Sverige är ett av de länder i Europa som har högst sysselsättningsgrad för inrikes födda. Samtidigt är skillnaden i sysselsättningsgrad stor mellan inrikes och utrikes födda i landet. Det är relativt vanligt att utrikes födda i Sverige upplevt hinder för att få ett arbete och bland dem som har ett arbete är det vanligt att känna sig överkvalificerad.

Sysselsättningsgraden, hur stor andel av befolkningen som är sysselsatta, varierar mellan olika länder i Europa. Sysselsättningsgraden varierar också inom olika grupper i landet, exempelvis mellan inrikes och utrikes födda. En undersökning i 26 länder i Europa beskriver situationen på arbetsmarknaden för utrikes födda år 2014.

Sysselsättningsgraden hög bland inrikes födda i Sverige

Sysselsättningsgrad i åldern 20–64 år. Inrikes och utrikes födda i olika länder i Europa, 2014

(Klicka för större bild)

En jämförelse mellan 26 länder i Europa visar att Sverige hade näst högst sysselsättningsgrad för inrikes födda år 2014. För utrikes födda placerade sig Sverige nära medelvärdet för länderna i undersökningen. Även Rumänien deltog i undersökningen, men på grund av en låg andel utrikes födda i befolkningen, och därmed i urvalet till undersökningen, kan inga resultat redovisas.

Sysselsättningsgraden bland inrikes födda var högst i Schweiz, 85 procent, följt av Sverige och Norge. Lägst sysselsättningsgrad bland inrikes födda hade Grekland med knappt 54 procent. Utrikes födda hade en lägre sysselsättningsgrad än inrikes födda i 18 av de undersökta länderna. Skillnaden mellan inrikes och utrikes födda var störst i Sverige, där sysselsättningsgraden för utrikes födda var 68 procent jämfört med 83 procent för inrikes födda, en skillnad på 15 procentenheter.

Andra länder med stor skillnad mellan inrikes och utrikes födda var Frankrike och Belgien, där skillnaden var nära 13 procentenheter. I dessa länder var dock sysselsättningsgraden lägre än i Sverige bland både inrikes och utrikes födda. Sverige låg högt relativt andra länder i undersökningen när det gäller sysselsättning bland inrikes födda och relativt nära medelvärdet när det gäller utrikes födda. I Frankrike och Belgien däremot låg sysselsättningsgraden för utrikes födda klart under medelvärdet för samtliga länder.

Stora skillnader mellan Europas länder

I sju av länderna var sysselsättningsgraden högre för utrikes födda än för inrikes födda. Bland dessa länder var skillnaden störst i Luxemburg och i Ungern, i båda dessa länder hade utrikes födda en sysselsättningsgrad som var 5 procentenheter högre än bland inrikes födda.

Situationen på arbetsmarknaden skiljer sig åt mellan olika grupper av utrikes födda, bland annat mellan personer födda i olika länder och personer som invandrat av olika skäl. Det finns stora skillnader mellan olika länder i Europa när det gäller andel av befolkningen 20–64 år som är utrikes födda. I flera länder som gått med i EU under 2000-talet är andelen utrikes födda låg – i Rumänien, Polen och Bulgarien var andelen mindre än 1 procent 2014.

Andelen utrikes födda var högst i Luxemburg, Schweiz och Cypern. ­Sverige kommer på fjärde plats. En skillnad mellan de tre länder som hade högst andel utrikes födda och Sverige var att utrikes födda i Sverige i huvudsak kommer från länder utanför EU, medan de övriga länderna hade en större andel utrikes födda från EU-länder.

Luxemburg har högst andel utrikes födda

Befolkningen i åldern 20–64 år efter födelseland, olika länder i Europa, 2014. Procent

(klicka för större bild)

Andelen av befolkningen som är utrikes födda varierar mellan olika länder. År 2014 var andelen utrikes födda i åldern 20–64 år mindre än 1 procent i Rumänien, Polen och Bulgarien jämfört med 51 procent i Luxemburg.

Även skälen till invandring skiljer sig åt mellan de olika länderna. I undersökningen fick de som invandrat ange skäl till invandringen. Att ha invandrat av familjeskäl var den vanligaste anledningen i alla länder förutom Grekland och Cypern. I Sverige uppgav nära sex av tio det som skäl. Näst vanligast var att man kommit till Sverige som flykting, cirka två av tio angav det som skäl till invandringen.

Bland personer som migrerat till Cypern hade mer än hälften gjort det av arbetsmarknadsskäl. Det kan jämföras med Lettland och Sverige, där var ­tionde utrikes född angett detta skäl för invandring. Av dem som invandrat av arbetsmarknadsskäl hade vissa ett arbete, eller erbjudande om arbete, innan de invandrade. I Sverige gällde det hälften av dem som invandrat av arbetsmarknadsskäl. Det kan jämföras med Finland och Estland där över 70 procent hade det. Men i de flesta länder var det mindre än varannan utrikes född som hade arbete eller erbjudande om ett arbete.

Språket hinder för att få arbete 

Utrikes födda kan ha svårigheter på arbetsmarknaden på grund av exempelvis språket eller värderingen av utländska meriter. Tre av tio utrikes födda i Sverige uppgav att de upplevt denna typ av hinder till att få ett arbete.

De som hade ett jobb tillfrågades om de kände sig överkvalificerade för sitt arbete. Andelen som kände sig överkvalificerade varierade mellan 9 procent i Ungern och 50 procent i Spanien. I flera av länderna var skillnaderna mellan inrikes och utrikes födda stora, där utrikes födda oftare ansåg sig vara överkvalificerade för sitt arbete. Sverige, Italien och Österrike var länder där en betydligt högre andel av de utrikes födda ansåg sig vara överkvalificerade för sitt arbete jämfört med inrikes födda. I Sverige ansåg sig 33 procent bland utrikes födda vara överkvalificerade för sitt arbete jämfört med 17 procent bland inrikes födda.

Var tredje utrikes född i Sverige känner sig överkvalificerad för sitt arbete

Andel anställda 20–64 år som känner sig överkvalificerade för sitt arbete. Inrikes och utrikes födda i olika länder i Europa, 2014. Procent

(Klicka för större bild)

Andelen som känner sig överkvalificerade för sitt arbete varierar mellan 50 procent i Spanien och 9 procent i Ungern. I de flesta länder i undersökningen är andelen som känner sig överkvalificerade högre bland utrikes födda.