Medellivslängd – mått med gamla anor
Publicerad: 2013-12-09
Uppgifter om medellivslängd väcker ofta intresse. Enkelt att räkna fram, skulle man kunna tro. Men det korrekta måttet består av beräkningar i flera steg, med utgångspunkt i befolkningens storlek och antal avlidna i olika åldrar.
Den fullständiga benämningen på det vi i vardagligt tal kallar medellivslängd är återstående förväntad medellivslängd. Man kan väl bara ta den genomsnittliga åldern för dödsfall ett visst år för att erhålla medellivslängden? Nej, det är något mer avancerat än så.
Tillkomsten av metoderna för att beräkna medellivslängd sammanfaller med uppkomsten av ämnena demografi och epidemiologi och har därför gamla anor. Beräkningarna baseras på så kallade livslängdstabeller. En sådan användes första gången 1662 av John Graunt för att analysera dödligheten i London. Den första livslängdstabellen för ett helt land gjordes för Sverige i mitten av 1700-talet.
Det är egentligen inte så många uppgifter som behövs för att räkna fram medellivslängden, men beräkningarna görs i flera olika steg. Livslängdstabellen som används som exempel här bredvid avser kvinnor 2012. Måttet är ett sätt att sammanfatta dödlighet och överlevnad för alla åldrar samtidigt.
Utgångspunkten är befolkningens storlek och antalet dödsfall i de olika åldrarna under det aktuella året. Med hjälp av dessa uppgifter beräknas dödsrisker för varje ålder. Dödsriskerna, som syns i (2) i tabellen, uttrycker sannolikheten att avlida i en viss ålder. I tabellen anges dödsriskerna per 1 000 personer.
Livslängdsberäkningen görs för en hypotetisk standardbefolkning på 100 000 personer. (3) Denna befolkning tilldelas dödsriskerna som observeras i de olika åldrarna ett visst år. Enligt 2012 års dödsrisk för nyfödda flickor är det 229 av 100 000 som avlider innan de fyllt ett år. (4) Det betyder att vid den första födelsedagen är det 99 771 som fortfarande är i livet:
100 000-229 = 99 771
Under det andra levnadsåret är det ytterligare 12 flickor som avlider. På detta sätt minskar antalet kvarlevande (3) uppåt i åldrarna tills det inte längre återstår några kvarlevande, vilket brukar vara vid ungefär 110 års ålder. I Sverige är dödligheten låg bland barn, unga och medelålders personer. Vid 65 års ålder är fler än 92 000 kvinnor fortfarande vid liv. Det är alltså bara drygt 7 procent av kvinnorna som avlider före sin 65-årsdag. Nästan 2 000 kvinnor, 2 procent, lever fortfarande vid 100 års ålder.
Nu ska de olika livslängderna räknas ihop. Först summeras levnadsåren för alla personer per ålder, se (5) i tabellen. Alla som överlever ett åldersintervall bidrar med ett år och de som avlider bidrar med ett halvt år. Detta antagande fungerar i alla åldrar utom för det första levnadsåret. Där är inte dödsfallen jämnt fördelade runt födelsedagen utan samlas i tid kort efter födelsen. De som avlider under första levnadsåret bidrar med cirka 0,15 år i länder som Sverige där dödligheten är låg bland nyfödda barn.
Nästa steg är att summera alla genomlevda år för alla åldrar i den hypotetiska standardbefolkningen. (6) Med start i den äldsta åldern summeras levnadsåren ner till det första året.
Den återstående medellivslängden (7) fås genom att summan av antalet genomlevda år (6) divideras med antalet kvarlevande personer i början av en ålder (3). Den återstående medellivslängden från födelsen blir:
8 353 998/100 000 = 83,54 år
Om vi i stället vill ha den återstående medellivslängden vid exempelvis 65 eller 100 års ålder är det bara att läsa av i (7). Vid dessa åldrar återstod i genomsnitt 21 år respektive knappt 2 år.
Ger inte svaret på hur länge vi lever
I vår hypotetiska standardbefolkning är den återstående medellivslängden vid födelsen exakt samma sak som medelåldern för dödsfallen. Därför kan det tyckas att beräkningen av medellivslängd är onödigt krånglig.
Anledningen till att man inte bara kan använda den genomsnittliga åldern vid dödsfall är att födelseårgångar är olika stora. En vinst med att ställa upp livslängdstabeller med en standardbefolkning är att vi kan justera för detta. Då kan vi också på ett bra sätt jämföra återstående medellivslängd mellan kvinnor och män i olika länder och för olika tidsperioder.
Måttet medellivslängd svarar inte på frågan hur länge vi kommer att leva. Det är ett livslängdsmått bara om dödligheten förblir densamma som för det år eller den period som beräkningen görs. Vill vi veta hur länge en viss födelseårgång faktiskt kommer att leva måste vi vänta tills alla personer i årgången har dött, vilket tar drygt 100 år.
Förhållandevis få dör före 65
Antal kvarlevande år 2012 per ålder av 100 000 hypotetiskt födda kvinnor och män i Sverige
Kvinnor lever längre än män
Antal avlidna år 2012 i olika åldrar av 100 000 hypotetiskt födda kvinnor och män i Sverige
Dödsriskerna 2012 ger en medellivslängd vid födelsen på 83,5 år för kvinnor och 79,9 år för män. Diagrammen visar antalet kvarlevande och antalet avlidna för olika åldrar för kvinnor och män i Sverige när standardbefolkningen används.
Den vanligaste åldern vid dödsfallet är 88 år för kvinnor och 86 år för män. Åldern med hälften kvarlevande, 86 år för kvinnor och 82 år för män, kallas också den sannolika återstående livslängden.
Kontakt
- Telefon
- 010-479 49 97
- E-post
- orjan.hemstrom@scb.se