 |
| 2020 | 98 | 99 | 82 | 96 | 94 | 95 | 90 | 94 | 90 | 95 |
| 2021 | 98 | 99 | 82 | 96 | 95 | 95 | 90 | 94 | 90 | 95 |
| 2022 | 99 | 99 | 83 | 96 | 95 | 96 | 90 | 93 | 90 | 95 |
| 2023 | 99 | 99 | 82 | 96 | 94 | 95 | 91 | 93 | 90 | 95 |
Kvinnors lön i procent av mäns, samtliga sektorer 1994-2023
Ej standardvägd heltidslön
Mellan 2005 och 2023 har den ovägda löneskillnaden mellan kvinnor och män minskat med 6,4 procentenheter. Från och med 2019 har dock löneskillnaden mellan kvinnor och män varit i stort sett oförändrad.
Utveckling av löneskillnaden mellan kvinnor och män 2005-2023
Procent, ej standardvägd heltidslön
Lönespridning
Kvinnors lönespridning i yrkesområden som kräver högskoleutbildning är mindre än spridningen för män. Det betyder att männens löner varierar mer inom yrkesområdena. I alla yrkesområden som kräver högskoleutbildning ligger männens median högre än kvinnornas median. Medianen är det värde som 50 procent av gruppen ligger under och 50 procent av gruppen ligger över. Störst spridning bland både kvinnor och män hade år 2023 Ledningsarbete inom privat sektor.
Lönespridning efter yrkesområden som kräver högskoleutbildning 2023
Månadslön i kronor
Lönespridningen för både kvinnor och män är mindre för yrkesområden som normalt inte kräver högskoleutbildning och generellt sett är skillnaderna mindre mellan kvinnor och män än bland yrkesområden som kräver högskoleutbildning.
Lönespridning efter yrkesområden som normalt inte kräver högskoleutbildning 2023
Månadslön i kronor
Lön i olika yrkesgrupper
I de tio största yrkesgrupperna 2023 hade män högre medellön än kvinnor i sju av tio grupper. I de tre yrken där kvinnor tjänade mer än män var skillnaden liten, mellan 200 och 400 kronor i månaden. I de yrken där män tjänade mer än kvinnor var skillnaden i medellön för ett yrke endast 100 kronor i månaden, men i de övriga sex yrkena var skillnaden betydligt större, mellan 1100 och 6900 kronor.
Medellön i de tio största yrkesgrupperna 2023
Antal i 1 000-tal, könsfördelning (%), medellön samt
kvinnors lön i procent av mäns lön. Hel- och deltidsanställda1.
| Yrkesgrupp | Antal | Könsfördelning | Medellön | Kvinnors lön i % av mäns lön | |||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | ||
| Butikspersonal | 135 | 86 | 61 | 39 | 31 900 | 33 000 | 97 |
| Grunskollärare, fritidspedagoger och förskollärare | 156 | 38 | 81 | 19 | 36 900 | 37 000 | 100 |
| Skötare, vårdare och personliga assistenter m.fl. | 134 | 57 | 70 | 30 | 30 900 | 30 700 | 101 |
| IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare m.fl. | 44 | 131 | 25 | 75 | 50 500 | 53 900 | 94 |
| Kontorsassistenter och sekreterare | 139 | 28 | 83 | 17 | 34 700 | 36 400 | 95 |
| Undersköterskor | 144 | 21 | 87 | 13 | 32 100 | 31 700 | 102 |
| Organisationsutvecklare, utredare och HR-specialister m.fl. | 87 | 51 | 63 | 37 | 46 300 | 53 200 | 87 |
| Försäkringsrådgivare, företagssäljare och inköpare m.fl. | 50 | 85 | 37 | 63 | 43 700 | 50 200 | 87 |
| Barnskötare och elevassistenter m.fl. | 103 | 20 | 84 | 16 | 26 900 | 26 700 | 101 |
| Ingenjörer och tekniker | 26 | 97 | 21 | 79 | 44 500 | 46 900 | 95 |
I de tio vanligaste yrkesgrupperna finns 45 procent av alla anställda kvinnor och 26 procent av alla anställda män.
Medellön för de tio största yrkesgrupperna 2023
Medellön, hel- och deltidsanställda1
Sju av de tio största yrkesgrupperna är kvinnodominerade och tre är mansdominerade. Ingen av yrkesgrupperna har en jämn könsfördelning.
Könsfördelningen i de tio största yrkesgrupperna 2023
Könsfördelning (%), hel- och deltidsanställda1
Inkomst
Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.
Ekonomisk jämställdhet är det andra jämställdhetspolitiska delmålet. Ekonomisk jämställdhet påverkas av flera faktorer såsom villkoren på arbetsmarknaden, utbildning, skatte- och pensionssystemen och det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Statistiken som belyser ekonomisk jämställdhet finns även under kapitlen om utbildning, föräldraförsäkring, obetalt hem- och omsorgsarbete, förvärvsarbete och lön.
Inkomst är ett bredare begrepp än lön och omfattar också andra inkomster. I detta kapitel belyser vi inkomst och hur den fördelar sig mellan kvinnor och män.
Inkomst år 1984
I den första utgåvan av På tal om kvinnor och män fanns ett avsnitt som handlade om inkomst. I avsnittet kunde vi bland annat ta del av statistik för kvinnor och män när det gäller sammanräknad inkomst, skattens andel av den sammanräknade inkomsten, disponibel inkomst, pension och förmögenhet.
I avsnittet från 1984 kan vi bland annat läsa:
"Medelinkomsten för kvinnorna var 1981 44 400 kr mot 70 100 för männen. Hälften av kvinnorna hade en sammanräknad inkomst under 40 000 kr. Motsvarande andel för männen var drygt en fjärdedel. Medan cirka 35 procent av männen hade inkomster över 80 000 kronor, uppnåddes samma inkomst endast av cirka 10 procent av kvinnorna."
Källa: På tal om kvinnor och män - Lathund om jämställdhet 1984, SCB
Vad är lön och vad är inkomst i statistiken?
Det är skillnad på begreppet lön och begreppet inkomst.
Lön är ersättning för utfört arbete. I lönestatistiken redovisas lönen oftast som "månadslön". Då har timlöner och deltidslöner räknats om till heltidslöner för att bli jämförbara. I statistiken påverkas alltså inte lönen av till exempel frånvaro, deltidstjänstgöring eller övertid.
Inkomst är ett vidare begrepp än lön. Vad som ingår beror på inkomstbegrepp, men förutom inkomst av arbete kan exempelvis pension, ersättning från socialförsäkringarna, behovsprövade bidrag och kapitalinkomster ingå. Inkomststatistiken avser oftast årsinkomst, som bland annat påverkas av lönenivå, frånvaro från arbetet, övertid etc.
Förvärvsinkomst
Bland såväl ensamstående som sammanboende kvinnor och män är det personer i 50-årsåldern som har högst sammanräknad förvärvsinkomst. Den sammanräknade förvärvsinkomsten är lägre bland kvinnor och män i 20-årsåldern och bland äldre personer, särskilt bland de som är 70 år och äldre, vars inkomst till största delen består av pension.
Sammanboende män har högst sammanräknad förvärvsinkomst i alla åldersgrupper utom bland de allra äldsta. Bland kvinnor har sammanboende en högre sammanräknad förvärvsinkomst än ensamstående bland de allra yngsta samt i 40- och 50 årsåldern. Bland kvinnor som är äldre än 70 år har ensamstående en högre sammanräknad förvärvsinkomst än sammanboende.
