15 procent av Sveriges invånare har en disponibel inkomst som enligt EU:s definition kan innebära risk för fattigdom. Andelen har ökat sedan 2008 då cirka 12 procent hade en inkomst under gränsen för risk för fattigdom.

Av de som är födda utanför EU i Sverige har ungefär en av tre en disponibel inkomst under relativa fattigdomsgränsen.

Utrikes födda har lägre inkomster än personer födda i Sverige. Det gäller framför allt de första åren efter flytten till Sverige. För personer som bott i landet en längre tid är skillnaderna mindre. Inkomsterna skiljer sig åt för personer födda i olika länder. I föreliggande analys har inte hänsyn tagits till tid i landet för de utrikes födda.

I Sverige har inkomsterna efter skatt stigit mer än i många andra EU-länder under åren 2008–2014 och det har inneburit att gränsbeloppet för risk för fattigdom har höjts. Därmed har det också blivit allt svårare för många grupper i Sverige att hamna över den relativa fattigdomsgränsen. Några av dessa grupper är unga vuxna, äldre samt ensamstående med barn som i större utsträckning än andra har en inkomst som kan medföra risk fattigdom.

Även om en större andel befinner sig i risk för fattigdom 2014 jämfört med 2008 tillhör Sverige fortfarande de länder som har en lägre andel med inkomst under den relativa fattigdomsgränsen jämfört med EU-genomsnittet. Skillnaden i risk för fattigdom mellan Sverige och EU har minskat mellan 2008–2014 och motsvarar numera endast ett par procentenheter.

Skillnaderna i Sverige bland de största i EU

En av de grupper i Sverige som är överrepresenterad bland de med lägre inkomster är den del av befolkningen som är född utanför EU. I denna grupp av utrikes födda ingår till exempel födda i Bosnien, Chile och Irak. Mer än var tredje svensk född utanför EU befinner sig i risk för fattigdom. Det är en betydligt större andel jämfört med inrikes födda där drygt 12 procent har en inkomst som understiger 60 procent av medianinkomsten.

Sverige tillhör ett av de länder inom EU med störst skillnad mellan inrikes födda och födda utanför EU när det gäller risk för fattigdom. Om vi ser till hela EU är det ungefär dubbelt så vanligt bland personer födda utanför EU jämfört med de som är födda inom respektive land. I Sverige är andelen med en inkomst under gränsen för risk för fattigdom ungefär tre gånger högre i gruppen födda utanför EU jämfört med inrikes födda.

Högre risk för utrikes födda i många EU-länder

Andel som lever i risk för fattigdom 2014 bland inrikes födda respektive födda utanför EU, i åldern 18 år och äldre.

Diagrammet visar ett urval av länderna i EU. Länder som Storbritannien och Tyskland har en högre andel inrikes födda som lever i risk för fattigdom jämfört med Sverige. För personer födda utanför EU är det däremot högre risk för fattigdom i Sverige än i Storbritannien, Tyskland och en rad andra länder.

Inkomstfördelningen i Sverige, Belgien och Österrike är förhållandevis jämn sett till hela befolkningen. Däremot är skillnaderna mellan inrikes födda och födda utanför EU förhållandevis stora beträffande andelen i risk för fattigdom. I länder som Bulgarien, Storbritannien och Polen, med en generellt sett ojämn inkomstfördelning, är skillnaderna mindre mellan inrikes födda och födda utanför EU i jämförelse med EU-genomsnittet.

De som tillhör gruppen födda utanför EU och som bor i länderna i östra Europa har i regel invandrat från närliggande länder och har oftast arbetsmässiga skäl medan det är vanligare med asylinvandring i västra Europa. Risken för fattigdom är mindre bland de som arbetar än för de som står utanför arbetsmarknaden. Detta kan i sin tur vara en förklaring till den relativt låga nivån av risk för fattigdom i gruppen födda utanför EU i Bulgarien, Lettland och Polen.

Utbildningsnivån kan förklara

Även utbildningsnivån kan förklara den relativt höga nivån gällande risk för fattigdom bland födda utanför EU. I Sverige är det en större andel som har lägre än tre års gymnasieutbildning inom gruppen födda utanför EU jämfört med befolkningen i övrigt. De som saknar minst tre års gymnasieutbildning är överrepresenterade bland de som hamnar i risk för fattigdom.

I diagrammet nedan redovisas risk för fattigdom bland de som har högst två års gymnasieutbildning jämfört med de som har tre års högskoleutbildning eller längre.

I gruppen med högst 2-årig gymnasieutbildning är risk för fattigdom högre jämfört med de som har en längre eftergymnasial utbildning vilket gäller för Sverige och andra EU-länder. Skillnaderna i risk för fattigdom mellan olika utbildningsgrupper är större i Bulgarien, Lettland och Polen jämfört med EU-genomsnittet. Utbildning har stor betydelse för om en person hamnar i risk för fattigdom eller inte bland flera av länderna i östra Europa.

Eftergymnasial utbildning minskar risken

Andel som lever i risk för fattigdom 2014 bland personer med högst 2-årig gymnasieutbildning respektive de som har högskoleutbildning 3 år eller längre

I gruppen födda utanför EU, där både personer med kort respektive lång utbildning ingår, är risken för fattigdom högre än för alla i Sverige som har högst 2-årig gymnasieutbildning. Risk för fattigdom hos personer födda utanför EU uppgår till 34 procent, medan 25 procent av alla i Sverige med högst 2-årig gymnasieutbildning har en inkomst under relativa fattigdomsgränsen. Denna skillnad visar att risk för fattigdom till viss del påverkas av om en person är född i Sverige eller utanför EU även när jämförelsen görs med de som har högst 2-årig gymnasieutbildning.

De senaste åren har risk för fattigdom blivit allt vanligare bland personer i Sverige födda utanför EU. Utvecklingen för EU länderna i genomsnitt mellan åren 2009–2014 visar till skillnad från Sverige ingen generell ökning i risk för fattigdom bland personer födda utanför EU.

Risk för fattigdom bland inrikes födda i Sverige är ungefär lika vanligt som för fem år sedan trots att inkomsterna generellt sett har blivit mer ojämnt fördelade i hela befolkningen under perioden 2009–2014.

Andel som lever i risk för fattigdom 2009–2014

Redovisat efter inrikes födda respektive födda utanför EU.