Till innehåll på sidan

Asylsökande driver på ekonomisk tillväxt

Publicerad: 2016-07-05

Ett rekordstort antal asylsökande kom till Sverige under hösten 2015. Utvecklingen har påverkat BNP-tillväxten, som mäter hur Sveriges ekonomi utvecklas. Under första kvartalet 2016 kan man uppskatta den här påverkan till 0,5 procentenheter.

I Nationalräkenskaperna kan man uppskatta de initiala effekterna av migrationsströmmarna eftersom de påverkar BNP på flera sätt. Bland annat ökar befolkningen och den offentliga konsumtionen.

I de svenska Nationalräkenskaperna räknas endast permanent bofasta i den folkbokförda befolkningen. Det betyder att det krävs både avsikt och rätt att stanna i Sverige i minst ett år för att räknas som ett svenskt hushåll. På grund av detta behandlas i praktiken alla asylsökande som om de ingår i utländska hushåll.

Asylsökandes konsumtion är tjänsteexport

Redovisningen i Nationalräkenskaperna skiljer sig åt när det gäller svenska respektive utländska hushåll. Konsumtion av svenska hushåll redovisas som hushållskonsumtion, medan konsumtion av hushåll som inte tillhör svensk ekonomi redovisas som utländsk konsumtion i Sverige och därmed som tjänsteexport.

För att uppskatta omfattningen av de asylsökandes konsumtion i Sverige har vi antagit att de ersättningar som Migrationsverket betalar ut direkt till asylsökande används för konsumtion. Med hjälp av uppgifter om hur utländska bankkort används i Sverige har vi även antagit att de asylsökande står för ytterligare en liten del av konsumtionen i Sverige. En liten påverkan på importen kan också uppskattas, då exempelvis en viss andel livsmedel och andra förnödenheter importeras för konsumtion av asylsökande.

Offentlig konsumtion påverkas mest

Den offentliga förvaltningens huvudsyfte är att tillhandahålla tjänster till samhället och hushållen. Även om dessa tjänster utförs åt asylsökande, ses inte tjänsterna som utländsk konsumtion utan betraktas som offentlig konsumtion i Nationalräkenskaperna. Uppgifter om kostnader knutna till migration, som är hämtade från statsbudgeten, har använts som underlag för att uppskatta effekterna av det ökade antalet asylsökande på offentlig konsumtion.

Av de statliga myndigheterna är det framförallt Migrationsverkets ökade utgifter som har påverkats av det ökade antalet asylsökande. Migrationsverket har anställt många nya handläggare för att hantera deras ökade antal ärenden. Då de asylsökande behöver boende ökar även Migrationsverkets inköp av boendetjänster kraftigt. Kommunernas konsumtion ökar eftersom asylsökande barn har rätt till skolgång samt att de även ansvarar för de ensamkommande barnen. Landstingens konsumtion ökar då asylsökande barn har rätt till sjukvård och vuxna har rätt till akut vård.

Ökad BNP-tillväxt när fler sökt skydd

Den offentliga konsumtionen samt tjänsteexporten och importen har ökat på grund av att fler personer har sökt skydd i Sverige. Detta får i sin tur påverkan på BNP för den totala ekonomin. Under första kvartalet 2016 var den totala BNP-tillväxten i Sverige 4,2 procent jämfört med samma kvartal året innan. De asylsökandes påverkan uppgick till 0,5 procentenheter. Statens och kommunernas konsumtion hade störst påverkan och stod för 0,2 procentenheter vardera.

BNP från användningssidan

Volymförändring kvartal 1 2016, i förhållande till motsvarande period föregående år (procent), bidrag till BNP samt asylsökandes bidrag till BNP (procentenheter)

  BNP från
användningssidan
Bidrag till
BNP total
Asylsökandes
bidrag till BNP
Hushållens konsumtion 3,1 1,4 0
Offentlig konsumtion 2,2 0,6 0,49
- Statens konsumtion 3,8 0,3 0,19
- Kommuners konsumtion 1,4 0,2 0,23
- Landstings konsumtion 2 0,1 0,08
Fast bruttoinvestering 7,3 1,6 0
Lagerinvestering   0,5 0
Export av varor och tjänster 2,8 1,2 0,05
Import av varor och tjänster 4,1 -1,6 -0,03
BNP totalt 3,7 3,7 0,51
BNP totalt kalenderkorrigerad 4,2    

Fortsatta effekter på BNP under 2016

Antalet asylsökande nådde sin topp i oktober 2015 med drygt 39 000 personer. Även om antalet nya asylsökande minskat kraftigt sedan början av 2016 har Migrationsverket långa handläggningstider och många inskrivna i mottagningssystemet. Detta innebär ökade utgifter för staten för asylsökande, eftersom de får vänta på besked om de ska få stanna i Sverige. Under 2016 väntas utgifterna öka ytterligare, till 50,5 miljarder kronor.

I slutet av 2015 fick kommunerna ett extra tillskott på cirka 10 miljarder för att hantera det ökade antalet asylsökande. Inkluderar man extratillskottet beräknas utgifterna uppgå till totalt 59,3 miljarder under 2016. Det är en ökning på knappt 40 miljarder jämfört med 2015. Om dessa pengar används fullt ut för utgifter i form av konsumtion, export av tjänster eller investeringar kommer det att ge ett bidrag till BNP på cirka 1,0 procentenheter för helåret 2016.

BNP per capita ger en annan bild

Även Sveriges folkbokförda befolkning har ökat snabbare än vanligt de senaste åren på grund av ökad flyktinginvandring, det vill säga de asylsökande som fått uppehållstillstånd. Vid ett sådant tillfälle kan man få en bredare bild av den ekonomiska utvecklingen genom att titta på BNP per capita, där den ekonomiska utvecklingen ställs i relation till befolkningen. BNP per capita beräknas genom att BNP divideras med den folkbokförda befolkningen.

För årets första kvartal har BNP per capita stigit med 3,1 procent jämfört med samma kvartal året innan. Det är en klart svagare utveckling än för totala BNP-utvecklingen, vilket man kan se i diagrammet. För denna uträkning har vi använt ett genomsnitt av befolkningen under första kvartalet.

Eftersom de asylsökande påverkar BNP-utvecklingen, men inte är en del av den folkbokförda befolkningen kan det vara intressant att se hur BNP per capita utvecklar sig om även dessa räknas med i befolkningsutvecklingen. Vid en sådan beräkning blir tillväxten i BNP per capita 2,1 procent för samma period. I tider med omfattande befolkningsrörelser kan det därför vara bra att studera olika beräkningar av BNP-utvecklingen.

Kalenderkorrigerad BNP och BNP per capita

Årlig procentuell utveckling kvartal 1 2000-kvartal 1 2016

Diagram: Kalenderkorrigerad BNP och BNP per capita, årlig procentuell utveckling kvartal 1 2000- kvartal 1 2016. 

Kontakt

Daniel Lennartsson, statistiker, SCB

Telefon
010-479 64 29
E-post
daniel.lennartsson@scb.se

Maria Pettersson

Telefon
010-479 67 88
E-post
maria.pettersson@scb.se