Sammanräknad förvärvsinkomst för sammanboende/ensamstående efter ålder 2022
Medianinkomst i 1 000-tal kronor
Män har en högre sammanräknad förvärvsinkomst jämfört med kvinnor i alla åldersgrupper 20–64 år och det gäller både de som har barn och de som inte har hemmaboende barn i åldern 0–19 år. Skillnaden i sammanräknad förvärvsinkomst är större mellan kvinnor och män med barn jämfört med kvinnor och män utan barn. Det gäller i åldersgrupperna upp till cirka 60 år och därefter har kvinnor och män utan barn en högre sammanräknad förvärvsinkomst. Antalet individer med hemmaboende barn 0–19 år är dock lågt i de högre åldersgrupperna varpå skillnaderna i dessa grupper bygger på ett mindre underlag och bör tolkas med en viss försiktighet.
Ett annat mönster som framträder är att kvinnor i 30-årsåldern utan barn har en högre sammanräknad förvärvsinkomst än kvinnor med barn i samma åldersgrupp. I åldersgrupperna 40 år och äldre är förhållandet det motsatta. Män med barn i åldersgrupperna 30 år och äldre har en högre sammanräknad förvärvsinkomst jämfört med män utan barn.
Sammanräknad förvärvsinkomst för personer 20-64 år med eller utan barn i åldern 0-19 år efter ålder 2022
Medianinkomst i 1 000-tal kronor
Inkomsterna har ökat varje år under 2000-talet, med undantag för 2022 då de fastprisberäknade inkomsterna sjönk jämfört med åren före på grund av inflationen. Även kvinnors inkomst mätt som andel av mäns inkomst har ökat successivt under 2000-talet. Det gäller såväl förvärvsinkomster som nettoinkomst, och både i de nedre och övre delarna av inkomstfördelningen. Samma utveckling gäller även för tidigare perioder, även om statistiken före 2000 inte är helt jämför med senare års uppgifter
Spridning av sammanräknad förvärvsinkomst för individer 20-64 år 2000, 2010 och 2022
1 000-tal kronor i 2022 års priser
Spridning av nettoinkomst för individer 20-64 år 2000, 2010 och 2022
1 000-tal kronor i 2022 års priser
Med varaktigt låg respektive hög inkomst menas att en person har befunnit sig i samma inkomstgrupp under sex sammanhängande år. Inkomstgrupperna skapas genom att befolkningen delas upp i fem lika stora grupper (kvintiler) där femtedelen med lägst inkomst ingår i kvintil 1 och gruppen med högst inkomst i kvintil 5.
Andelen med varaktigt låga inkomster är större för kvinnor än för män i åldern 20–64 år. Skillnaderna mellan kvinnor och män har dock minskat över tid. 2005 som var första året för mätningarna skiljde det åtta procentenheter mellan kvinnor och män som varaktigt befann sig i gruppen med lägst inkomst. Samtidigt som skillnaderna mellan könen har minskat har andelen med varaktigt låg inkomst ökat, både för kvinnor och män.
Personer 20-64 år med varaktigt låga respektive höga inkomster 2005-2022
Andel (%)
För att göra jämförelser av disponibel inkomst mellan olika typer av hushåll används ekonomisk standard, vilket är en metod som sätter hushållets totala disponibla inkomst i relation till hushållets sammansättning av vuxna och barn. År 2022 hade ensamstående kvinnor med barn lägst ekonomisk standard. Den ekonomiska standarden var också lägre i hushåll med fler barn jämfört med hushåll med ett barn. Detta gällde hushåll med sammanboende såväl som hushåll med ensamstående kvinnor och hushåll med ensamstående män.
Ekonomisk standard för individer 20-64 år efter hushållstyp 2022
Medianinkomst i 1 000-tal kronor.
| Hushållstyp | Medianinkomst |
| Sammanboende | |
|---|---|
| utan barn | 421 |
| med barn 0-19 år | 304 |
| därav med 1 barn | 335 |
| med 2 barn | 305 |
| med minst 3 barn | 245 |
| Ensamstående kvinnor | |
| utan barn | 266 |
| med barn 0-19 år | 206 |
| därav med 1 barn | 223 |
| därav med minst 2 barn | 192 |
| Ensamstående män | |
| utan barn | 285 |
| med barn 0-19 år | 249 |
| därav med 1 barn | 264 |
| med minst 2 barn | 234 |
I Sverige har knappt fyra procent av hushållen fått ekonomiskt bistånd eller introduktionsersättning. Det vanligaste biståndshushållet är ensamstående män utan barn som utgör två femtedelar av alla biståndshushåll. Sett till typ av hushåll så är det dock bland ensamstående kvinnor med barn som högst andel är biståndshushåll, 11 procent,
Biståndshushåll efter hushållstyp 2023
Antal avrundat till hundratal och andel (%) av alla i respektive grupp
| Hushållstyp | Antal | Andel av alla inom respektive grupp | Procentuell fördelning mellan hushållstyper |
| Sammanboende utan barn | 4 300 | 1 | 3 |
| Sammanboende med barn | 13 400 | 1 | 10 |
| Ensamstående kvinnor utan barn | 37 400 | 5 | 27 |
| Ensamstående kvinnor med barn | 21 100 | 11 | 15 |
| Ensamstående män utan barn | 57 700 | 6 | 42 |
| Ensamstående män med barn | 3 700 | 6 | 3 |
| Totalt | 137 600 | 4 | 100 |
Pension och inkomst för personer som är 65 år och äldre
Vilken pension man får beror på flera olika faktorer. Enkelt kan man säga att ju högre lön och ju mer man arbetat desto högre pension får man.
Kvinnor har i genomsnitt lägre lön än män. Löneskillnaden beror i stor utsträckning på att kvinnor och män arbetar med olika saker och i olika sektorer. Kvinnor arbetar också mer deltid än män, tar ut merparten av föräldrapenningdagarna och vab-dagarna samt har fler sjukdagar. Allt detta leder till att kvinnor har en lägre inkomst än män, vilket efter arbetslivets slut leder till en lägre pension.
År 2022 var kvinnors procent av mäns pension 75 procent och skillnaden ökar med åldern. I den äldsta åldersgruppen, 85-89 år var kvinnornas pension 67 procent av männens och i den yngsta åldersgruppen, 65-69 var den 77 procent.
Kvinnors pension i procent av mäns pension (medelvärde) efter ålder 2004-2022
Personer 65 år och äldre efter pensionstyp 2022
Antal i 1 000-tal, pension i 1 000-tal kronor, median, andel (%) med pensionstyp och kvinnors pension i procent av mäns pension
| Typ av pension | Antal personer med pension | Pension, medianvärde | Andel med pensionstypen | Kvinnors pension i % av mäns pension (median) | |||
| Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | ||
| Totalt med någon pension | 1 123 | 985 | 197 | 261 | 98 | 98 | 75 |
| Därav med | |||||||
| Allmän pension | 1 111 | 970 | 160 | 200 | 97 | 97 | 80 |
| Därav med garantipension | 700 | 228 | 10 | 8 | 61 | 23 | 133 |
| Tjänstepension | 995 | 886 | 32 | 56 | 87 | 88 | 57 |
| Privat pension | 298 | 279 | 24 | 31 | 26 | 28 | 80 |
Bland de som är 65 år och äldre har ensamstående kvinnor högre nettoinkomst än sammanboende kvinnor. För män är det tvärt om de ensamståendes nettoinkomst är lägre än de sammanboendes.
Bland de som är 65 år och äldre har kvinnor som är sammanboende en lägre andel av männens nettoinkomst jämfört med de kvinnor som bor ensamma. År 2022 var ensamstående kvinnors andel 90 procent av männens nettoinkomst, medan sammanboende kvinnors andel var 73 procent.
