En fullföljd gymnasieutbildning är avgörande för etableringen på arbetsmarknaden. Men långt ifrån alla avslutar gymnasiet med examen. Ungdomarna själva anger främst skoltrötthet som orsak till att de inte fullföljde gymnasiet.

Cirka 110 000 ungdomar avslutade årskurs 9 i grundskolan vårterminen 2011. De allra flesta av dem började på gymnasieskolan. Av dem som skulle ha påbörjat gymnasieskolan höstterminen 2011 var det 1 procent som ännu inte hade gjort det höstterminen 2013. I denna grupp ingår förutom avgångna från grundskolan 2011 också personer i åldrarna 16–17 år som folkbokförts för första gången i Sverige 2011 och som inte påbörjat gymnasiet 2013.

Tre av tio av dem som skulle börja gymnasiet hösten 2011 hade dock ingen gymnasieexamen fem år senare, det vill säga vårterminen 2016. Därmed kunde de inte påbörja högskolestudier. Andelen utan examen var högre bland pojkar än bland flickor.

Större andel flickor tar examen från gymnasiet

Nybörjare i gymnasieskolan höstterminen 2011 (inklusive ungdomar som skulle påbörjat gymnasieskolan höstterminen 2011) och deras resultat i gymnasieskolan, efter kön. Andel i procent.

Av nybörjarna i gymnasieskolan 2011 hade var fjärde flicka och var tredje pojke ingen examen efter fem år.

Nästan två av tio hade läst alla tre årskurserna i gymnasieskolan, men saknade godkända betyg i ett eller flera ämnen. Kraven för att få en examen i den reformerade gymnasieskolan, Gy 2011, är högre än tidigare. Tidigare krävdes det att eleven blivit betygssatt i samtliga programmets kurser, men inte att
2 250 poäng skulle vara godkända, så som examenskraven nu anger.

Ungefär 4 procent var inskrivna i årskurs 1 eller 2, men inte i årskurs 3. Det kan finnas flera förklaringar till det. En del elever gick om en årskurs. Andra hoppade av efter det första eller andra året. Vissa påbörjade gymnasieskolan på ett introduktionsprogram, gick sedan över till ett högskoleförberedande eller yrkesprogram, men hann inte avsluta gymnasiet med examen till och med vårterminen 2016, det vill säga inom fem år efter att de påbörjade gymnasiet.

Ungefär 7 procent påbörjade och avslutade sin gymnasieutbildning på ett introduktionsprogram och saknar därmed examen från gymnasiet. Gymnasieskolans fem introduktionsprogram riktar sig till de elever som inte är behöriga till något nationellt program, det vill säga till ett högskoleförberedande program eller ett yrkesprogram.

Målet för de flesta introduktionsprogrammen är att eleverna så småningom ska påbörja ett nationellt program. Det största introduktionsprogrammet är Språkintroduktion. Programmet ska ge nyanlända ungdomar en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket för att möjliggöra för dem att gå vidare i gymnasiet eller till annan utbildning. Alla elever som påbörjar ett introduktionsprogram går dock inte vidare till ett nationellt program.

Många klara på tre år

Av dem som tagit examen hade majoriteten läst tre år på gymnasiet. En mindre andel hade läst fyra år och en mycket liten andel hade läst fem år. Det finns olika anledningar till att det tar längre tid än tre år att nå examen. Ett skäl kan vara att eleven gått om en eller flera årskurser. Ett annat skäl kan vara att eleven börjat på ett introduktionsprogram, till exempel på Språkintroduktion, och först efter ett eller två år gått över till ett nationellt program. Då förlängs tiden i gymnasieskolan.

Det finns ett antal faktorer som påverkar resultaten i gymnasieskolan. Andelen med examen var lägre bland ungdomar med svaga resultat i grundskolan, ungdomar med föräldrar som endast har gymnasial eller förgymnasial utbildningsnivå samt ungdomar med utländsk bakgrund och särskilt då bland nyinvandrade ungdomar. Elever med utländsk bakgrund avslutade gymnasiet med examen i lägre utsträckning än elever med svensk bakgrund.

Variationen inom gruppen elever med utländsk bakgrund var dock stor. Elever med utländsk bakgrund som är födda i Sverige och elever som invandrade till Sverige före skolstart hade bäst resultat bland elever med utländsk bakgrund, men nådde inte samma resultat som elever med svensk bakgrund. Elever som kom till Sverige efter skolstarten hade svårare att uppnå examen. Allra svårast hade nyinvandrade elever, det vill säga elever som folkbokfördes för första gången i Sverige mindre än fyra år innan de skulle påbörja gymnasiet.

