Hög medellivslängd i Sverige
Publicerad: 2017-03-06
Sverige har länge haft en hög medellivslängd. År 2015 var den 84,0 år för kvinnor och 80,4 år för män och jämfört med många andra länder är det högt. Ökningen av medellivslängden har dock varit svag i Sverige och under den senaste femårsperioden har flera andra länder passerat Sverige.
Sverige har länge haft en hög medellivslängd. År 2015 var den 84,0 år för kvinnor och 80,4 år för män och jämfört med många andra länder är det högt. Ökningen av medellivslängden har dock varit svag i Sverige och under den senaste femårsperioden har flera andra länder passerat Sverige.
Medellivslängden i Sverige har varit bland de högsta i världen sedan mitten av 1900-talet och i början av 1970-talet var den högst av världens alla länder. Ett par år in på 1970-talet passerade dock medellivslängden för män på Island den i Sverige och kort därefter hade även männen i Japan en högre livslängd. Samtidigt ökade medellivslängden för kvinnor i Japan som då gick förbi kvinnorna i Sverige. Sedan dess har medellivslängden även ökat i många andra länder.
År 2014 hade Sverige i jämförelse med andra länder i Europa den nionde högsta medellivslängden för kvinnor och den sjätte högsta medellivslängden för män. Spanska kvinnor hade med 86,2 år den högsta medellivslängden i Europa. Kvinnor i Japan hade med 86,7 år den högsta medellivslängden i världen – knappt tre år högre än kvinnor i Sverige. Bland män var det islänningarna som toppade listan, både i Europa och i världen, med 81,3 år.
Mindre ökning i Sverige
Medellivslängden i Sverige har ökat med 0,7 år för kvinnor och ett år för män under perioden 2009–2014. Det placerar Sverige bland de länder i Europa som haft den minsta ökningen. En svag ökning går generellt att se i länder med relativt hög medellivslängd, till exempel män och kvinnor i Schweiz och kvinnor på Island. Japan har också en svag ökning för både kvinnor och män.
Länder med låg medellivslängd har större möjligheter att öka, och stora ökningar har under denna period observerats i östra Europa länder som till exempel Ukraina och Ryssland. Globalt sett observerades den största ökningen i Zimbabwe där kvinnors medellivslängd ökade med nästan 10 år under perioden 2009–2014, från 50,8 till 60,9 år. Även medellivslängden för män i Zimbabwe ökade kraftigt, från 49,2 till 57,5 år – en ökning med 8,3 år.
Medellivslängden för män har i Sverige ökat mer än för kvinnor sedan 1980-talet. Den utvecklingen går igen i nästan hela Europa. Under perioden 2009–2014 ökade medellivslängden för europeiska män i genomsnitt med 1,4 år medan motsvarande ökning för kvinnor var ett år. Männens större ökning gör att skillnaderna mellan kvinnors och mäns livslängd har blivit mindre.
Även om skillnaderna mellan kvinnor och män minskar har kvinnor fortfarande en högre medellivslängd än män i alla europeiska länder. År 2014 var skillnaden i genomsnitt 6 år. Sverige ligger under genomsnittet med en skillnad mellan kvinnor och män på knappt 4 år. Skillnaden är störst i Ryssland, 11,4 år, medan den är minst i Liechtenstein där kvinnors livslängd är 2,2 år längre än männens.
Svagare förbättring för olika dödsorsaker
Att livslängden i Sverige inte har ökat lika mycket som i andra länder under de senaste åren beror på en svagare förbättring när det gäller olika dödsorsaker. Jämfört med kvinnor i Japan och Frankrike har en studie visat att dödligheten i de flesta av de vanligaste dödsorsakerna är högre i Sverige bland medelålders och äldre.
Kvinnor och män i Sverige har särskilt hög dödlighet på grund av sjukdomar i cirkulationsorganen, som till exempel hjärtsvikt och stroke, samt psykiska sjukdomar och beteendestörningar, till exempel demens. Kvinnor i Sverige har även en högre cancerdödlighet jämfört med kvinnor i Japan och Frankrike. Svenska män har däremot en lägre dödlighet i cancer jämfört med franska och japanska män. Bland barn och unga vuxna är dödligheten lägre i Sverige än i Frankrike och Japan.
I framtiden väntas medellivslängden öka i de flesta av världens länder. I SCB:s befolkningsprognos från år 2016 beräknas medellivslängden år 2060 vara 89,1 år för kvinnor och 86,7 år för män i Sverige. Det innebär en ökning med fem år för kvinnor och med drygt sex år för män jämfört med dagens medellivslängd samt en fortsatt minskad skillnad mellan könen.
Lägre medellivslängd i länder i östra Europa
Återstående medellivslängd i år vid födelsen för kvinnor och män i olika länder i Europa, 2014
Kvinnor och män i länder i västra Europa har en högre medellivslängd än kvinnor och män i östra Europa. Högst medellivslängd för kvinnor i Europa återfinns i Spanien medan den för män är högst på Island. Lägst är den bland kvinnor i Moldavien och bland män i Ryssland.
Källa: Eurostat
Relativt svag ökning i medellivslängd i Sverige
Förändring i medellivslängd mellan 2009 och 2014 för kvinnor och män i de europeiska länderna
Kvinnor i Ukraina har haft den största ökningen av medellivslängd, 2,8 år. Bland kvinnor i Sverige har den ökat med 0,7 år. Kvinnor i Lichtenstein har en lägre medellivslängd 2014 än 2009.
Medellivslängden bland ukrainska män har ökat med drygt 4 år, vilket är den största ökningen bland män i de europeiska länderna. För män i Sverige har den ökat med 1 år. Minst ökning av medellivslängden har män i Azerbajdzjan haft.
Medellivslängd
Med medellivslängd avses i artikeln förväntad återstående medellivslängd vid födseln. Det är ett demografiskt mått som visar hur länge ett nyfött barn förväntas leva i genomsnitt om dödligheten förblir densamma som för den period beräkningen görs.
Det har dock aldrig varit så att dödligheten har varit stabil över hela livet. Nuförtiden sker en viss underskattning av den beräknade medellivslängden jämfört med den faktiska medellivslängden. Det beror på att dödligheten minskar i de flesta åldrar och dessa förändringar kommer att påverka den faktiska medellivslängden för nyfödda barn idag. Till exempel var den förväntade medellivslängden år 1910 59,0 år för kvinnor och 56,4 år för män medan den verkliga medellivslängden för födda 1910 var 68 år för kvinnor och 62 år för män – en underskattning med 9 år för kvinnor och 5,6 år för män. Men hur länge födda ett visst år faktiskt lever kan vi inte veta förrän drygt 100 år senare, då alla som föddes detta år har avlidit.
Källor till artikeln:
- Statistik om dödsorsaker år 2015. Hälso- och sjukvård, Socialstyrelsen.
- World Health Statistics 2016: Monitoring health for the sustainable development goals. WHO.
- Losing ground – Swedish life expectancy in a comparative perspective. Drefahl, S., Ahlbom, A. & Modig, K. (2014). PLoS ONE 9.
Kontakt
- Telefon
- 010-479 45 43
- E-post
- jeroen.demunter@scb.se