Nettoinkomst för personer i åldern 65 år och äldre efter hushållstyp och ålder 2022
Medianinkomst i 1 000-tal kronor och antal personer i 1 000-tal
| Ensamstående | |||||
| Ålder | Kvinnor | Män | Kvinnors andel av männs nettoinkomst | Antal | |
| Kvinnor | Män | ||||
| 65‑69 | 244 | 261 | 93 | 86 | 71 |
| 70‑74 | 199 | 213 | 93 | 95 | 66 |
| 75‑79 | 192 | 209 | 92 | 110 | 64 |
| 80‑84 | 189 | 209 | 90 | 92 | 42 |
| 85- år | 186 | 208 | 89 | 131 | 43 |
| Totalt | 194 | 216 | 90 | 514 | 286 |
| Sammanboende | |||||
| 65‑69 | 239 | 340 | 70 | 157 | 165 |
| 70‑74 | 185 | 256 | 72 | 151 | 164 |
| 75‑79 | 165 | 225 | 73 | 131 | 155 |
| 80‑84 | 157 | 216 | 73 | 63 | 88 |
| 85- år | 149 | 208 | 72 | 28 | 51 |
| Totalt | 183 | 249 | 73 | 530 | 624 |
Kapitalinkomster och kapitalvinster
Kapitalinkomster och kapitalvinster är en form av inkomst som har ökat de senaste åren och eftersom män i genomsnitt äger mer kapital än kvinnor har det varit en bidragande faktor till ett ökat inkomstgap mellan kvinnor och män.
Kapitalinkomster och kapitalvinster är mycket ojämnt fördelade. De tio procent av befolkningen med störst kapitalinkomster hade 97 procent av totalsumman 2022. Kapitalinkomsterna är också ojämnt fördelade mellan könen. I alla åldersgrupper, förutom bland barn, har män större kapitalinkomster än kvinnor. År 2022 gick en knapp tredjedel av dessa inkomster till kvinnor och drygt två tredjedelar till män.
Kapitalinkomster och kapitalvinsters fördelning 2022
Summor i mnkr och könsfördelning (%). Alla personer som var folkbokförda hela året.
| Summa | Könsfördelning | ||
|---|---|---|---|
| Kvinnor | Män | ||
| Ränta och utdelning | 210 264 | 20 | 80 |
| Schablonintäkter | 23 066 | 37 | 63 |
| Uthyrning privatbostad | 6 007 | 38 | 62 |
| Positiv räntefördelning (företagare) | 7 765 | 25 | 75 |
| Kapitalvinst (brutto) | 233 823 | 40 | 60 |
| Kapitalförlust (brutto) | 10 828 | 29 | 71 |
| Summa kapitalinkomst och vinst | 470 097 | 31 | 69 |
Kapitalinkomster och kapitalvinster efter ålder i 5-årsklasser 2022
Medelvärde i kronor. Personer folkbokförda hela året.
Brott
Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.
Det sjätte jämställdhetspolitiska delmålet är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.
Mäns våld mot kvinnor visar på en maktobalans mellan könen och är en jämställdhetsfråga. I det här kapitlet hittar du jämställdhetsstatistik om otrygghet och oro för att utsättas för våldsbrott. Du hittar även jämställdhetsstatistik om utsatthet för hot, misshandel och sexualbrott samt anmälda brott och personer lagförda för brott.
Brott år 1984
I 1984 års På tal om kvinnor och män fanns ett avsnitt som hette Kriminalitet. I avsnittet återfanns lagförda kvinnor och män efter typ av brott, en jämförelse mellan faktiskt våld och oro för våld och polisanmälda misshandelsbrott efter offrets kön, plats samt relation mellan offer och gärningsman.
I avsnittet kan vi läsa att "Av de lagförda var totalt 13 % kvinnor och 87 % mån. Andelen kvinnor var låg i de flesta brottstyperna."
Källa: På tal om kvinnor och män - lathund om jämställdhet 1984, SCB
Utveckling och uppföljning de senaste 40 åren
Mäns våld mot kvinnor sågs länge som en privat fråga snarare än som en politisk fråga. År 1984 ändrades lagstiftningen så att våldtäkt föll under allmänt åtal. Det var dock först under 1990-talet som mäns våld mot kvinnor fick en mer framträdande plats i den nationella jämställdhetspolitiken. År 1993 antog FN deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor. Samma år tillsattes en utredning i Sverige. Efter detta gjordes ändringar i nationell lagstiftning i slutet av decenniet. Dessa ändringar innebar bland annat införande av brottet grov kvinnofridskränkning. Kort därpå infördes lagen om förbud av köp av sexuella tjänster. I mitten av 1990-talet bildades även ett nationellt centrum som så småningom, under 2000-talet, utvecklades till Nationellt centrum för kvinnofrid.
Under 2000-talet har det nationella arbetet bland annat omfattat en handlingsplan och en nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Detta tillsammans med ändringar i lagstiftning. Sexualbrottslagstiftningen har till exempel ändrats vid flera tillfällen, bland annat genom samtyckeslagstiftningen som infördes år 2018. I avsnittet Så här långt har vi hunnit kan du läsa mer om allt detta.
När det gäller statistik har Undersökningarna av levnadsförhållanden innehållit frågor om våldsutsatthet och upplevd trygghet sedan tidigt 1980-tal, dvs sedan ungefär 40 år tillbaka. Ungefär hälften så lång tid, i knappt 20 år, har Brottsförebyggande rådet årligen genomfört den Nationella trygghetsundersökningen som innehåller mer detaljerad statistik om utsatthet för brott och upplevd trygghet. Båda undersökningarna har genomgått förändringar under åren och statistiken är därför inte helt jämförbar över tid.
Oro och otrygghet
Brottsförebyggande rådet genomför årligen den Nationella trygghetsundersökningen. Syftet med undersökningen är bland annat att undersöka människors utsatthet för brott och upplevd oro och otrygghet.
Oro för att utsättas för misshandel och oro för att utsättas för våldtäkt eller andra sexuella övergrepp
Bland yngre personer är det en något högre andel kvinnor än män som känner en oro för att utsättas för misshandel. När det gäller oro för att utsättas för våldtäkt eller andra sexuella angrepp är skillnaden mellan könen betydligt större. Bland yngre kvinnor uppger nästan fyra av tio att de känner en sådan oro och andelen är genomgående högre bland kvinnor än bland män i alla åldersgrupper. Andelen män som känner en oro för att utsättas för våldtäkt eller andra sexuella övergrepp är genomgående låg.
Personer som känner oro för att utsättas för misshandel efter ålder 2024
Andel (%) av alla i respektive grupp
| Kvinnor | Män | |
|---|---|---|
| 16-24 år | 13 | 10 |
| 25-44 år | 10 | 11 |
| 45-64 år | 7 | 8 |
| 65-84 år | 5 | 5 |
Personer som känner oro för att utsättas för våldtäkt/andra sexuella angrepp efter ålder 2024
Andel (%) av alla i gruppen
| Kvinnor | Män | |
|---|---|---|
| 16-24 år | 37 | 2 |
| 25-44 år | 22 | 2 |
| 45-64 år | 10 | 1 |
| 65-84 år | 3 | 0 |
Fyrtio procent av kvinnor i åldern 16–24 år och ungefär en tredjedel av kvinnor i ålder 25 år och äldre känner sig otrygga vid utevistelse sent på kvällen i det egna bostadsområdet. Andelen är betydligt högre än motsvarande andel bland män. Det är i den yngsta respektive i den äldsta åldersgruppen som högst andel kvinnor känner sig otrygga. En högre andel kvinnor än män uppger också att de avstått från någon aktivitet på grund av oro för att utsättas för brott.
