Bruttonationalprodukten (BNP) är ett av de viktigaste samhällsekonomiska måtten. Den beskriver storleken på ett lands ekonomi och hur den har förändrats över tid. Om vi tittar tillbaka i tiden kan vi se att svensk ekonomi har haft både rekordår och kriser.

Totalt sett har den svenska ekonomin, eller Sveriges BNP, vuxit i stadig takt sedan 1950. Det året var summan av alla varor och tjänster i Sverige drygt 700 miljarder kronor mätt i dagens penningvärde. Det betyder alltså att storleken på Sveriges ekonomi mer än femdubblats.

BNP från användningssidan, försörjningsbalans, aggregerad, löpande priser, mnkr efter användning och år

Sämre tider ger minskad konsumtion

Men vi har också fått uppleva flera perioder då BNP ökat svagt, och i några fall till och med minskat. Det inträffar när tiderna blir sämre och folk får mindre pengar att röra sig med. Då minskar efterfrågan på varor och tjänster. När färre personer vill konsumera det företagen producerar måste företagen anpassa sig till det genom att dra ner på sin produktion. Färre producerade varor och tjänster leder till att BNP växer långsammare, eller till och med minskar.

Så har svensk tillväxt svängt

Vi ska nu titta på hur BNP har utvecklats sedan 1950, det vill säga hur tillväxten har ökat och minskat. Det har dels varit perioder med mycket stark tillväxt, och dels perioder då tillväxten har fallit och BNP till och med har minskat.

Vid andra världskrigets slut 1945 behöver raserade delar av Europa byggas upp igen. Eftersom Sverige inte har deltagit i kriget fungerar industrin och går nu på högvarv för att möta efterfrågan på till exempel maskiner, transportmedel, skog och malm. Särskilt under första halvan av 1960-talet har Sverige mycket hög BNP-tillväxt, i genomsnitt cirka 5 procent per år. Det brukar kallas för "rekordåren" i svensk ekonomi.

Oljepriset stiger på 70-talet

Men på 1970-talet går ekonomin sämre och vi får svårare att konkurrera med andra länder om handeln. Priset på olja stiger kraftigt på grund av internationella konflikter. Detta tillsammans med snabbt ökande löner gör att det blir dyrt att producera och gör att svensk industri drabbas av en kris. Industrikrisen är som värst 1977 och leder till att BNP minskar.

I slutet av 1970-talet och i början på 1980-talet devalveras kronan, det vill säga värdet i förhållande till andra valutor skrivs ner. Syftet är att svenska varor ska kosta mindre för andra länder och att exporten ska ta fart. Denna medicin fungerar tillfälligt, men eftersom industrin samtidigt får ökade kostnader på grund av priser och löner som hela tiden ökar blir situationen till slut ohållbar i slutet av 80-talet.

Pengarna flödar ur landet

I början av 1990-talet tappar utländska investerare förtroendet för Sveriges ekonomi och vill inte satsa här. Pengarna börjar istället flöda ut till andra länder. Riksbanken höjer räntan kraftigt eftersom kronan vid den här tiden inte handlades till marknadsvärde utan hade en fast kurs kopplad mot ecun, föregångaren till euron.

Det drabbar hushåll med lån hårt. Bankerna får problem när de förlorar mycket pengar på grund av att kunderna inte klarar av att betala de högre räntorna. Företagen får också kraftigt ökade kostnader för sina lån samtidigt som efterfrågan stannar av. De tvingas säga upp folk och arbetslösheten ökar. Från 1991 till 1994 minskar BNP och Sveriges ekonomi krymper.

IT-bubblan spricker

Under den andra hälften av 1990-talet blir Sveriges ekonomi bättre och banksystemet blir stabilare. Kring år 2000 finns det en stark framtidstro på it-sektorns framtid. Investerare satsar mycket pengar i aktier i it-företagen, vilket leder till att de ökar kraftigt i värde på börserna. Men bolagen lever inte upp till de höga förväntningarna och bubblan spricker. Aktierna rasar i värde och många it-företag går i konkurs, vilket leder till en internationell konjunkturnedgång. Sverige klarar sig dock ganska lindrigt undan tack vare låga räntor och en försvagad krona som håller exporten uppe.

Efter några goda år i mitten av 2000-talet drabbas Sverige 2008 av den globala finanskrisen, som är ett resultat av privatpersoners, bankers och länders höga skuldsättning. Börserna faller, svensk export rasar och arbetslösheten ökar. År 2009 minskar BNP med över fem procent, vilket är det största fallet i ekonomin sedan andra världskrigets utbrott. Under 2010 återhämtar sig Sverige bra med hög tillväxt. Men sedan dess har tillväxten varit mindre, främst på grund av att exporten inte har tagit fart efter finanskrisen när den minskade mycket.

BNP består till 70 procent av tjänster

Låt oss nu titta på vad bruttonationalprodukten består av. Cirka 80 procent av BNP:s värde kommer från privata företag och resterande 20 procent från den offentliga sektorn. Den offentliga sektorns del av BNP handlar till exempel om tjänster inom polisen, försvaret, vården och skolan.

Om man delar upp produktionen i varor och tjänster, så är det tjänsterna som står för den klart största delen. De utgör cirka 70 procent av BNP:s värde, medan varorna står för 30 procent. I grafiken nedan ser man hur olika delar av samhället bidrar till BNP.

Under de senaste decennierna har tjänsternas andel av ekonomin vuxit på bekostnad av varornas. Det beror på att produktionen av varor flyttats till andra länder där de kan tillverkas billigare och att vi i Sverige börjat producera fler tjänster istället.

Få brukar jord och skog

Om man tittar på vad folk jobbar med, det vill säga producerar, så ser det också väldigt annorlunda ut i dag jämfört med i mitten av 1960-talet. Då stod industrin för 30 procent av antalet sysselsatta i Sverige medan jordbruk, skogsbruk och fiske stod för 12 procent. Industrins andel har nu mer än halverats och det är bara ett par procent som är sysselsatta inom jordbruk, skogsbruk och fiske i dag.

Fram till mitten av 1980-talet fördubblades istället andelen sysselsatta inom den offentliga sektorn. Sedan dess har andelen varit i stort sett oförändrad. Istället har den privata tjänstesektorn vuxit och står numera för mer än hälften av sysselsättningen.