Arbetskraftsundersökningarna (AKU) för fjärde kvartalet 2016 visade på en fortsatt stark arbetsmarknad. Sysselsättningen ökade, särskilt bland utrikes födda. Arbetslösheten, som tidigare varit nedåtgående, visade däremot inte på någon minskning.

Det fjärde kvartalet 2016 fortsatte antalet sysselsatta att öka. Antalet sysselsatta (se förklaring i faktaruta) i åldern 15-74 år ökade med 74 000 jämfört med samma kvartal året innan och uppgick till 4 921 000. Ökningen var relativt jämnt fördelad mellan män och kvinnor. För sysselsättningsgraden, alltså andelen sysselsatta av befolkningen, skedde däremot inga statistiskt säkerställda förändringar (se förklaring i faktaruta) jämfört med föregående år.

Skillnaden mellan mäns och kvinnors sysselsättning minskar

För kvinnor är sysselsättningsgraden idag något högre än innan finanskrisens inträde under andra halvan av 2008. För män har dock andelen sysselsatta ännu inte återhämtat sig till nivåerna innan krisen. Det innebär också att skillnaden mellan mäns och kvinnors sysselsättningsgrad är den lägsta sedan 2001. Under perioden 2001 till 2016 var skillnaden som störst under tredje kvartalet 2010 då den uppgick till 6,2 procentenheter. Under sista kvartalet 2016 var skillnaden i sysselsättningsgrad 3,9 procentenheter.

Sysselsättningsgrad män och kvinnor

Procent av befolkningen, 15–74 år. Säsongrensat och utjämnat

Starkast ökning av sysselsättning för utrikes födda

Det var bland de utrikes födda som antalet sysselsatta ökade under fjärde kvartalet 2016 medan det bland de inrikes födda inte rörde sig om någon säkerställd förändring. Av den ökade sysselsättningen på 74 000 personer svarade utrikes födda för 61 000.

Att det är bland de utrikes födda som ökningen i antalet sysselsatta noteras är en ihållande trend sedan andra kvartalet 2010. Det är starkt kopplat till befolkningens sammansättning. Antalet utrikes födda ökade med 78 000 till 1 511 000 personer medan de inrikes födda i befolkningen uppvisade en marginell minskning jämfört med fjärde kvartalet 2015. Det innebär att sysselsättningsgraden, andelen sysselsatta av befolkningen, inte uppvisade några säkerställda förändringar utom för utrikes födda män som ökade med 1,8 procentenheter till 65,0 procent.

Även säsongrensade och utjämnade data (se förklaring i faktaruta) visar på en fortsatt ökning av antalet sysselsatta medan en något dämpad utveckling syns för sysselsättningsgraden.

Sysselsättningsgrad inrikes och utrikes födda

Procent av befolkningen, 15–74 år. Säsongrensat och utjämnat

Sysselsättningsgraden bland inrikes födda har inte ökat nämnvärt under senare kvartal medan trenden har varit betydligt starkare bland utrikes födda. Sedan andra halvan av 2010 syns tydligt att trenden i sysselsättningsutvecklingen, med små undantag, varit starkare bland de utrikes födda. Det som också går att utläsa av diagrammet är att utrikes föddas sysselsättningsgrad har börjat närma sig inrikes föddas och skillnaden är nu som minst sedan 2005.

Antalet fast anställda fortsätter att öka

Till sysselsatta räknas både anställda, egenföretagare och medhjälpande hushållsmedlemmar (se förklaring i faktaruta). Jämfört med fjärde kvartalet 2015 ökade antalet anställda. Att antalet anställda ökade förklaras nästan enbart av en ökning av fast anställda. Ökningen i antalet fast anställda var relativt lika fördelad mellan män och kvinnor. För tidsbegränsat anställda konstaterades däremot ingen förändring jämfört med sista kvartalet 2015.

Anställningarna ökade både inom privat och inom kommunal sektor. Det betyder att det var femte kvartalet i rad som antalet anställda ökade inom privat sektor och under fjärde kvartalet 2016 uppgick de till 2 947 000 personer, en ökning med 32 000 jämfört med samma kvartal föregående år.

Säsongrensade och utjämnade data visar på en fortsatt ökning av antalet fast anställda men en dämpad utveckling för de tidsbegränsade anställningarna.

Antal fast anställda män och kvinnor

Tusental, 15–74 år. Säsongrensat och utjämnat

Från 2013 och framåt har trenden för antalet fast anställda varit klart positiv och utfallet för fjärde kvartalet 2016 visar på samma trend.

Något innan finanskrisens inträde började antalet tidsbegränsat anställda att minska i Sverige. Till skillnad från de fasta anställningarna skedde en tidigare återhämtning och redan under andra halvan av 2009 visade säsongrensade och utjämnade data på en positiv trend. Under senare tid har däremot inte de tidsbegränsade anställningarna uppvisat någon entydig trend. Från andra halvan av 2014 syns både upp- och nedgångar.

Arbetslösheten oförändrad

Under första och andra kvartalet 2016 minskade arbetslösheten vid jämförelse med samma kvartal ett år tidigare. I likhet med tredje kvartalet uppvisade fjärde kvartalet inte någon säkerställd förändring jämfört med motsvarande kvartal året innan. Medan säsongrensade och utjämnade data visade på en minskning i antal och andel arbetslösa under tredje kvartalet visar däremot data för fjärde kvartalet inte på någon tydlig minskning.

Under fjärde kvartalet 2016 var 335 000 personer arbetslösa varav 185 000 män och 150 000 kvinnor. Arbetslösheten uppgick till 6,4 procent i åldern 15-74 år, 6,7 procent för män och 6,0 procent för kvinnor.

Arbetslöshet män och kvinnor

Procent av befolkningen, 15–74 år. Säsongrensat och utjämnat

I samband med finanskrisen steg arbetslösheten under en längre period. Från 2014 började arbetslösheten minska och har sedan dess uppvisat en nedåtgående trend. Denna trend har, i och med det fjärde kvartalet 2016, planat ut och visar endast på små förändringar. Inte heller för säsongrensade och utjämnade data rörde det sig om någon nedgång.

Arbetslöshet inrikes och utrikes födda

Procent av befolkningen, 15–74 år. Säsongrensat och utjämnat

Högre arbetslöshet bland utrikes födda

Bland utrikes födda är arbetslösheten klart högre än bland inrikes födda. I samband med finanskrisen steg arbetslösheten något mer bland utrikes födda och den ligger fortsatt kvar på en högre nivå än innan krisen. För de inrikes födda har det däremot skett en viss återhämtning och nivån är något lägre än innan krisen. Det innebär att skillnaden i arbetslöshet mellan in- och utrikes födda nu är högre än tidigare. Särredovisade data finns tillgängliga från och med andra kvartalet 2005.

Att arbetslösheten inte uppvisar någon större nedgång samtidigt som antalet sysselsatta ökar bland de utrikes födda kan tyckas motsägelsefullt. Det förklaras av att antalet personer som deltar i arbetskraften (se förklaring i faktaruta) stiger inom gruppen.

Från andra kvartalet 2005 till fjärde kvartalet 2016 har arbetskraftsdeltagandet bland utrikes födda ökat med 7,6 procentenheter till 71,7 procent enligt säsongrensade och utjämnade data. För inrikes födda har arbetskraftsdeltagandet under samma period endast uppvisat små förändringar. Det innebär samtidigt att inrikes och utrikes föddas arbetskraftsdeltagande är nästan lika stort, omkring 72 procent.