Personer som känner sig otrygga vid utevistelse sent på kvällen i det egna bostadsområdet efter ålder 2024
Andel (%) av alla i respektive grupp
| Kvinnor | Män | |
|---|---|---|
| 16-24 år | 39 | 15 |
| 25-44 år | 30 | 18 |
| 45-64 år | 27 | 17 |
| 65-84 år | 33 | 17 |
Personer som avstått någon aktivitet på grund av oro för att utsättas för brott efter ålder 2024
Andel (%) av alla i respektive grupp
| Kvinnor | Män | |
|---|---|---|
| 16-24 år | 13 | 7 |
| 25-44 år | 14 | 9 |
| 45-64 år | 14 | 9 |
| 65-84 år | 12 | 6 |
Oro och otrygghet i olika typer av bostadsområden
I Nationella trygghetsundersökningen redovisas resultaten utifrån tre olika områdestyper. Det görs för att kunna jämföra otryggheten mellan olika bostadsområden som har olika socioekonomiska förutsättningar. Resultaten redovisas för områden med socioekonomiska utmaningar, socioekonomiskt blandade områden och områden med goda socioekonomiska förutsättningar.
Det är en högre andel kvinnor och män i områden med socioekonomiska utmaningar som känner en oro för att utsättas för misshandel jämfört med i socioekonomiskt blandade områden eller i områden med goda socioekonomiska förutsättningar. För kvinnor gäller även att en något större andel känner oro att utsättas för misshandel i socioekonomiskt blandade områden jämfört med områden med goda socioekonomiska förutsättningar. Denna skillnad ses inte för män.
Bland kvinnor är andelen som uppger sig känna oro för att utsättas för våldtäkt eller andra sexuella angrepp nästan lika stor oavsett områdestyp, 15 – 17 procent av kvinnorna känner en oro. För män är det låga andelar oavsett områdestyp, mellan 1–2 procent av männen känner en oro att utsättas för våldtäkt eller andra sexuella angrepp.
I områden med socioekonomiska utmaningar är det en stor andel, knappt hälften av kvinnorna och en tredjedel av männen, som känner sig otrygga vid utevistelse på kvällen i det egna bostadsområdet. Andelen kvinnor och män som känner sig otrygga vid utevistelse är i jämförelse cirka tio procentenheter lägre i socioekonomiskt blandade områden och ytterligare cirka tio procentenheter lägre i områden med goda socioekonomiska förutsättningar.
En konsekvens av att känna en oro för att utsättas för brott kan vara att avstå från aktiviteter. Bland kvinnorna i områden med socioekonomiska utmaningar är det nästan två av tio kvinnor som uppger att de avstått en aktivitet på grund av en oro för att utsättas för brott. I socioekonomiskt blandade områden är andelen något lägre och ytterligare något lägre i områden med goda socioekonomiska förutsättningar. Andelen män som avstått aktivitet är lägre jämfört med kvinnor, en av tio män i områden med socioekonomiska utmaningar och 8 procent i övriga områden.
Källa: Nationella trygghetsundersökningen, Brottsförebyggande rådet.
Personer med funktionsnedsättning som avstått från att gå ut på grund av oro att bli överfallen
I undersökningarna av levnadsförhållanden som SCB genomför är andelen kvinnor och män som uppger att de avstått från att gå ut på grund av oro för att bli överfallen eller på annat sätt hotad högre bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övriga. Bland kvinnor och män med funktionsnedsättning var andelen 34 respektive 16 procent jämfört med 24 respektive 8 procent bland kvinnor och män utan funktionsnedsättning 2023.
Källa: Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF), publicerad i På tal om kvinnor och män 2024, SCB
Kommentar: 2022 byttes insamlingsmetod i ULF vilket påverkat redovisningsgruppen personer med funktionsnedsättning. Statistiken är därmed inte jämförbar med tidigare redovisade uppgifter.
Självrapporterad utsatthet för brott
Hot, misshandel och sexualbrott
En av fem kvinnor i åldersgruppen 16–24 år uppger att de utsatts för sexualbrott under 2023. Andelen är sedan lägre ju äldre åldersgrupp som studeras. Två procent av männen i åldersgruppen 16–24 år uppger att de utsatts för sexualbrott 2023 och andelarna är lägre i de äldre åldersgrupperna.
Självrapporterad utsatthet för hot, misshandel och sexualbrott efter ålder 2023
Andel (%) i respektive grupp
Utsattheten för sexualbrott omfattar alltifrån lindrigare brott såsom kränkande sexuella kommentarer till mycket allvarliga brott såsom våldtäkt. Bland kvinnorna uppgav 1,2 procent att de utsatts för sexuellt tvång under 2023 och 1,1 procent uppgav att de utsatts för sexualbrott genom utnyttjande av försvarslös position. Bland männen uppgav 0,2 procent att de utsatts för sexuellt tvång under 2023 och 0,2 procent uppgav att de utsatts för sexualbrott genom utnyttjande av försvarslös position.
Källa: Nationella trygghetsundersökningen, Brottsförebyggande rådet
Typ av brottsplats och gärningspersonens kön
I syfte att få fördjupad kunskap om omständigheter kring utsattheten för olika brott genomför Brå även uppföljningsintervjuer med ett urval av de personer som i den Nationella trygghetsundersökningen uppgivit att de har utsatts för brott.
Vid händelser av misshandel mot kvinnor var den vanligaste platsen för brottet en bostad och näst vanligast var att brottet skett på arbetet eller i skolan. Vid händelser av misshandel mot män var den vanligaste platsen en allmän plats, även här följt av arbete/skola.
Typ av brottsplats vid händelser av misshandel 2022
Procentuell fördelning (%) efter de utsattas kön
| Kvinnor | Män | |
|---|---|---|
| Allmän plats | 14 | 51 |
| Arbete/skola | 34 | 31 |
| Bostad | 46 | 14 |
| Annan plats | 6 | 5 |
| Totalt | 100 | 100 |
Relation till gärningspersonen vid händelse av misshandel
Vid händelser av misshandel mot kvinnor var den enskilt vanligaste relationen till gärningspersonen att denne var en vän eller bekant (42 procent) respektive en partner eller före detta partner (30 procent). Vid misshandel mot män var det i stället vanligast att gärningspersonen var någon helt okänd (48 procent).
Källa: Nationella trygghetsundersökningen - uppföljningsintervjuer 2023, Brottsförebyggande rådet (Brå)
I 80 procent av händelser av misshandel mot kvinnor uppgavs gärningspersonen vara en man och i händelser av misshandel mot män var gärningspersonen en man i 91 procent av fallen.
Gärningspersonens kön vid händelse av misshandel 2022
Procentuell fördelning (%) efter de utsattas kön
| Gärningspersonens kön | Brottsoffrets kön | |
|---|---|---|
| Kvinna | Man | |
| Kvinna | 20 | 9 |
| Man | 80 | 91 |
| Totalt | 100 | 100 |
Våld i nära relation
Våld i nära relation drabbar både kvinnor och män men utsattheten är mer omfattande bland kvinnor. En rapport från Brottsförebyggande rådet visar att detta gäller både för utsatthet under 2022 och under livstiden. Under 2022 utsattes 15 procent av kvinnorna respektive 12 procent av männen i åldern 16–84 år för våld i nära relation.
