Industriföretagens kostnader för att minska sin miljöpåverkan har varit oförändrade i Sverige sedan 2001. Det visar statistik från SCB, som varje år mäter företagens investeringar och löpande kostnader för miljöskydd.

De svenska miljömålen pekar ut en framtid där vi kan verka, arbeta och bo utan att skada vår miljö eller klimatet. För att komma närmare målen krävs flera omställningar i hur företag arbetar och hur de påverkar vårt samhälle. Ett sätt att titta på företagens arbete för minskad miljöpåverkan är statistiken om deras miljöskyddskostnader.

SCB mäter årligen hur mycket svenska industriföretag investerar och vilka löpande kostnader de har för att minska sin miljöpåverkan. Statistiken visar vilka investeringar och löpande kostnader som företag har inom större och mindre teknologier, reningsanläggningar och processer för att rena och förhindra uppkomst av miljöföroreningar. De svenska industriföretagens miljöskyddskostnader ökar över tid och uppgick 2015 till strax över 12 miljarder kronor. Men som andel av produktionsvärdet har de varit oförändrade och har legat på 0,6 procent under perioden 2001–2014. De svenska företagen investerar också förhållandevis mindre i förebyggande åtgärder för miljön än företag i länder som Spanien och Tjeckien.

Lagen ger ramar för miljöarbetet

Miljöbalken sätter upp de ramar som företagen ska förhålla sig till rörande sin miljöpåverkan. De allmänna hänsynsreglerna hänvisar bland annat till att försiktighetsprincipen gäller. Den beskriver att redan risken för negativ påverkan innebär en skyldighet att vidta skyddsåtgärder (Andra kapitlet 3 § Miljöbalken). Skälighetsregeln (7 §) gör gällande att kraven inte ska bli orimliga i balansen mellan miljönytta och kostnaderna för åtgärder. Att mäta kostnaderna blir därmed en viktig komponent i att följa arbetet.

Totala miljöskyddskostnader och produktionsvärde, miljoner kronor

Källa: SCB, miljöskyddskostnader och nationalräkenskaper, löpande priser

SCB:s statistik är ett av få underlag som mäter kostnader av miljöarbetet. Statistiken är också reglerad i EU-lag vilket innebär att alla EU:s medlemsländer samt EFTA-länder (Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein) och en del andra länder, som till exempel Turkiet och Serbien, sammanställer och rapporterar data till Eurostat.

Behandlande och förebyggande investeringar i statistiken

Statistiken mäter två olika typer av teknologier som investeringarna handlar om. Den ena beskriver investeringar ur ett behandlande perspektiv för att rena miljöpåverkan som redan uppkommit. Det kan exempelvis ske via filter eller invallning. Den andra handlar om förebyggande investeringar för att se till att miljöpåverkan inte uppkommer. Det kan vara processförändringar, inkapslade cykler och ny teknik som är mer effektiv än den tidigare. Statistiken mäter också de löpande kostnader som finns för till exempel administration, underhåll och tillsyn.

Statistiken delas in i olika miljöområden. Ungefär hälften av kostnaderna för miljöskydd handlar om löpande utgifter som företagen har för hantering av avfall, avlopp och miljöcertifiering. Investeringarna handlar om att minska miljöpåverkan genom teknologiska förändringar och uppgradering av produktionsprocesser. Både investeringarna och de löpande kostnaderna ökar över åren i lika stor utsträckning

Investeringar i minskad miljöpåverkan till miljöområdet luft har sedan 2012 varit nedåtgående medan investeringarna i miljöområdet vatten, avfall och övriga områden såsom buller har ökat kontinuerligt över åren.

Stora satsningar 2012

Investeringarna inom miljöområdet luft avser till exempel omläggning av värmepannor och uppgraderingar som minskar oljeanvändning. Men en stor andel av investeringarna handlar fortfarande om filterbyten och förbättringar i reningsanläggningar för exempelvis lättflyktiga organiska föreningar. Peaken 2012 berodde på några riktigt stora investeringar i kraft- och elvärmeverk, men även på investeringar för att minska svavel och partikelhalter.

Det finns också möjligheter att följa hur mycket företagen investerar i hantering av landskap och biodiversitet, alltså biologisk mångfald.

I diagrammet syns att miljöskyddsinvesteringar inom buller, biodiversitet och landskap ökar och är 2015 större än investeringar i avfallshantering. Det är i princip endast el, gas och värmeverken som investerar i anläggningar för till exempel fiskvandringsmöjligheter och sanering och återställning av markföroreningar. Företag i andra branscher har inte redovisat några kostnader för denna typ av aktiviteter. I övrigt har bullerreducerande åtgärder dominerat.

