Värdet av det ideella arbetet i Sverige uppskattas till 131 miljarder kronor för 2014. Det motsvarar 3,32 procent av BNP, vilket är något större än detaljhandelns värde samma år. Mest bidrog ideellt arbete i idrottsföreningar och organisationer med social inriktning.

Nästan varannan svensk ägnar sig regelbundet åt något slags ideellt arbete, eller frivilligt arbete som det också kallas för. År 2014 arbetade 3 750 000 personer 676 miljoner timmar ideellt i Sverige. Till det ideella arbetet räknas allt det arbete som utförs obetalt och inom ramen för en ideell organisation inom det civila samhället. Det kan till exempel handla om att vara förtroendevald i en intressepolitisk organisation, att vara fotbollstränare i en idrottsförening eller att leda studiecirklar i en kulturförening.

För första gången har det ideella arbetet i Sverige värderats ekonomiskt. Det har gjorts i ett samarbete mellan Ersta Sköndal Bräcke högskola och SCB. Idag inkluderas inte värdet av ideellt arbete i Sverige i beräkningen av BNP. I BNP finns det civila samhällets produktion med, som omfattas av befintlig ekonomisk statistik. Förädlingsvärdet var 126 miljarder kronor år 2014. Men där räknas inte det ideella arbetet in. Om man gjorde det skulle det civila samhällets totala ekonomiska bidrag till BNP mer än fördubblas. Det totala förädlingsvärdet skulle då vara 257 miljarder kronor.

Det finns fördelar med att värdera det ideella arbetet i ekonomiska termer, till exempel att det synliggörs ytterligare i samhället. En utmaning med att göra det är att hitta en rättvisande metod för att fastställa värdet.

Värdet större än detaljhandeln

Värdet av det ideella arbetet kan jämföras med andra delar av samhället eller branscher i Sverige. Detaljhandeln bidrog till exempel år 2014 med 3,27 procent av BNP, vilket alltså var något mindre än värdet av det sammanlagda ideella arbetet i Sverige.

Vi kan också jämföra med de pengar som ideella organisationer får från stat, landsting och kommuner. Det omfattade 54 miljarder kronor år 2014, alltså mindre än hälften av de 131 miljarder som det ideella arbetet värderas till.

Män och medelålders mest aktiva

Av de totalt 131 miljarder kronor som det ideella arbetet kan värderas till 2014 bidrog män med en större andel än kvinnor. Männen bidrog med 57,7 procent och kvinnorna med 42,3 procent.

Det finns flera orsaker till att männens bidrag är större. Det är exempelvis fler män än kvinnor som arbetar ideellt. Män arbetar även i genomsnitt fler timmar ideellt. Det finns också skillnader mellan kvinnor och mäns löner i civilsamhället, vilket påverkar värderingen av det ideella arbetet.

När det gäller olika åldersgruppers frivilligarbete bidrog personer mellan 45–59 år mest.

Värde av ideellt arbete per åldersgrupp

Ekonomiskt värde av ideellt arbetade timmar i miljarder kronor 2014, efter ålder från 15 år och äldre.

Källa: SCB och Ersta Sköndal Bräcke högskola

Värdet störst från idrottsföreningar och hjälporganisationer

De två organisationsformer inom vilka det ideella arbetets värde bidrog mest var ’Organisationer med social inriktning’ och ’Idrottsorganisationer’. De bidrog tillsammans med 45,7 miljarder 2014. Hjälporganisationer är exempel på organisationer med social inriktning.

Andra organisationsformer där det ideella arbetet bidrog mycket var ’Intresseorganisationer och fackföreningar’ samt ’Fritidsorganisationer’. Hobbyklubbar är exempel på fritidsorganisationer.

Värde av ideellt arbete per område

Ekonomiskt värde av alla ideellt arbetade timmar i miljarder kronor 2014 utifrån organisationskategori.

Källa: SCB och Ersta Sköndal Bräcke högskola

En studie uppskattar värdet av det ideella arbetet i Storbritannien till 1,5 procent av BNP. I Kanada uppskattas värdet till cirka 1,7 procent av BNP.

När det gäller länder som USA och Australien finns det flera olika studier. Värdet skiljer sig mellan de olika beräkningarna – mellan 2 och 5 procent i USA, samt mellan 7 och 8 procent i Australien.

Skribent: Mats Wagndal och Ola Segnestam Larsson