Psykiskt våld är enligt rapporten det våld som är mest utbrett bland både kvinnor och män (13 procent för kvinnor och 11 procent för män) men det är betydligt vanligare att kvinnor uppger att de utsatts för sexuellt våld av en nuvarande eller tidigare partner jämfört med män. Andelen som uppger utsatthet för sexuellt våld under 2022 var 4 procent för kvinnor och 1 procent för män.
Det är en större andel utsatta kvinnor än män som uppger att händelsen, eller någon av händelserna under året, polisanmäldes (4 respektive 1 procent). Det främsta skälet till att inte polisanmäla, bland både utsatta kvinnor och män, är att man inte tycker att det som hänt kändes som tillräckligt allvarligt för att göra en polisanmälan.
Källa: Brottsförebyggande rådet (Brå) (2024), Brott i nära relation - Kartläggning av utsatthet under 2022 och under livstiden, Rapport 2024:4, Stockholm: Brottsförebyggande rådet
Anmälda och lagförda brott
Brottsförebyggande rådet redovisar statistik över anmälda brott som omfattar alla händelser som anmälts och registrerats som brott hos Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Tullverket och Ekobrottsmyndigheten. Statistik om anmälda brott är dock inte lämplig att använda för att studera nivån av utsatthet för brott eftersom många brott aldrig anmäls till rättsväsendet.
Av de brott mot enskild person som rapporterades i 2023 års Nationella trygghetsundersökning uppgavs i uppföljningsintervjuer att de flesta händelser inte polisanmälts. Anmälningsbenägenheten skilde sig dock åt för olika brott. När det gäller såväl hot som misshandel mot kvinnor uppgavs ungefär 20 procent av händelserna vara anmälda till polisen. Motsvarande andel för män är ungefär densamma vad gäller händelser av hot men något lägre för händelser av misshandel (15 procent). Skattningarna är dock behäftade med osäkerhet och skillnaden mellan kvinnor och män är inom den statistiska felmarginalen. För händelser där kvinnor utsattes för sexualbrott uppgavs att 7 procent av händelserna vara anmälda till polisen.
Källa: Brottsförebyggande rådet, Nationella trygghetsundersökningen - uppföljningsintervjuer 2023
Anmäld misshandel
Antalet anmälda fall av misshandel, mot såväl kvinnor som män, ökade under 1990-talet respektive 2000-talets inledning. Ökningen kan bland annat bero på en större benägenhet att anmäla våldsbrott, dvs. att mörkertalet blivit mindre. Mörkertalet, som är kvoten mellan den faktiska brottsligheten och den anmälda, sjunker om en större andel av de brott som begåtts anmäls. Under 2010-talet minskade antalet anmälda fall av misshandel mot män där förövaren varit obekant kraftigt. Samtidigt har antalet anmälda fall av misshandel mot kvinnor där förövaren varit bekant fortsatt att öka.
Anmäld misshandel mot kvinnor 1990-2023
Antal anmälda brott mot person 15 år eller äldre
Anmäld misshandel mot män 1990-2023
Antal anmälda brott mot person 15 år eller äldre
Merparten av misshandel mot kvinnor, drygt 80 procent 2023, gäller brott där förövaren varit bekant. För misshandel mot män var merparten av obekant, 57 procent. Antalet anmälda brott gällande misshandel mot män där förövaren varit obekant fortsatte minska under tidigt 2020-tal. Under åren med pandemirestriktioner sjönk antalet anmälningar ytterligare. Även om antalet därefter ökade under 2022 och 2023 är det på ungefär samma nivå som 2019.
Samma utveckling gäller misshandel mot kvinnor där förövaren varit obekant även om brottstypen generellt sett är högre för män. För misshandel mot kvinnor där förövaren varit bekant fortsatte ökningen 2020 och 2021. År 2022 minskade antalet anmälda brott av misshandel mot kvinna där förövaren var bekant men 2023 ökade anmälningarna och antalet anmälda brott var sex procent högre jämfört med 2022.
Misshandel mot man där förövaren varit bekant minskade 2021 och 2022 efter en svag ökning 2020, även misshandel mot män av bekant ökade 2023 jämfört med 2022 med fyra procent. Sammantaget var antalet anmälda brott av misshandel mot kvinnor något högre 2023 jämfört med 2022. Även för män var antalet på en högre nivå men skillnaden var mindre.
Anmälda misshandelsbrott mot personer 18 år och äldre efter relation till gärningsperson och plats 2023
Olaga integritetsintrång
Den som gör intrång i någon annans privatliv genom att sprida känsliga bilder eller uppgifter i syfte att orsaka allvarlig skada kan sedan år 2017 dömas för olaga integritetsintrång.
År 2023 anmäldes 668 fall av olaga integritetsintrång mot flicka och 356 mot pojke under 18 år samt 682 fall mot kvinna och 448 mot man, 18 år eller äldre.
Källa: Brottsförebyggande rådet (Brå)
Anmälda olaga hot mot personer 18 år och äldre efter om brottet var internetrelaterat eller inte 2023
Antal avrundat till tiotal
| Kvinnor | Män | |
|---|---|---|
| Inte internetrelaterat | 16 590 | 17 060 |
| Internetrelaterat | 3 170 | 2 800 |
Dödligt våld
Sedan mitten av 2010-talet har antalet dödsoffer till följd av dödligt våld legat på en högre nivå jämfört med perioden 2002–2014. Olika typer av dödligt våld har dock utvecklats olika och ökningen beror på dödligt våld i kriminella miljöer. En analys från Brottsförebyggande rådet visar att den ökade trenden främst avser yngre män. Det har inneburit att könsfördelningen bland brottsoffren för dödligt våld förändrats. Under inledningen av 2010-talet var ungefär en tredjedel av de som fallit offer för dödligt våld kvinnor och två tredjedelar var män. De senaste åren har ungefär en fjärdedel varit kvinnor och tre fjärdedelar män.
År 2023 var 27 procent av de som föll offer för dödligt våld kvinnor och 73 procent var män. Merparten av det dödliga våldet 2023 drabbade personer som var 18 år eller äldre, det gäller både kvinnor och män.
Det finns ett tydligt könsmönster när det kommer till gärningspersonens relation till den avlidne. För sex av tio kvinnor som föll offer för dödligt våld var gärningspersonen en nuvarande eller tidigare partner, medan motsvarande andel var mycket låg bland manliga offer.
Källa: Brottsförebyggande rådet (Brå). Dödligt våld i Sverige sedan 1990 - Omfattning, utveckling och karaktär, Rapport 2024:6, Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Brottsförebyggande rådet (Brå). Konstaterade fall av dödligt våld - En granskning av anmält dödligt våld 2023. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Lagförda brott
Lagförda för brott mot brottsbalken, trafikbrottslagen och narkotikastrafflagen 2023
Antal avrundat till tiotal och könsfördelning (%)
| Huvudbrott | Antal | Könsfördelning | |||
| Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | ||
| Brott mot person | 1540 | 9570 | 14 | 86 | |
| Brott mot liv och hälsa | 950 | 4770 | 17 | 83 | |
| därav misshandel | 790 | 4120 | 16 | 84 | |
| Brott mot frihet och frid | 520 | 2960 | 15 | 85 | |
| därav grov fridskränkning | 10 | 70 | 13 | 88 | |
| grov kvinnofridskränkning | . | 140 | . | . | |
| olaga hot | 180 | 1010 | 15 | 85 | |
| Sexualbrott | 30 | 1800 | 15 | 85 | |
| därav våldtäkt | .. | 350 | .. | .. | |
| våldtäkt mot barn | .. | 160 | .. | .. | |
| Brott mot förmögenhet | 7250 | 15150 | 32 | 68 | |
| Brott mot allmänheten | 350 | 1290 | 21 | 79 | |
| Brott mot staten | 680 | 2810 | 19 | 81 | |
| Samtliga brott mot brottsbalken | 9820 | 28830 | 25 | 75 | |
| Brott mot trafikbrottslagen | 3140 | 19200 | 14 | 86 | |
| Brott mot narkotikastrafflagen | 4560 | 26800 | 15 | 85 | |
Makt och inflytande
Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet i samhällets alla sektorer.
