Den svenska fordonsindustrin sysselsätter totalt nästan 120 000 personer. Branschen bidrog 2015 med cirka 13 procent av tillverkningsindustrins totala del av BNP. Fordonsindustrin har även stor påverkan på näringslivet i stort. Ökar jobben inom fordonsindustrin får det positiva effekter på sysselsättningen i det övriga näringslivet.

SCB:s undersökning Företagens ekonomi (FEK) beskriver svenska företags ekonomiska situation. Enligt FEK hade 1 050 företag sin huvudsakliga verksamhet inom fordonsindustrin under 2015. Omsättningen uppgick till 277 miljarder varav 69 miljarder var förädlingsvärde, det vill säga den del av omsättningen som bidrar till BNP. Fordonsindustrin utgjorde cirka 13 procent av tillverkningsindustrins totala del av BNP.

Över 60 000 anställda

Företagen i branschen hade tillsammans drygt 61 000 anställda i Sverige, vilket motsvarar nästan 12 procent av alla anställda inom tillverkningsindustrin. Antalet anställda inom fordonsindustrin är förmodligen lågt räknat med tanke på att företagen använder sig av både bemanningsföretag och konsulter.

Åtta kommuner i Sverige hade år 2015 mer än 10 procent av sin totala sysselsättning inom fordonsindustrin. I till exempel Olofström fanns nästan hälften av de sysselsatta i kommunen inom fordonsindustrin (se faktaruta för mer information).

Fordonsindustrins BNP-andel av tillverkningsindustrin och totala näringslivet (exklusive finansiella tjänster) 2000–2014, procent

Källa: SCB Företagens Ekonomi (FEK), 2015 års värden är preliminära

60 procent ingår i koncernbolag

Cirka 60 procent av de 1 050 företagen inom fordonsindustrin ingick i koncernbolag, som till stor del var ägda från utlandet. Bland de oberoende företagen var cirka 0,5 procent ägda från utlandet. Sett till omsättningen utgjorde företagen inom koncerner 99 procent av hela produktionsvärdet (det sammanlagda värdet av alla de varor och tjänster som produceras under viss tidsperiod) i fordonsindustrin.

Fordonsbranschens andel av tillverkningsindustrin och totala näringslivet (exklusive finansiella tjänster) 2015, procent

Källa: SCB Företagens Ekonomi (FEK)

Stora förändringar inom fordonsindustrin

I ett internationellt perspektiv fanns det år 2014 sju länder i EU som hade en relativt sett större fordonsindustri än Sverige. Dessa länder var Slovakien, Tjeckien, Ungern, Tyskland, Rumänien, Storbritannien och Spanien. Inom EU utgjorde den svenska fordonsindustrin endast 3 procent av fordonsindustrins totala bidrag till BNP.

Den svenska fordonsindustrin har genomgått stora förändringar, bland annat har företag gått från att ha varit svenskägda nationalklenoder till att bli uppköpta av utlandsägda företag. Tillverkning finns dock kvar i landet, men en del av insatstillverkningen har utlokaliserats till lågkostnadsländer medan den högteknologiska kompetensen inom fordonstillverkningen har stannat kvar i Sverige. De senaste årtiondens utveckling av den globala ekonomin i form av ökad frihandel har gjort att Sverige nu fokuserar på teknikutveckling och innovationer inom fordonsindustrin.

Medlemsländernas andel av fordonsindustrins bidrag till BNP i EU 2014, procent

Källa: Eurostat Structural Business Statistics (SBS)

Starkt beroende av konjunkturen

Fordonsindustrin är en av de branscher i Sverige som utmärks av att vara starkt konjunkturberoende, det vill säga när efterfrågan sjunker påverkas också fordonsindustrin starkt och vice versa. Under den senaste finanskrisen tappade fordonsindustrin många sysselsatta, andelen av BNP sjönk och produktionen minskade till historiskt låga nivåer. Beräkningar visar att sysselsättningen följer förändringar i produktionen med en eftersläpning av två till tre kvartal.

Enligt Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) beräknas fordonsindustrin sysselsätta totalt nästan 120 000 personer i det svenska näringslivet. Då inkluderas sysselsatta inom leverantörs- och underleverantörsleden. Genom vissa antaganden är det möjligt att beräkna en så kallad sysselsättningsmultiplikator för till exempel fordonsindustrin. Beräkningen visar att en ökad sysselsättning i fordonsindustrin ger betydande spridningseffekter på sysselsättningen i det svenska näringslivet. Om antalet jobb inom fordonsindustrin ökar med 1 000 så förväntas ytterligare 1 000 jobb tillkomma i det svenska näringslivet, vilket är en av de större sysselsättningsmultiplikatorerna inom tillverkningsindustrin.