Eurostats beräkningar visar att andelen äldre inom EU ökar i framtiden medan andelen i de mest förvärvsaktiva åldrarna minskar. Det kan få stora ekonomiska konsekvenser.

– Det blir färre som ska försörja de som inte arbetar, säger Lena Lundkvist på SCB.

I Eurostats senaste befolkningsframskrivning har man uppskattat hur befolkningens sammansättning kommer att förändras fram till 2080. Utifrån antaganden om fruktsamheten, det vill säga hur många barn som föds per kvinna, utvecklingen av medellivslängden och migrationen får man en bild av framtidens EU.

Konsekvenser för försörjningskvoten

År 2015 var sex av tio mellan 20 och 64 år, det vill säga i de mest förvärvsaktiva åldrarna, medan fyra av tio var under 20 år eller över 64 år. År 2080 förväntas befolkningen i åldrarna 20–64 år ha minskat till fem av tio. Det här får konsekvenser för den så kallade försörjningskvoten.

– Det handlar om förhållandet mellan de som är 20–64 år, och de som är yngre eller äldre. Det man vill ha svar på är hur många som kan arbeta och därigenom försörja de som inte arbetar, säger Lena Lundkvist som arbetar med befolkningsprognoser vid SCB och som varit Sveriges representant i Eurostats arbetsgrupp för befolkningsframskrivningen.

En av de större användarna av Eurostats befolkningsframskrivning är EU:s Working Group on Ageing Populations and Sustainability. Deras uppdrag är att bidra till att förbättra bedömningen av de offentliga
finansernas hållbarhet på lång sikt och ekonomiska konsekvenser av den åldrande befolkningen.

– Man vill till exempel kunna räkna på hur en åldrande befolkning påverkar pensionssystemen, säger Lena Lundkvist.

Stora skillnader från Eurostats statistik

Det görs även befolkningsframskrivningar på nationell nivå. Den senaste som SCB gjorde för Sverige publicerades i april 2017. Det är stora skillnader mellan hur Eurostat och SCB gör framskrivningarna. Eurostat är begränsade av tillgången till data och modellerna som används för framskrivningen blir ganska mekaniska eftersom de måste passa alla EU:s medlemsländer.

– När SCB gör beräkningar för Sverige kan vi använda all den detaljerade statistik vi har. Vi kan till exempel följa fruktsamheten bland kvinnor som är födda under olika årtionden.

– Migrationen är alltid svår att förutse, men på kort sikt kan SCB ta hänsyn till regelförändringar som tillfälliga uppehållstillstånd och begränsad anhöriginvandring. Det gör inte Eurostat i sina
beräkningar, säger Lena Lundkvist.

De första åren ger SCB:s befolkningsframskrivning en något högre folkmängd för Sverige än Eurostats framskrivning. Enligt SCB passeras 11 miljoner invånare år 2026 medan det inträffar ett år senare enligt Eurostat. Men på sikt har Eurostat en större folkökning för Sverige. År 2060 är antalet invånare i Sverige 13,3 miljoner enligt Eurostat och 12,8 miljoner enligt SCB.

De första femton åren, 2015–2030, kommer det enligt SCB:s beräkningar att födas fler barn i Sverige och nettoinvandringen kommer att vara högre än i Eurostats framskrivning för Sverige. Efter 2030 är det tvärtom. På kort sikt är det ingen skillnad i antalet avlidna, men på längre sikt är det fler avlidna i Eurostats framskrivning för Sverige. Det beror dels på att det är en större folkmängd, men också på att Eurostat räknar med en kortare medellivslängd för män än vad SCB gör. För kvinnor är det en mycket liten skillnad i livslängd mellan de två framskrivningarna.

Intervju: Andreas Rosander