En jämn fördelning av makt och inflytande är det första jämställdhetspolitiska delmålet. Detta kapitel om makt och inflytande behandlar jämställdheten i vår demokrati, från vilka som röstar till vilka som väljs. Det tar också upp de förutsättningar våra förtroendevalda har för att utföra sitt uppdrag och om dessa skiljer sig åt för kvinnor och män.
Sverige är en representativ demokrati. Det innebär att folkvalda församlingar som till exempel riksdagen ska företräda folket. Vissa menar att det räcker med att vi har möjlighet att rösta på partier och kandidater som företräder våra åsikter eller vår ideologi. Andra menar att människor har olika erfarenheter som kan kopplas till om de exempelvis är unga kvinnor eller medelålders män, och att detta också påverkar vilka beslut som fattas. Det finns även argument som handlar om att det är mer rättvist om olika grupper som finns i befolkningen även finns bland våra folkvalda politiker.
För att undersöka hur väl politikerna speglar folket jämförs ofta riksdagsledamöterna med de röstberättigade. Detta kallas representativitet.
Makt och inflytande berör även vilka som har inflytelserika positioner utanför politiken, som i företag och på arbetsplatser. Därför behandlar detta kapitel också könsfördelningen inom näringslivet och bland chefer och anställda.
Makt och inflytande år 1984
År 1984 diskuteras makt och inflytande i kapitlet “Hur påverkar vi?”.
Ämnen som valdeltagande, riksdagens sammansättning, kommun- och landstingsfullmäktige samt fackliga organisationers medlemmar och förtroendevalda tas upp. Även ungdomars politiska och fackliga aktivitet behandlas.
Vi kan läsa att:
"Kvinnors inflytande i beslutande organ på olika nivåer är än i dag mycket låg. Från bottenläge som omyndig person har kvinnors inflytande sakta ökat, speciellt under de två senaste decennierna. Inbrytningen har skett främst på mellannivåerna i politiska och fackliga organ. Det är mycket få kvinnor som har chefsbefattningar i näringsliv och offentlig förvaltning."
Källa: På tal om kvinnor och män 1984, SCB
Valdeltagande
Röstberättigade till till riksdagen är:
- 18 år senast på valdagen,
- svensk medborgare och
- är eller har varit folkbokförd i Sverige.
Källa: Valmyndigheten
Valdeltagandet har historiskt sett varit jämnt mellan kvinnor och män. Kvinnor som grupp röstar i något högre utsträckning än vad män gör, men skillnaden är liten.
Valdeltagande i riksdagsvalen 1973-2022
Andel (%) av röstberättigade
| År | Samtliga kvinnor | Samtliga män | Förstagångsväljare kvinnor | Förstagångsväljare män |
|---|---|---|---|---|
| 1973 | 92 | 92 | 84 | 87 |
| 1976 | 94 | 94 | 90 | 89 |
| 1979 | 94 | 93 | 89 | 86 |
| 1982 | 93 | 92 | 91 | 86 |
| 1985 | 93 | 92 | 89 | 88 |
| 1988 | 87 | 84 | 77 | 74 |
| 1991 | 88 | 86 | 81 | 80 |
| 1994 | 88 | 86 | 85 | 78 |
| 1998 | 83 | 82 | 73 | 75 |
| 2002 | 80 | 80 | 72 | 69 |
| 2006 | 83 | 82 | 78 | 74 |
| 2010 | 85 | 84 | 82 | 79 |
| 2014 | 86 | 85 | 84 | 81 |
| 2018 | 88 | 87 | 89 | 84 |
| 2022 | 85 | 84 | 86 | 81 |
I riksdagsvalet 2022 röstade 85 procent av kvinnorna och 84 procent av männen. Valdeltagandet varierar dock med åldern: det är högst bland de yngsta, sjunker fram till 25 års ålder för att sedan återigen öka. Bland äldre sjunker valdeltagandet i snabb takt efter 80 års ålder. Det finns tydliga könsskillnader bland både yngre och äldre. Fler kvinnor än män röstar upp till 45 års ålder, medan fler män än kvinnor röstar efter 75 års ålder.
Valdeltagande i riksdagsvalet 2022 efter ålder
Andel (%) av röstberättigade
Riksdag
I 1921 års riksdagsval fick svenska kvinnor rösta och var också valbara för första gången. Trots detta var det få kvinnor som blev invalda i riksdagen under de första årtiondena. I valet 1921 valdes fem kvinnor in, vilket motsvarade drygt en procent av platserna. Nästa val minskade andelen kvinnor till knappt en procent, men ökade sedan i varje val fram till 1991. Då sjönk andelen kvinnor i riksdagen med nästan fem procentenheter, till 33 procent.
Trendbrottet 1991 skapade en intensifierad debatt om representationen i svenska riksdagen. I nästföljande val, 1994, införde därför flera partier listor där varannan kandidat var kvinna och varannan man. Att på detta sätt varva kandidaterna på valsedlarna brukar kallas för varannan damernas.
Först efter riksdagsvalet 1994 uppnåddes en jämn könsfördelning i riksdagen, med minst 40 procent kvinnor och minst 40 procent män. Under de senaste 25 åren har andelen kvinnor varit cirka 45 procent och andelen män cirka 55 procent. Sveriges riksdag har ännu aldrig haft fler kvinnor än män.
Riksdagens sammansättning 1919-2022
Könsfördelning (%)
Könsfördelningen bland de valda till riksdagen varierar mellan partierna. Vänsterpartiet har den högsta andelen kvinnor som är ledamöter med 71 procent kvinnor och 29 procent män. Sverigedemokraterna har den högsta andelen ledamöter som är män, med 74 procent män och 26 procent kvinnor. Även Miljöpartiet och Kristdemokraterna har en ojämn könsfördelning bland sina ledamöter, medan Liberalerna, Centerpartiet. Socialdemokraterna och Moderaterna ligger inom intervallet 40/60 och har en jämn könsfördelning bland sina ledamöter i Riksdagen.
Valda till riksdagen efter parti, september 2022
Antal och könsfördelning (%)
| Centerpartiet | 13 | 11 | 54 | 46 |
| Kristdemokraterna | 6 | 13 | 32 | 68 |
| Liberalerna | 9 | 7 | 56 | 44 |
| Miljöpartiet | 12 | 6 | 67 | 33 |
| Moderaterna | 32 | 36 | 47 | 53 |
| Socialdemokraterna | 53 | 54 | 50 | 50 |
| Sverigedemokraterna | 19 | 54 | 26 | 74 |
| Vänsterpartiet | 17 | 7 | 71 | 29 |
| Totalt | 161 | 188 | 46 | 54 |
Valda till riksdagen efter parti, september 2022
Könsfördelning (%)
Inför riksdagsvalet nomineras kandidater av sina respektive partier som väljarna sedan kan rösta på. Det är färre kvinnor än män som blir nominerade till riksdagen men könsfördelningen är ändå jämn med 44 procent kvinnor och 56 procent män. Bland valda kandidater är 46 procent kvinnor och 54 procent män.
