SCB får ofta frågor om hushållens inkomster. Att kunna jämföra inkomster för hushåll är viktigt, men det är inte lika lätt som att jämföra inkomster för individer. Statistikskolan reder ut problematiken.

Hushållens inkomster är ett vanligt ämne för frågor till SCB. De rör exempelvis var gränserna går för hög­inkomst­hushåll och låg­inkomst­hushåll. Svaret på dessa frågor är att det inte finns några officiella gränser.

Trots det är det intressant att kunna göra jämförelser mellan hushållens inkomster. Men det finns vissa saker som är viktiga att tänka på för att jämförelsen ska bli relevant. 

Disponibel inkomst är hushållets alla inkomster

När SCB redovisar hushållens inkomster är det i de allra flesta fall den disponibla inkomsten som är inkomst­måttet. I den disponibla inkomsten ingår alla hushållens inkomster.

Vi ska i den här artikeln titta på den disponibla inkomsten för två olika hushåll för att försöka avgöra om de har hög eller låg inkomst. Det ena hushållet är ett singel­hushåll, det vill säga en ensam­stående person utan barn, som har en disponibel inkomst på 275 000 kronor per år. Det andra hushållet består av två vuxna och tre barn och har en disponibel inkomst på 550 000 kronor, trebarns­familjen har alltså dubbelt så hög inkomst som singel­hushållet.

Statistiken för hushållens inkomster visar att medianvärdet för samtliga hushåll i Sverige 2014 var 335 000 kronor. Det motsvarar nästan 28 000 kronor per månad. Det betyder att vårt singel­hushåll har en disponibel inkomst som ligger betydligt under median­värdet, medan vår trebarns­familj ligger högt över. Vi kan precisera oss ytterligare. Singel­hushållet tillhör de 40 procent av hushållen som har lägst inkomst, medan barn­familjen tillhör de 25 procent som har högst inkomst.

Kan man då säga att singelhushållet är ett låg­inkomst­hushåll och barn­familjen ett hög­inkomst­hushåll? Nej, så enkelt är det inte. Om vi tittar på median­värdena för singel­hushåll respektive tre­barns­familjer så ser vi att beloppen ligger på 177 000 kronor respektive 591 000 kronor.

Vårt singel­hushåll har alltså en relativt hög inkomst för att vara singel­hushåll, så hög att det tillhör de 25 procent av singel­hushållen som har högst inkomst. Vår tre­barns­­familj däremot har en relativt låg inkomst för att vara tre­barns­­familj, så låg att den tillhör de 40 procent av tre­barns­familjerna som har lägst inkomst.

Nu har vi visat resultat som pekar i helt olika riktning vad gäller om våra två hushåll kan sägas ha hög eller låg inkomst. Det beror alltså på vilka vi jämför med. Ingen av dessa metoder är dock lämplig om man vill jämföra hushåll efter någon form av ekonomisk standard eller köpkraft.

Att dela den disponibla inkomsten med antalet hushålls­medlemmar och få fram disponibel inkomst per person som mått på ekonomisk standard är inte heller något bra alternativ. Skälet till det är att det medför stor­drifts­fördelar att bo tillsammans. Det är till exempel normalt inte dubbelt så hög boende­­kostnad för två personer som för en person.

Viktsystem för jämförelse mellan hushållstyper

För att kunna jämföra disponibel inkomst mellan olika typer av hushåll används därför ett viktsystem, en så kallad konsum­tions­enhets­skala, där konsumtionen är relaterad till hushållets samman­sättning. Varje person i hushållet tilldelas en vikt och den disponibla inkomsten divideras med summan av vikterna för hushållets medlemmar. Kvoten blir disponibel inkomst per konsum­tions­enhet, även kallat ekonomisk standard.

Storleken på vikterna, som fastställs av SCB, bygger på budget­­beräkningar för olika hushålls­typer. Beräkningarna innefattar utgifter för normal försörjning, bland annat boende, barnomsorg, mat och semester.

Enligt den senast genomförda beräkningen ser konsum­tions­enhets­skalan ut på följande sätt:

För vårt singelhushåll är det enkelt att räkna fram den ekonomiska standarden eftersom summan av vikterna i ett singel­hushåll är 1,00. Vårt singel­hushåll har alltså en ekonomisk standard på 275 000 kronor dividerat med 1,00 konsum­tions­enhet vilket är 275 000 kronor per konsumtions­enhet.

För trebarnsfamiljen ska den disponibla inkomsten på 550 000 kronor divideras med summan av 1,51 + 0,52 + 0,42 + 0,42 = 2,87. Resultatet blir cirka 192 000 kronor per konsumtions­enhet.

Nu kan vi jämföra dessa resultat med statistik om ekonomisk standard för alla hushåll. Vårt singel­hushåll, det som hade en disponibel inkomst på 275 000 kronor, tillhör de 40 procent av hushållen som har högst ekonomisk standard, medan tre­barns­familjen med 550 000 kronor tillhör de 30 procent som har lägst inkomst.

Som vi har sett varierar resultaten vid jämförelser mellan olika typer av hushåll beroende på metod. Men genom att använda konsum­tions­enhets­skalan kan vi alltså jämföra olika slags hushåll.