Varje år är det ungefär en halv procent av de ungdomar som slutar årskurs 9 som inte påbörjar gymnasiet. Av dem som inte påbörjat gymnasiet har 37 procent förvärvs­arbete som huvudsaklig inkomstkälla året efter att de skulle ha avslutat sina studier.

Andelen unga i Sverige som inte påbörjar gymnasie­skolan är liten, cirka en halv procent av de som avslutar årskurs 9. Vi har följt tre års­kullar unga som inte påbörjat gymnasiet från året då de skulle ha påbörjat gymnasiet till året efter att de skulle ha kunnat avsluta sina studier för att se hur de försörjer sig. Med hjälp av register­statistik kan vi titta på deras huvudsakliga inkomstkälla.

Under åren 2009–2011 var det 2 400 ungdomar som hade avslutat årskurs 9 i svensk grundskola som inte påbörjade gymnasie­skolan. Av dessa ungdomar är drygt 40 procent kvinnor och knappt 60 procent män. 60 procent av ungdomarna har svensk bakgrund och 40 procent har utländsk bakgrund. Det är dubbelt så stor andel med utländsk bakgrund i den här gruppen jämfört med samtliga elever som avslutade årskurs 9 de aktuella åren.

Fler män förvärvsarbetar

Förvärvsarbete var den enskilt vanligaste inkomst­källan bland ungdomarna ett år efter att de skulle ha avslutat sin gymnasie­utbildning, 37 procent hade detta som största inkomstkälla. Det var vanligare bland män än kvinnor, 30 procent av kvinnorna och 41 procent av männen fick sina huvud­sakliga inkomster från förvärvs­arbete.  Andelen som fick sin huvud­sakliga inkomst från förvärvs­arbete ökade med tiden.

Sjuk- eller aktivitetsersättning var den näst vanligaste inkomst­källan bland ungdomarna året efter att de skulle ha avslutat gymnasie­studierna. Eftersom det är möjligt att erhålla sjuk- eller aktivitets­­ersättning först vid 19 års ålder så är det under den senare delen av perioden det är en möjlig inkomst­källa för ungdomarna. Vid periodens slut hade 19 procent av männen respektive kvinnorna sjuk- eller aktivitets­ersättning som huvudinkomst.

Andra utblidningar än gymnasium

En grupp ungdomar studerade och fick sin huvud­sakliga inkomst i form av studiestöd. Det kan till exempel handla om studier inom den kommunala vuxen­utbildningen eller inom folkhög­skolan. Andelen som hade studiestöd som huvud­saklig inkomst­källa var som högst året efter att de skulle ha påbörjat gymnasie­skolan, då 26 procent hade det som största inkomst­källa. Därefter sjunker andelen och året efter att de skulle ha gått ut gymnasiet hade 13 procent studie­stöd som sin huvud­sakliga inkomstkälla.

Från tredje året och framåt i under­söknings­perioden hade 8 procent av kvinnorna vård av barn eller närstående som största inkomstkälla. Den andelen är obefintlig bland männen.

Många ungdomar lämnar inga avtryck i registren över inkomster under den tid de skulle ha gått i gymnasie­skolan. Det kan bero på att ungdomarna försörjs av sina föräldrar. Det är även möjligt att personer har flyttat utomlands trots att de är folkbokförda i Sverige. Andelen unga utan uppgift om huvud­saklig inkomst­källa minskar med tiden, från 41 procent i början av perioden till 11 procent året efter att ungdomarna skulle gått ut gymnasieskolan.

Många hade flyttat från Sverige året då de skulle ha börjat gymnasiet. Av alla ungdomar var det 18 procent som inte längre var folkbokförda i Sverige. Året efter att ungdomarna skulle ha slutat gymnasiet hade 24 procent av kvinnorna och 17 procent av männen flyttat från Sverige. Det var vanligare bland personer med utländsk bakgrund, bland dem var 27 procent inte längre folkbok­förda i Sverige jämfört med 6 procent av de med svensk bakgrund. De som inte är folkbok­förda ingår inte i redovisningen av huvudsaklig inkomstkälla.

Var femte har sjuk- eller aktivitetsersättning som huvudsaklig inkomstkälla

De fyra vanligaste huvudsakliga inkomst­källorna för ungdomar som avslutat årskurs 9 i svensk grundskola och inte påbörjat gymnasie­skolan. Från året då de skulle ha börjat gymnasiet och fyra år framåt. Procent

Året efter att ungdomarna skulle ha avslutat gymnasiet har 19 procent av ungdomarna sjuk- eller aktivitets­ersättning som största inkomst­källa. Sjuk- eller aktivitets­ersättning är möjligt att få först det år man fyller 19, vilket innebär att det är först i slutet av perioden det är en möjlig inkomstkälla för ungdomarna.

Vanligast med arbete som huvudsaklig inkomstkälla

Andel ungdomar efter huvudsaklig inkomstkälla, året efter att de skulle ha avslutat gymnasiet. Procent

Av männen hade 41 procent förvärvsarbete som huvud­saklig inkomst­källa året efter att de skulle ha avslutat gymnasie­skolan medan motsvarande andel bland kvinnor var 30 procent.