Nominerade och valda i riksdagsvalet 2022 efter inrikes/utrikes födda
Antal och könsfördelning (%)
| Nominerade | Valda | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Födelseland | Antal | Könsfördelning | Antal | Könsfördelning | ||||
| Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | |
| Födda i Sverige | 2387 | 3041 | 44 | 56 | 152 | 169 | 47 | 53 |
| Utrikes födda | 331 | 398 | 45 | 55 | 9 | 19 | 32 | 68 |
| Totalt | 2718 | 3439 | 44 | 56 | 161 | 188 | 46 | 54 |
Bland utrikes födda är 45 procent av de nominerade till riksdagen kvinnor och 55 procent män. Efter riksdagsvalet är könsfördelningen ändå ojämn och endast 32 procent av de valda utrikes födda är kvinnor och 68 procent män.
Nominerade och valda i riksdagsvalet 2022, efter inrikes/utrikes födda
I riksdagen har könsfördelningen bland ordföranden i utskotten varit jämn under en lång tid men är nu ojämn med 20 procent kvinnor och 80 procent män. Innan riksdagsvalet 2022 var ungefär hälften av ordförandena kvinnor och hälften män. Efter valet 2022 var en tredjedel av ordföranden kvinnor och två tredjedelar män. Sedan dess har andelen kvinnor sjunkit ytterligare.
Ordföranden i riksdagens utskott
Könsfördelning (%)
Regering och regeringskansli
Könsfördelningen i olika befattningar i Regeringskansliet varierar. Bland statsråden är 43 procent kvinnor och 57 procent män. För statssekreterare är könsfördelningen ojämn med 38 procent kvinnor och 62 procent män.
Den största förändringen över tid syns bland chefstjänstemän, där det 2024 är 55 procent kvinnor och 45 procent män, jämfört med en nivå på 11 procent kvinnor och 89 procent män för 40 år sedan.
Regering och regeringskansli efter position 1985, 2000 och 2024
Könsfördelning (%)
| Befattning | 1985 | 2000 | 2024 | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | |
| Statsråd | 25 | 75 | 55 | 45 | 43 | 57 |
| Statssekreterare | 12 | 88 | 38 | 62 | 38 | 62 |
| Chefstjänstemän | 11 | 89 | 27 | 73 | 55 | 45 |
Statsråd inklusive statsminister
Könsfördelning (%)
Statligt ägda företag
Statligt ägda företag har under en 20-årsperiod gått från att ha en ojämn könsfördelning till att 2023 ha en jämn könsfördelning på alla poster. I den statliga bolagsportföljen finns 44 hel- och delägda bolag.
Styrelser och ledning i statligt hel- och delägda företag 2002 och 2023
| 2002 | 2023 | |||
| Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | |
| Styrelseordförande | 13 | 87 | 45 | 55 |
| Verkställande direktör | 12 | 88 | 53 | 47 |
| Styrelseledamöter | 37 | 63 | 51 | 49 |
Kommun och region
Kvinnor kunde väljas in i kommun- och stadsmannavalen från 1909, men det var först tio år senare som de kunde rösta i kommun- och landstingsfullmäktigeval på samma villkor som män.
Under 1900-talet gick Sverige från kommunfullmäktige som enbart bestod av män till en jämn könsfördelning 1994, med minst 40 procent kvinnor och minst 40 procent män. I 30 år har nu andelen kvinnor i kommunfullmäktige legat strax över 40 procent och andelen män strax under 60 procent. Det kan ifrågasättas om könsfördelningen är jämn när den stannar på en nivå nära 40/60 under så lång tid utan att närma sig 50/50.
Valda till kommunfullmäktige 1919-2022
Könsfördelning (%)
Könsfördelningen i de olika kommunfullmäktigeförsamlingarna är inte alltid jämn, och skillnaderna har ökat över tid. År 2014 hade en femtedel av Sveriges kommuner en ojämn könsfördelning, vilket ökade till mer än en fjärdedel efter valet 2022.
Könsfördelning i kommunfullmäktige 2014, 2018 och 2022
Antal kommunfullmäktige inom respektive intervall
| 2014 | 2018 | 2022 | |
|---|---|---|---|
| 60-100 % kv, 0-40 % m | - | - | 1 |
| 55-60 % kv, 40-45 % m | 3 | 6 | 1 |
| 45-55 % kv, 45-55 % m | 113 | 104 | 108 |
| 40-45 % kv, 55-60 % m | 111 | 104 | 100 |
| 0-40 % kv, 60-100 % m | 63 | 76 | 80 |
Det är totalt sett färre nominerade kvinnor än män till kommun- och regionval, både inrikes och utrikes födda.
Bland valda ledamöter till regionfullmäktige är utrikes födda kvinnor fler än utrikes födda män, med en könsfördelning på 55 procent kvinnor och 45 procent män. I övriga fall är kvinnorna färre än männen, både i kommun och region.
Nominerade och valda i kommun- och regionval efter inrikes/utrikes födda 2022
Antal och könsfördelning (%)
| Regionfullmäktige | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Antal | Könsfördelning | Antal | Könsfördelning | |||||
| Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | |
| Födda i Sverige | 4781 | 6317 | 43 | 57 | 752 | 803 | 48 | 52 |
| Utrikes födda | 708 | 787 | 47 | 53 | 93 | 72 | 56 | 44 |
| Totalt | 5 489 | 7 104 | 44 | 56 | 845 | 875 | 49 | 51 |
| Kommunfullmäktige | ||||||||
| Födda i Sverige | 19539 | 27113 | 42 | 58 | 4977 | 6578 | 43 | 57 |
| Utrikes födda | 2448 | 2913 | 46 | 54 | 481 | 561 | 46 | 54 |
| Totalt | 21987 | 30026 | 42 | 58 | 5 458 | 7 139 | 43 | 57 |
Det politiska arbetet i en kommun eller region leds av en kommun- eller regionstyrelseordförande. Ungefär en tredjedel av Sveriges 290 kommuner har efter valet 2022 en kvinna som kommunstyrelseordförande och två tredjedelar av kommunerna har en man. Det har hittills aldrig varit en jämn könsfördelning på denna post.
I regionstyrelserna är könsfördelningen jämn på ordförandeposten sedan valet 2010.
Kommunstyrelsers ordförande 2007, 2011, 2015 och 2023
Könsfördelning (%)
Regionstyrstyrelsers ordförande 2007, 2011, 2015 och 2023
Könsfördelning (%)
| År | 2007 | 2011 | 2015 | 2023 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | |
| Regionstyrelse | 35 | 65 | 45 | 55 | 45 | 55 | 50 | 50 |
Sammantaget i Sveriges kommuner är 44 procent av de förtroendevalda politikerna i facknämnder kvinnor och 56 procent är män. Könsfördelningen varierar beroende på typ av nämnd. Det område som har mest ojämn könsfördelning är tekniska, miljö- och trafiknämnder där 30 procent är kvinnor och 70 procent är män.
Förtroendeuppdrag i kommuner efter facknämnd 2023
Könsfördelning (%)
I regionerna är könsfördelningen i facknämnderna totalt mycket jämn fördelad med hälften kvinnor och hälften män. Även i de regionala nämnderna varierar könsfördelningen på typ av nämnd, men skillnaderna är mindre.
Förtroendeuppdrag i regioner efter facknämnd 2023
Könsfördelning (%)
Avhopp från förtroendeuppdrag
Under mandatperioden 2018–2022 lämnade 22 procent av kvinnorna och 20 procent av männen sina uppdrag i kommunfullmäktige i förtid. Detta är en minskning för kvinnorna jämfört med 2014–2018. Männens avhopp förblev oförändrade.
