Högst andel jobbar heltid inom byggbranschen
Publicerad: 2017-03-06
Drygt tre av fyra sysselsatta arbetar heltid. Det är stora skillnader mellan olika branscher, och även mellan kvinnor och män inom samma bransch. Totalt sett finns högst andel som arbetar heltid inom byggbranschen och lägst andel inom hotell och restaurang.
SCB:s Arbetskraftsundersökningar (AKU) ger inte bara svar på hur många som är sysselsatta och arbetslösa, utan också hur mycket de sysselsatta arbetar. Heltidsarbete definieras i AKU som 35 timmar eller mer per vecka, och kortare arbetstid som deltid.
Olika grupper av sysselsatta arbetar heltid respektive deltid i olika grad. Bland annat hänger arbetstiden samman med kön, ålder och vilken typ av arbete man har. 68 procent av kvinnorna arbetade heltid 2015. Det är en ökning från 63 procent 2006. Männens andel har däremot sjunkit något, från 87 procent 2006 till 85 procent 2015. Trots att utvecklingen har gått åt olika håll under den senaste tioårsperioden arbetar män alltså heltid i betydligt större utsträckning än kvinnor.
Sysselsatta ungdomar i åldern 15–24 arbetar heltid i lägre grad än övriga. År 2015 arbetade 53 procent av dem heltid. Personer i åldern 25–54 år arbetade heltid i störst utsträckning – 83 procent – och bland personer som är 55–74 år arbetade 70
procent heltid.
Arbetstid bland sysselsatta varierar med åldern
Andel heltidssysselsatta efter kön och ålder 2015. Procent
25–54-åringar arbetar heltid i störst utsträckning. Ungdomar som är sysselsatta arbetar ofta deltid. I denna grupp är det vanligt att kombinera arbete med studier på heltid eller deltid.
Arbetstiden varierar mellan olika branscher. Andelen som arbetar heltid var år 2015 högst inom Byggverksamhet, 93 procent, följt av Tillverkning och utvinning. Lägst andel arbetade heltid inom hotell och restaurang, 59 procent, följt av Personliga och kulturella tjänster och Vård och omsorg.
Om vi studerar män och kvinnor var för sig ser vi att för sysselsatta män var andelen heltidsarbetande störst inom Byggverksamhet, 95 procent. Även inom Tillverkning och utvinning, Information och kommunikation och Offentlig förvaltning arbetade minst 90 procent av männen heltid. Offentlig förvaltning var den näringsgren där störst andel kvinnor jobbade heltid, 85 procent. Därefter följer Information och kommunikation, Tillverkning och Byggverksamhet. Kvinnor och män arbetar alltså heltid i störst utsträckning i samma branscher, även om andelen som arbetar heltid är lägre bland kvinnor än bland män i alla branscher.
Störst skillnad mellan andelen kvinnor och män som arbetar heltid finns inom Handel. Här arbetade 83 procent av männen heltid 2015, jämfört med 55 procent av kvinnorna. Även inom Jordbruk, Hotell och restaurang samt Byggverksamhet skiljde det omkring 20 procentenheter mellan andelen män och andelen kvinnor som arbetar heltid.
Mest heltid i byggbranschen
Andel heltidssysselsatta efter näringsgren och kön 2015. Sorterat fallande efter mäns andel. Procent
Hur många som arbetar heltid varierar mellan olika branscher. I byggbranschen arbetade nästan alla män, 95 procent, heltid 2015. Kvinnor arbetar heltid i mindre utsträckning än män i alla branscher.
Att en person arbetar deltid kan bero på olika saker. Både bland deltidsarbetande män och kvinnor i åldern 20–64 år var den vanligaste orsaken 2015 att de velat arbeta heltid men inte fått ett heltidsarbete. 28 procent av kvinnorna och 33 procent av männen hade velat arbeta heltid men inte lyckats få ett heltidsarbete. Bland kvinnor var vård av barn den näst vanligaste orsaken till deltidsarbete medan det bland män var studier som var den näst vanligaste anledningen till att man arbetade deltid.
Förutsättningarna för att arbeta heltid och deltid varierar mellan olika branscher vilket skulle kunna förklara vissa av skillnaderna i hur stor andel som arbetar heltid. AKU visar att andelen undersysselsatta, det vill säga personer som arbetar deltid men som skulle vilja arbeta heltid om möjligheten fanns, är störst inom Hotell och restaurang. År 2014 räknade sig 16 procent av de sysselsatta inom hotell- och restaurangbranschen som undersysselsatta. Även inom stora branscher som Vård och omsorg och Handel var undersysselsättningen relativt hög.
Kvinnor och män jobbar i olika branscher
Antal sysselsatta efter näringsgren och kön 2015. 1000-tal
Näringsgren | Kvinnor | Män |
Jordbruk, skogsbruk och fiske | 24 | 75 |
Tillverkning, utvinning, energi och miljö | 131 | 431 |
Byggverksamhet | 26 | 282 |
Handel | 247 | 311 |
Transport | 52 | 188 |
Hotell och restaurang | 86 | 80 |
Information och kommunikation | 58 | 143 |
Finansiell verksamhet, företagstjänster | 349 | 454 |
Offentlig förvaltning m.m. | 177 | 136 |
Utbildning | 403 | 151 |
Vård och omsorg | 590 | 147 |
Personliga och kulturella tjänster | 145 | 97 |
Finansiell verksamhet och företagstjänster är den bransch som sysselsätter flest totalt sett. Men det är stora skillnader mellan könen. Närmare hälften av kvinnorna, 43 procent, jobbar inom Vård och omsorg eller Utbildning. Det kan jämföras med att bara var tionde man arbetar i dessa branscher.
Fakta
Sysselsatta är de personer som har en anställning eller arbetar som företagare alternativt som medhjälpande hushållsmedlem, eller har varit frånvarande från ett arbete. För att räknas som sysselsatt räcker det med att ha arbetat minst en timme under referensveckan. I AKU finns även information om arbetstid som ger en kompletterande bild av sysselsättningen.
Näringsgrensindelningen baseras på de sysselsattas arbetsställen. På ett arbetsställe förekommer ofta flera olika yrkesgrupper och arbetsuppgifter. Exempelvis är vårdyrken vanligast inom Vård och omsorg, men där finns också yrkeskategorier som vaktmästare, IT-experter och så vidare.
Kontakt
- Telefon
- 010-479 41 12
- E-post
- fredrik.ohrstrom@scb.se