Av dem som skulle påbörja gymnasie­skolan höstterminen 2011 saknade 11 procent behörighet till ett nationellt program på gymnasieskolan, det vill säga till ett högskoleförberedande eller till ett yrkesprogram. Av dessa elever var det närmare 40 procent som antingen inte påbörjade gymnasiet alls eller som påbörjade ett introduktionsprogram, men som inte gick över till något nationellt program under gymnasietiden. Av dem utan behörighet till gymnasiet avslutade ändå nästan en fjärdedel gymnasiet med examen. Hälften av dem hade läst fyra eller fem år.

Var fjärde som saknade behörighet tog examen

Nybörjare i gymnasieskolan höstterminen 2011 (inklusive ungdomar som skulle påbörjat gymnasieskolan höstterminen 2011) och deras resultat i gymnasieskolan, efter behörighet till nationellt program i gymnasieskolan. Andel i procent

Ungefär 13 procent av eleverna saknade behörighet till nationellt program i gymnasieskolan. Knappt var fjärde av dem hade examen efter fem år. Av de elever som hade behörighet var det nästan 80 procent som efter fem år hade examen.

Vad beror det då på att så många som tre av tio inte tar examen? Resultaten av en enkätundersökning riktad till unga födda 1991–1994 som saknade slutbetyg från gymnasieskolan visar att hälften av alla ungdomar anger skoltrötthet som skäl för att inte ha påbörjat eller fullföljt gymnasiet. Andra skäl, som dock inte alls är lika vanliga, är att de började arbeta och faktorer kopplade till skolan såsom oengagerade lärare och stökig skolmiljö. En del av de svarande anger att en funktionsnedsättning eller andra hälsoskäl hindrat dem från att påbörja eller fullfölja en gymnasieutbildning. Andelen som angav skoltrötthet och att de började arbeta var högre bland pojkar än bland flickor, medan andelen som angav hälsoskäl eller att de redan hade tillräckligt med utbildning var högre bland flickor än bland pojkar.

Lägre andel med examen bland elever med utländsk bakgrund

Nybörjare i gymnasieskolan höstterminen 2011 (inklusive ungdomar som skulle påbörjat gymnasieskolan höstterminen 2011) och deras resultat i gymnasieskolan, efter svensk/utländsk bakgrund och tid för invandring. Andel i procent

Av de cirka 6 000 elever som folkbokfördes för första gången i Sverige mindre än fyra år innan de skulle påbörja gymnasieskolan tog var fjärde examen medan över hälften aldrig påbörjade något nationellt program i gymnasieskolan.

Skoltrötthet vanligaste skälet till att inte ta examen

Skäl att ungdomar hoppat av gymnasieskolan eller slutfört utan slutbetyg. Andel i procent. Flera svarsalternativ kunde anges, därför blir summan större än 100 procent.

Brist på motivation i skolan är ett komplext problem. Forskning pekar bland annat på att skoltrötthet kan uppstå på grund av svårigheter i grundskolan som inte fångas upp tidigt och som kan leda till marginalisering i gymnasieskolan. Det kan i sin tur innebära att eleverna inte får det stöd de behöver, att de är ogiltigt frånvarande från undervisningen och att de därför halkar efter ännu mer. En annan bidragande orsak är att lärare har för låga förväntningar på vad dessa elever kan prestera.

De fem introduktionsprogrammen

Elever som inte är behöriga till något nationellt program, det vill säga till ett högskoleförberedande eller ett yrkes­program, kan påbörja gymnasieskolan på ett av fem introduktionsprogram.

• Preparandutbildning syftar till att elever ska uppnå behörighet till ett nationellt program.
• Programinriktat individuellt val syftar till att elever ska bli behöriga till ett visst yrkesprogram. Avsikten är att eleverna så snart som möjligt ska kunna antas till det programmet.
• Yrkesintroduktion syftar till att ge elever en yrkesinriktad utbildning som underlättar för dem att etablera sig på arbetsmarknaden eller som leder till studier på ett yrkesprogram.
• Individuellt alternativ syftar till att eleverna ska gå vidare till yrkesintroduktion, annan utbildning eller arbetsmarknaden.
• Språkintroduktion syftar till att ge nyanlända ungdomar en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket som möjliggör för dem att gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning.

För att komma in på ett nationellt program måste eleven ha godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik. För yrkesprogrammen krävs dessutom godkända betyg i ytterligare fem ämnen och för de högskoleförberedande programmen i ytterligare nio ämnen.