Andelen barn i Sveriges storstadskommuner ökar. En utveckling som håller i sig de närmsta tio åren, enligt SCB:s befolkningsprognos. Allra störst andel barn finns i kommunerna runt storstäderna medan landsbygdskommuner har många äldre invånare.

Ett viktigt användningsområde för SCB:s befolkningsprognoser är olika former av samhällsplanering. För att bedöma framtida behov av vård, skola och omsorg är det intressant att titta just på utvecklingen för befolkningsgrupper som barn och äldre. Sedan år 2000 har Sveriges befolkning ökat med över en miljon. Den snabba befolkningstillväxten har dock inte sett likadan ut i alla åldersgrupper och inte heller i alla sorters kommuner. I prognosen används den indelning av landets kommuner i olika kommuntyper som görs av Sveriges kommuner och landsting (SKL).

De kommande åren väntas antalet födda barn i landet öka. Det beror till stor del på att den stora gruppen som föddes under babyboomen kring 1990 kommer att vara i åldrar då det är vanligt att få barn. Barnafödandet väntas sedan gå ned i slutet av 2020-talet och början av 2030-talet då ålderskullarna som är i barnafödande ålder är mindre, för att åter öka från mitten av 2030-talet.

Befolkningsutvecklingen för barn och ungdomar i olika kommuntyper påverkas främst av hur många som flyttar in och ut till andra kommuntyper samt utlandet, och av hur många barn som föds. Även om det sker dödsfall i de här åldrarna varje år, är det så ovanligt att det inte märkbart påverkar åldersstrukturen.

Fler barn i storstadskommuner

Befolkningsutvecklingen har särskilt stor påverkan på åldersstrukturen i storstäderna. I denna kommungrupp flyttar vanligen fler barn och ungdomar till en annan svensk kommuntyp eller utlandet än antalet som flyttar in. För att folkmängden i de yngre åldrarna inte ska minska måste födelseantalet vara tillräckligt högt för att kompensera för befolkningsminskningen som följer av flyttar och för de åldersgrupper som fyller 20 år och därmed lämnar barn- och ungdomsgruppen.

Under hela 2000-talet har höga födelseantal gjort att andelen 0–19 åringar ökat i storstäderna och så väntas det fortsätta fram till 2023. Därefter är antalet födslar inte längre tillräckligt många för att antalet barn och ungdomar ska fortsätta öka i lika hög takt som tidigare och vissa år minskar gruppen till och med något. Samtidigt väntas gruppen som är 20 år och äldre i kommungruppen ha en jämn ökningstakt under hela prognosperioden. Det resulterar i en relativ minskning av barn och ungdomar.

Färre barn och ungdomar efter 2026

I landsbygdskommuner och gruppen kommuner med pendling eller besöksnäring, nära mindre stad/landsbygd har andelen barn och ungdomar minskat under 2000-talet. Det gjorde att den typen av kommuner tog över positionen som minst barn- och ungdomstäta efter storstäderna. Andelen barn och ungdomar där väntas dock gå upp igen, samtidigt som den sjunker för storstäderna.

På sikt beräknas återigen storstäderna vara den kommungrupp som har den lägsta andelen barn och ungdomar i åldersgruppen 0–19 år. Störst andel barn och ungdomar är det oförändrat i de kommuner som ligger i närheten av storstäder eller större städer.

Som jämförelse har andelen barn och ungdomar i landet som helhet sjunkit under större delen av 2000-talet men sedan 2015 har den ökat igen. Så väntas det fortsätta de kommande åren, men från och med år 2026 väntas andelen barn och ungdomar sjunka varje år.

Andelen 0–19 år i befolkningen

Faktisk utveckling 2000–2017 och prognostiserad utveckling 2018–2040 för olika kommuntyper

Källa: SCB

Stora barnkullar ger fler över 80

Gruppen som är 80 år och äldre har generellt sett större vårdbehov än yngre, så för att planera framtida vård och äldreomsorg är det intressant att följa utvecklingen för den här gruppen. I den här åldern görs få flyttar, och de som sker är sällan långväga. Istället är det framförallt antalet döda och olika ålderskullars storlek som påverkar utvecklingen.

På sikt förväntas dödligheten i befolkningen visserligen gå ned men antalet döda i de här åldrarna beror mest på ålderskullarnas storlek. Till exempel föddes många personer under andra halvan av 1940-talet och de kommer nu upp i de här åldrarna. Därför visar prognosen att andelen 80 år och äldre ökar särskilt mycket under 2020-talet. Samtidigt går antalet dödsfall i de här åldrarna upp.

Under 2000-talet har andelen 80 år och äldre i storstadskommunerna passerats av kommungrupperna större stad och pendlingskommun nära storstad. För hela prognosen väntas andelen äldre vara lägre i de mer urbana kommungrupperna, storstäder och större städer och även kommunerna i närheten. Större andel äldre beräknas för mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner.

Andelen 80+ år i befolkningen

Faktisk utveckling 2000–2017 och prognostiserad utveckling 2018–2040 för olika kommuntyper

Källa: SCB