Svenskarna äter ute mer
Publicerad: 2016-04-19
Varje månad köper vi mat för strax över 3 000 kronor per person. De senaste åren har vi lagt allt mer pengar på att äta ute. Men restaurangbranschen påverkas mer av konjunkturförändringar än livsmedelsbranschen.
I Sverige omsatte livsmedelsbranschen 261 miljarder och restaurangbranschen 99 miljarder under 2015. Det motsvarar cirka 3 000 kronor per person och månad, eller 18 procent av den totala hushållskonsumtionen. Samtidigt var ökningstakten 5 gånger så stor i restaurangbranschen (15,6 procent) som för livsmedelbranschen (3,2 procent) mellan 2007 och 2015 med hänsyn tagen till prisförändringar. Det bör dock påpekas att omsättningen inom restaurangbranschen även innefattar alkoholhaltiga drycker.
Trend per månad för försäljning inom livsmedel och restaurang
2010=100
Se faktaruta för en beskrivning av händelserna. Trendlinjen är baserad på ett index som är fastprisberäknat, kalenderkorrigerat och säsongsrensat. Detta för att enklare kunna jämföra livsmedel och restaurang mot varandra.
Om vi studerar en långsiktig trend är det tydligt att allt mer pengar läggs på restaurangmat. Livsmedelsbranschen uppvisar en stabil trendlinje med svag positiv trend, medan restaurangbranschen uppvisar en tydlig koppling till konjunkturen och är mer beroende av omvärldsfaktorer.
Under 2007–2015 har det skett två uppmärksammade händelser: finanskrisen och den sänkta restaurangmomsen. Under finanskrisen var det en tydlig nedåtgående trend för restaurangbranschen samtidigt som livsmedel upplevde en svagt positiv trend. Under andra halvan av 2011 stannade utvecklingen av och ökade sedan från och med 2012 i samband med den sänkta restaurangmomsen. Restaurangbranschen har haft en kraftigare ökning än livsmedelsbranschen sedan momssänkningen.
Procentuell fördelning av omsättning under 2007–2015
Genomsnittlig omsättning per månad, korrigerat för prisförändringar och kalendereffekter
Omsättningen i både restaurang- och livsmedelsbranschen varierar stort över ett år, men det finns både likheter och skillnader. Den absoluta höjdpunkten för båda branscherna är i december. I restaurangbranschen beror ökningen på julbordsförsäljningen och i livsmedelsbranschen är det julmaten som förklarar ökningen. Över 9 procent av all omsättning i livsmedelsbranschen sker i december, medan restaurang ligger strax under 9 procent för samma månad.
Som kontrast och som en reaktion på toppen i december utmärker sig januari med en låg andel av restaurang (6,7 %) och livsmedelsförsäljning (7,7 %).
Påsken är också en stor mathögtid, framförallt i hemmet. Eftersom påsken infaller i antingen mars eller april varje år så kan en påskeffekt utläsas. Omsättningen i livsmedelsbranschen var i genomsnitt 3,8 procent högre under en påskmånad medan den var 1,3 procent lägre i restaurangbranschen.
Under sommarmånaderna upplever både restaurang- och livsmedelsbranschen toppar. Detta kan delvis förklaras av turismen. Uteserveringarna öppnar och middagsgästerna strömmar till. I livsmedelsbranschen bidrar grillfester och semestrar till en hög omsättning.
Genomsnittlig månadsomsättning per person 2007–2015
Korrigerat för prisförändringar
Om vi tittar på hur omsättningen fördelas uppdelat per person och månad så ser vi att restaurang ökar och livsmedel minskar. Skillnaden mellan 2007 och 2015 inom livsmedel är dock endast 51 kronor per person och månad, medan det spenderas 80 kronor mer på restaurangbesök. Dessa tar ut varandra och matkontot har endast ökat med 29 kronor (3 017 kronor jämfört med 3 046 kronor) mellan 2007 och 2015. Bottennoteringen sker under finanskrisen år 2009 då vi handlade mat för cirka 50 kronor mindre än tidigare år.
Det finns även regionala skillnader när vi tittar på omsättning per person och månad. Omsättningen i restaurangbranschen i de tre största städerna är tre gånger högre än i övriga Sverige. Samtidigt är omsättningen per person i livsmedel högre i övriga landet jämfört med de tre största städerna. Totalt omsätter dock livsmedel och restaurang cirka 1 000 kronor mer per person och månad i storstäderna jämfört med övriga landet.
Fakta
I livsmedel ingår dagligvaruhandeln exklusive Systembolaget. Detta innebär livsmedelshandeln, samt specialiserad butikshandel med livsmedel och tobak. SNI-koderna: 47.11+47.21-47.24, 47.26 och 47.29.
För att räkna på omsättning per person har vi använt definitionen befolkning den 31 december för varje år.
Lagen om personalliggaren –
Infördes 1 januari 2007. Innebär att varje företag inom restaurang-, frisör-, eller tvätteribranschen måste föra en personalliggare där de antecknar vilka som är verksamma i företagets lokaler och när.
Kassaregisterlagen –
Infördes i juni 2007. Syftet är att försvåra fusk och underlätta kontroll av kassaregister.
Finanskris –
Finanskrisen började på den amerikanska lånemarknaden och fördjupades med Lehman Brothers konkurs i september 2008.
Sänkt restaurangmoms –
1 januari 2012 sänktes momsen på restaurangmat från 25 procent till 12 procent.
Kontakt
- Telefon
- 010-479 69 51
- E-post
- stefan.bjornsbacka@scb.se