Miljöskyddsinvesteringar per miljöområde, miljoner kronor

Källa: SCB, miljöskyddskostnader, löpande priser

Fler förebyggande investeringar behövs

Teknologisk utveckling pågår ständigt men i vilken takt den implementeras hos företag beror på många olika faktorer. Det kan bland annat handla om investeringsförmåga, storlek på företaget och typ av verksamhet. De svenska industriföretagen har under åren 2001–2015 i stort sett haft samma andel av behandlande som förebyggande investeringar. Det senaste året är ett undantag, då är behandlade investeringar större än förebyggande.

Inom Europa är det vanligast med behandlande investeringar. Att företagen inte investerar mer i ny teknologi medför att de fortsätter att använda äldre produktionsprocesser. Förändring i miljöpåverkan uteblir därför. Det är framför allt genom processförändringar och ny teknologi som företag har möjlighet att förändra sin miljöpåverkan på längre sikt.

Andel miljöskyddsinvesteringar per typ av teknologi. En EU-jämförelse, år 2009

Källa: Utgifter för miljöskydd för miljöområden, Eurostat, uttag 2017-02-14

Minskad påverkan från pappersindustrin

Genom att kombinera olika statistikområden är det möjligt att vidareutveckla informationen om miljöskyddskostnaderna. Ett exempel är pappers- och pappersvaruindustrin som under många år varit den bransch som, i jämförelse med övriga industrier, lagt ner störst andel av sina kostnader i minskad miljöpåverkan. Ungefär hälften av dessa kostnader handlar om att minska miljöpåverkan på vattendragen i omgivningen.

Diagrammet visar utvecklingen av miljöskyddskostnader för vattenområdet och utvecklingen av utsläpp av fosfor och kväve från pappersindustrin. Under 2009 genomförde branschen stora investeringar i reningsanläggningar med biologisk rening, kapacitetshöjning och optimeringsprojekt. Tillsammans med de löpande kostnaderna uppgick investeringarna till över 1,1 miljard kronor. Figuren visar att utsläppen av fosfor och kväve har sjunkit för denna bransch. Det kan vara ett resultat av investeringarna.

Minskade utsläpp av fosfor och kväve från pappersindustrin

Miljöskyddskostnader för minskad miljöpåverkan på vatten för pappers- och pappersvaruindustrin samt utsläpp av fosfor och kväve. För utsläpp av fosfor och utsläpp av kväve samlas uppgifter in vartannat år.

Källa: SCB, miljöskyddskostnader, och Naturvårdsverket, Utsläpp till vatten och slamproduktion

Miljöskyddskostnader och målen i Agenda 2030

Arbetet med Agenda 2030 och de 17 globala målen för en global hållbar framtid som antagits av FN pågår intensivt. En nyligen publicerad rapport (SCB, Ministry of environment, Chile and UNEP, 10YFP 2016, Monitoring the shift to sustainable consumption patterns and production – in the context of the SDGs) har identifierat miljöskyddskostnader som en intressant källa för uppföljning av olika delmål inom Agenda 2030.

Sex olika delmål tangerar statistiken om miljöskyddskostnader där Mål 12 om hållbar konsumtion och produktion ligger centralt.

Det ställs stora krav och förväntningarna är höga på att detta arbete globalt ska medföra en bättre levnadsstandard och ökade förutsättningar att bedriva verksamheter med lägre miljöpåverkan.

Ett förslag på indikatorer som ska följa utvecklingen av Agenda 2030 är framtagna av en expergrupp under FN:s banér.

FN:s webbplats om indikatorer för målen i Agenda 2030

Många av indikatorerna följer utvecklingen av omställning till förnyelsebar energi, säkrad matproduktion och minskad fattigdom. För miljöområdet, vad gäller såväl klimatet som havet och hållbar konsumtion och produktion, är det få indikatorer som beskriver förutsättningarna för att lyckas nå målen. Statistikområdet för miljöskydd är viktigt för uppföljningen av målen, eftersom det mäter hur mycket pengar företag faktiskt lägger ner på sitt miljöarbete. Det finns även åtgärder som inte syns i budgetredovisningar, till exempel energieffektiviseringar. Sådana kan göras till ibland låga kostnader och med besparingar som följd.

Utveckling av dataunderlag viktig del av klimatarbetet

Ett av hållbarhetsmålen belyser hur klimatförändringarna omvandlar samhället. I statistiken över miljöskyddskostnader saknas idag alla typer av åtgärder för ökad klimatanpassning. Det kan vara så att företagen anser att SCB:s enkät inte täcker in dessa typer av utgifter, även om undersökningens ramverk tillåter detta (det finns ingen specifik fråga om det i enkäten).

Det kan också vara så att företagen idag ännu inte ser några utgifter som kommit till specifikt för att öka klimatanpassningen hos dem.
Enkäten efterfrågar även information om investeringar för energibesparing och värmeåtervinning men idag är svarsfrekvensen inom detta område av alltför låg kvalité att publicera. SCB kommer att se över vad som går att göra för att förbättra detta dataunderlag. Det är en fortsatt viktig del i arbetet med klimatarbetet.