Avhoppen är ojämnt fördelade mellan olika grupper. Det är framför allt unga kvinnor som lämnar sina uppdrag i förtid. Under 2018–2022 lämnade 41 procent av kvinnorna i åldern 18–29 år sina uppdrag, jämfört med 36 procent av männen i samma åldersgrupp.
Valda kandidater som lämnat kommunfullmäktige innan mandatperiodens slut efter ålder och mandatperiod
Andelar (%) i respektive åldersgrupp
| Ålder | Mandatperiod | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2002 -2006 | 2006 -2010 | 2010 -2014 | 2014 -2018 | 2018 -2022 | ||
| 18-29 år | Kvinnor | 41 | 41 | 46 | 45 | 41 |
| Män | 36 | 36 | 42 | 40 | 36 | |
| 30-49 år | Kvinnor | 22 | 23 | 27 | 29 | 27 |
| Män | 17 | 19 | 19 | 23 | 22 | |
| 50-64 år | Kvinnor | 14 | 12 | 15 | 18 | 18 |
| Män | 11 | 12 | 14 | 17 | 17 | |
| 65+ år | Kvinnor | 12 | 12 | 13 | 14 | 17 |
| Män | 16 | 15 | 16 | 16 | 18 | |
| Totalt | Kvinnor | 19 | 18 | 22 | 24 | 22 |
| Män | 15 | 16 | 18 | 21 | 20 | |
Politikers utsatthet
Brottsförebyggande rådet (Brå) genomför vartannat år en undersökning om trygghet bland politiker. Ledamöter i Sveriges riksdag, region- och kommunfullmäktige får då svara på frågor om de utsatts för trakasserier, hot och våld samt vilka konsekvenser detta har fått.
Resultaten visar att nästan var tredje förtroendevald kvinna uppger att hon blivit utsatt för hot, våld eller trakasserier på grund av sitt politiska uppdrag. Bland män är andelen något lägre. Yngre politiker, både kvinnor och män uppger oftare att de blivit utsatta.
Kvinnor är mer utsatta än män i alla åldersgrupper, förutom i åldersgruppen 40–49 år där fler män är utsatta, samt i den äldsta åldersgruppen där andelen är nästan lika stor. Den största skillnaden finns i åldersgruppen 30–39 år, där över 40 procent av kvinnorna och cirka 30 procent av männen har blivit utsatta.
Förtroendevalda utsatta för hot, våld och trakasserier under 2022
Andel (%)
Vilken politisk församling den förtroendevalda tillhör påverkar också utsattheten. Bland riksdagspolitiker har två av tre blivit utsatta för trakasserier, hot eller våld. Kvinnor är något mer utsatta än män, men skillnaden är liten.
Förtroendevalda utsatta för hot, våld och trakasserier under 2022 efter politisk församling
Andel (%)
Resultaten visar också hur de förtroendevalda påverkas av trakasserier, hot och våld. Mer än hälften av de utsatta kvinnorna uppger att händelserna har fått någon form av konsekvens för deras uppdrag. Strax under 40 procent av de utsatta männen uppger att det har lett till konsekvenser för deras uppdrag.
Den vanligaste konsekvensen bland de som utsattes 2022 är att de förtroendevalda begränsar sin aktivitet på sociala medier. Nästan 60 procent av kvinnorna och nästan hälften av männen uppger detta. Det är också vanligt att de undviker att engagera sig eller uttala sig i specifika politiska frågor.
Konsekvenser av utsatthet bland förtroendevalda
Andel (%) av de som blivit utsatta för hot och/eller oro under 2022
Sverige i EU
Efter valet till EU-parlamentet 2024 är könsfördelningen bland kandidaterna fortfarande ojämn. Av de totalt 720 ledamöterna är 39 procent kvinnor och 61 procent män. Andelen kvinnor har minskat något i jämförelse med valet 2019.
Europaparlamentets sammansättning 1999-2024
Könsfördelning (%)
I det svenska valet till EU-parlamentet 2024 valdes 21 svenska politiker in. Av dessa är 62 procent kvinnor och 38 procent män. Detta innebär att Sverige har en högre andel kvinnor bland sina valda kandidater jämfört med genomsnittet i EU-parlamentet.
Valda kandidater i svenska val till Europaparlamentet, 1999-2024
Könsfördelning (%)
Näringsliv
Ett område som länge tillhört de med den minst jämna könsfördelningen är börsbolagens styrelser. Styrelsesammansättningen har under lång tid närmat sig 40/60 med 36 procent kvinnor och 64 procent män år 2023.
År 2023 var 10 procent av styrelseordföranden kvinnor och 90 procent män. 14 procent av börsföretagen har en kvinna som verkställande direktör, 86 procent har en man.
Även bland styrelsemedlemmar i aktiebolag har könsfördelningen gått mot att bli jämnare med 35 procent kvinnor och 65 procent män år 2023. Noterbart är att mer än hälften av kvinnorna som var styrelsemedlemmar i aktiebolag är suppleanter medan en tredjedel var styrelseledamöter. Bland männen var drygt hälften styrelseledamöter och en knapp fjärdedel suppleanter. Det innebär att även om fördelningen totalt sett närmat sig jämn könsfördelning, har männen i högre grad rösträtt på styrelsemöten än kvinnor, eftersom suppleanters rösträtt är beroende av frånvaro av en ordinarie styrelseledamot.
Styrelser och ledning i börsföretag 2023
Antal och könsfördelning (%)
Totalt sett kan könsfördelningen anses jämn i chefsled med 42 procent kvinnor och 58 procent män. Kvinnor och män har dock ofta chefstjänster i olika sektorer. I regionerna var chefsledet år 2023 kvinnodominerat med 75 procent kvinnor på chefsposterna och 25 procent män. Den jämnaste könsfördelningen fanns i statlig sektor där 52 procent av cheferna var kvinnor och 48 procent män.
Styrelsemedlemmar efter funktion i aktiebolag år 2021
Procentuell fördelning (%), antal och könsfördelning (%)
| Funktion | Procentuell fördelning | Könsfördelning | ||
| Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | |
| Styrelseordförande | 5 | 13 | 18 | 82 |
| Styrelseledamöter | 34 | 54 | 25 | 75 |
| Suppleant | 52 | 24 | 54 | 46 |
| Övrigt | 9 | 9 | 35 | 65 |
| Totalt procent | 100 | 100 | 35 | 65 |
| antal | 266 500 | 499 200 | ||
Chefer
Varken privat eller offentlig sektor hade år 2023 jämn könsfördelning på chefsposterna. I privat sektor var 35 procent av cheferna kvinnor och 65 procent var män. I offentlig sektor var 71 procent av cheferna kvinnor och 29 procent män.
Chefer efter sektor 2023
Antal i hundratal och könsfördelning (%)
Ett tydligt mönster var att andelen kvinnor bland chefer i både privat och offentlig sektor var lägre än andelen kvinnor bland de anställda. Det motsatta gällde för män som var överrepresenterade på chefsposter jämfört med andel män av de anställda.
I offentlig sektor var andelen kvinnor bland cheferna relativt hög, men fortfarande lägre än andelen kvinnor bland de anställda. Detta indikerar att även i sektorer där kvinnor var i majoritet bland de anställda, nådde de inte lika ofta upp till chefspositioner som män gjorde.
Chefer och samtliga anställda inom privat och offentlig sektor 2023
Könsfördelning (%)
Så här långt har vi hunnit
Föräldraförsäkringen 1974-2024
Äldre utgåvor
Här hittar du tidigare års utgåvor av På tal om kvinnor och män:
Kommentarer
1Antal år sedan senaste invandring